Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen. Sju kvalitativa intervjuer med åtta respondenter genomfördes på en psykiatrisk klinik i Norrland. Resultatet visar att personalen utifrån de förhållanden som råder kan göra patienterna delaktiga genom att samtala med dem och bemöta dem med respekt och ömsesidighet. Om delaktighet definieras som en känsla hos individen snarare än att delta aktivt i saker kan delaktighet under tvång utrycka sig genom att den som blir utsatt för tvånget ändå känner sig sedd, respekterad och likvärdig.

Lekmannarevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannarevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade. Målsättningen för en idrottsförening är inte inriktad på samma vinstdrivande mål som andra bolag utan det är de sportsliga framgångarna som värdesätts högst. Syftet med denna studie är att utforska vad som påverkar handlingsutrymmet för lekmannarevisorer som verkar i idrottsföreningar. En explorativ forskningsfilosofi har använts tillsammans med en abduktiv ansats och en kvalitativ metod.  Med studien har vi funnit att volontärerna har en mycket viktig roll för idrottsföreningarnas överlevnad och att de rekryteringsproblem som finns idag troligen påverkar lekmannarevisorns handlingsutrymme negativt. Vidare visade det sig att den ekonomiska kompetens som vi trodde var en förutsättning för att kunna följa god revisionssed fick helt andra effekter på revisionen, främst negativa då granskningen av verksamhet (styrelsens arbete) inte gjordes. Studie visar också på att det finns ett behov av tydligare riktlinjer och krav på föreningarna och lekmannarevisorerna så att uppdraget i sig i framtiden har större möjlighet att utföras i linje med medlemmarnas intresse och god revisionssed. Då författarna av denna uppsats inte har funnit någon tidigare forskning som tittat på lekmannarevisorers agerande i idrottsföreningar (utifrån handlingsutrymmet) så kan resultatet hjälpa till att förstå området bättre. Resultatet kan användas för att göra idrottsföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar lekmannarevisorernas agerande och på så vis belysa vikten av dessa när man utser lekmannarevisorer i framtiden. / Lay auditors are often elected without any relevant education that would be considered equivalent to the one a professional auditor has. Although the lay auditor has no direct formal requirements as of a professional auditor, the lay auditor still comply with generally accepted auditing standards. The backbone of these generally accepted auditing standards (GAAS) according to FARs definition the auditor has to be independent, have the right skills and care for professional secrecy, in order to develop a trust for the auditor. For a professional auditor these guiding principles are second nature but for a novice (that one can assume that a lay auditor is) they are probably not as ingrained or even aware of them. With this in mind, one might wonder what the driving force behind how lay auditors in sports clubs act in different situations is, keeping the emotions involved in mind. The objective of a sports club is not focused on the same goals as other for-profit companies, but instead it is the sporting success that is of bigger value. The purpose of this study is to explore what affects the scope for lay auditors active in sports clubs. An exploratory research philosophy has been used along with an abductive approach and a qualitative method. In the study, we found that volunteers are very important in sports clubs survival. The recruitment problems that exist today are likely to affect the lay auditors’ discretion negative. It was also found that the economic expertise that we thought was a necessity to follow GAAS had quite different effects on the audit, mostly negative as the review of operations was not done. The study also shows the need for guidelines and requirements on the sports clubs and the lay auditors so that the task itself in the future is more likely to be carried out in line with the interests of the members and the GAAS. As the authors of this paper have not found any previous research that looked at the lay auditors’ behavior in sports clubs (using discretion) the results can help to understand this area better. The results can be useful for sports clubs to be aware of the factors that influence the behavior of lay auditor, thus highlighting the importance of these when appointing lay auditors in the future.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning yrkesverksamma socialsekreterare har till evidensbaserad praktik. I det här arbetet utgår vi ifrån Lipskys gräsrotsbyråkrati för att undersöka socialsekreterarnas inställning. Teorin ger möjlighet att förklara organisationers beteende utifrån enskilda socialsekreterares yrkesutövning och inställningar. Studien är kvantitativ och data har samlats in via en enkät. Fyra socialkontor deltog i studien, tre från Stockholm och ett från Katrineholm. Totalt besvarade 67 socialsekreterare enkäten och resultaten från undersökningen är ganska lika resultat från tidigare forskning. Resultatet blev en ganska tydlig positiv inställning till evidensbaserad praktik, eller åtminstone till delar av evidensbaserad praktik. En möjlig förklaring till detta är socialsekreterarnas upplevda arbetsbelastning, där hög arbetsbelastning ger en mer positiv inställning till evidensbaserad praktik.

This bachelor thesis’ purpose is to investigate how purchase librarians work with foreign language collection management. Since about 15% of the citizens of Sweden are born abroad or have a foreign background, the subject of investigation becomes relevant because it touches a wide user group of the public library. Interviews were conducted with four librarians responsible for purchasing of foreign literature. The purpose of these interviews was to investigate which underlying strategies and thoughts are used as a basis for purchasing. Since the library act does not include guidelines regarding the content of the foreign literature collection, how is the literature chosen and to what purpose? As a theoretical framework a self-developed model was used to categorize the foreign literature into its different functions. The foreign literature was divided into two main categories; entertainment reading and literature with an informative purpose. To display the librarians room for interpretation factor in the purchasing of literature a theory from sociology studies was applied, the theory of room for maneuver. The findings in this paper have revealed that literature with the purpose to entertain was prioritized in the purchasing. Even though the libraries included multicultural activities in their organization, by prioritizing the entertainment literature the library tended to deprioritize the potential integration purpose of the literature. The paper also revealed that the individual responsible for the purchasing was left with a large room for interpretation, which meant that one individual had the responsibility to ensure that the literature was relevant and versatile enough for the user group.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att enhetschefens handlingsutrymme upplevs relativt stort angående att ta beslut på den egna verksamheten men att delaktighet i beslut på högre nivå är låg. Enhetschefens ledarskap begränsas av administrativa uppgifter, vilket leder till att de blir mer en administratör än ledare och blir mindre synlig i verksamheten och slutligen det enhetschefen väljer att prioritera får oftast vänta för att prioriteringar från andra högre uppsatta anses viktigare i organisationen.

The overall objective of our research is to understand  how social workers in social services protect the individual's autonomy, integrity and a coercive law which deprives the individual of his rights. In this study, we bring out social secretaries perspective on how they see the compulsory treatment and the problems that can arise in a detention. This study is based on the questions; How are power between social worker and client? What is the social secretary of the law on compulsory as a tool to help clients? We interviewed eight social workers who work specifically with compulsory treatment. We used the result to answer our questions. As a theoretical background, we chose to use the power perspective, the concepts of flexibility and freedom of action and categorizations. The results that emerged from our study are that compulsory treatment is considered to be a positive and negative thing. Social workers believe that the positive of compulsory treatment is that it is a tool to save lives but the downside is that it is forced to use violence.

Denna studie bygger på fyra musiklärares resonemang och erfarenheter beträffande begreppet elevinflytande och huruvida det är implementerat i undervisningen inom ämnet musik. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva och ge en inblick i hur lärare aktiva i yrket, reflekterar kring begreppet elevinflytande. Dels utifrån de lagliga kraven och dels utifrån deras subjektiva åsikter och uppfattningar i undervisningen de bedriver. Genom på förhand redan formulerade frågeställningar så har dessa lärare intervjuats individuellt och därefter har materialet bearbetats utifrån en fenomenologisk ansats. I resultatkapitlet framkommer vad som kan ses som både positiva och negativa aspekter, när det gäller elevinflytande i undervisningen. Bland annat visar respondenternas intervjuer på hur det upplevs problematiskt, att som lärare hinna ge elevinflytandet det utrymme som läroplanen kräver. Därför visar sig tidsbrist vara en betydande faktor och växer fram som gemensam nämnare för samtliga lärare, då sett som en negativ aspekt kring begreppet. Men resultatet lyfter även fram flertalet fördelar kopplat till elevers inflytande i undervisningssammanhang och då utrymme ges skapar det märkbart resultat, med ökad motivation och delaktighet som biprodukt.

De fackliga lärarförbunden har lyft stark kritik mot den styrning som finns i dagens skolor då de menar att den leder till en ohållbar arbetsmiljö för lärare med stress och krympt handlingsutrymme som följd. Styrningen har sin grund i New Public Management (NPM) som lett till omfattande granskning och kontroll. Tillitsdelegationen tillsattes som en motreaktion mot detta där uppdraget var att reformera styrningen av den offentliga förvaltningen och att öka graden av tillit mellan de olika leden. Uppsatsens syfte är att undersöka hur synen på lärares handlingsutrymme, kopplat till tillit och kontroll, kommer till uttryck inom Lärarförbundets fackliga tidskrift Lärarnas tidning. Studien tar avstamp i Carol Bacchis WPR-ansats där fokus ligger på att identifiera hur problemen framställs och vilka konsekvenser detta kan få. I uppsatsen identifieras ett meta-tema; ’Kontroll och detaljstyrning’ samt fyra underliggande teman; juridifieringsproblemet, frihetsproblemet, mätproblemet och styrningsproblemet. Studien visar på en upplevd brist på tillit där lärarprofessionens kompetenser och erfarenheter undermineras. Detta knyts samman med det teoretiska begreppet ’governmentalitet’, samt med tidigare forskning som främst visar att detaljstyrning och kontroll inte skapar de önskvärda förutsättningarna för att bygga tillit. Genom att diskutera effekterna av fackets problemrepresentationer bidrar studien med ett fördjupat perspektiv på hur facket ’gör’ sin politik och vilka konsekvenser det kan få.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, socialsekreterare upplever gråzonen mellan frivilliga insatser och tvångsinsatser med stöd av 2§ lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), samt hur socialsekreterare resonerar kring ett utvidgat mellantvång och dess betydelse för socialsekreterarens handlingsutrymme. Då forskningsfrågan berör och eftersträvar förståelse för upplevelser och resonemang har hermeneutik använts som vetenskapsteoretisk ansats. Tio socialsekreterare med erfarenhet av barnavårdsutredningar intervjuades där fokus för intervjuerna var två vinjetter. I uppsatsen används Lipsky´s (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme, och materialet har kodats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att socialsekreterare upplever gråzonen mellan frivilliga insatser och tvångsinsatser som ofta återkommande och svårnavigerad. För socialsekreterarna innebär gråzonen att de inte kan ge barnet eller familjen stöd, då samtycke inte finns och inte heller grunder för tvångsvård. Detta innebär att ärenden måste avslutas utan insats, trots hög oro. Resultatet visar även att det råder delade meningar kring ett utvidgat mellantvång. Detta utifrån att det mellantvång som finns för 3§ LVU inte används i stor utsträckning. Resultatet belyser även att ett utvidgat mellantvång kan ha en betydelse för handlingsutrymmet. Detta dels utifrån att socialsekreteraren får ökade möjligheter att bevilja insatser trots att samtycke ej finns, men det kan även verka begränsande i och med att alliansen mellan socialsekreterare och klient riskeras.

Ekonomiskt våld är ett stort problem. Det finns mycket forskning om våld, och även om våld i nära relation. Våldets olika delar och uttryck är en sammantagen bild av våldets helhet. Vissa aspekter av våldets konstruktion är relativt obeforskat, däribland det ekonomiska våldet som utövas av män mot kvinnor i nära relation. För att ge en rättvisande helhetsbild är det viktigt att lyfta alla delar av våld i nära relation. Den här studien kommer endast fokusera på den del av våldet som utgörs av ekonomiska aspekter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi fått ta del av två perspektiv vad gäller upplevelsen av ekonomiskt våld och myndigheternas arbete med det; de professionella inom socialt arbete och tidigare våldsutsatta kvinnor. Studiens vetenskapliga ramverk utgörs av Foucaults teorier om makt, med utgångspunkt i teorier om relationen mellan makt och kunskap samt styrkeförhållanden. Utifrån detta perspektiv har vi analyserat hur ekonomi används som maktmedel i och även efter relation. Sammantaget utvecklas en bild av behov av att sprida kunskap om det ekonomiska våldet på både individnivå och strukturell nivå. Studien visar genomgående på en önskan om kunskap i preventivt syfte och som åtgärd, där båda deltagande grupper önskar mer information och samtal om ekonomiskt våld, ekonomi och relationer. Arbetsalliansen i den professionella relationen mellan handläggare och klient beskrivs som grundläggande för att komma åt det ekonomiska våldet och dess efterverkningar. Vår studie visar att det finns dels en tillit till samhället och dess förmåga att skydda sina invånare, dels en misstro till denna förmåga utifrån de tidigare utsatta kvinnornas erfarenheter. Invånare har en önskan om hjälp och stöd från samhällsinstanser, och vi kan se i studien att här finns en samsyn från båda perspektiven.