Syftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers förståelse för och arbetssätt gällande det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Detta har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer av skolkuratorer på olika grundskolor med olika förutsättningar men under samma lagliga uppdrag, Lgr 11. Empirin från intervjuerna har analyserats genom begreppet KASAM utifrån Antonovskys salutogena teori samt Svenssons definition av begreppet Handlingsutrymme utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetets utförande är avhängigt av begreppets tolkning, kurators erfarenhet och kunskap, organisationens känsla av sammanhang samt hur väl rektor är insatt och främjar uppdraget. Slutsatsen är att när kunskap och samsyn om innebörden av det hälsofrämjande uppdraget saknas, så uteblir det salutogena synsättet vilket föranleder fortsatt traditionellt arbete med patogen ingång.

Bakgrund: Det finns betydande forskning som behandlar lärares handlingsutrymme generellt, men föga som synliggör lärares perspektiv på sitt handlingsutrymme i svenskämnets grammatikundervisning. Syfte: Syftet med den här studien är att få en djupare inblick i gymnasielärares perspektiv på sin grammatikundervisning, i relation till sitt enskilda handlingsutrymme inom svenskämnet. Metod: I ett försök att fullgöra studiens syfte, intervjuas fyra svensklärare på tre olika skolor i Västsverige. Intervjuerna är av semistrukturerad form, och analyseras med hjälp av en hermeneutisk ansats. Studien ramas in av Michael Lipskys teori street - level bureaucracy, vilken i huvudsak berör närbyråkraters handlingsutrymme. Resultat: Studien visar att samtliga lärare upplever sitt individuella handlingsutrymme som essentiellt inom svenskämnets grammatikundervisning. Informanterna är eniga i att handlingsutrymmet skapar rum för att styra det innehållsliga grammatiska stoffet efter intressen och behov, och i vilken mån grammatiken ska implementeras i svenskundervisningen. I linje med det uppger somliga informanter att de har en mer explicit grammatikundervisning, medan andra på ett organiserat plan inte arbetar med grammatik. Utfallet tycks dels bero på att lärarna har olika utgångspunkter vid utformandet av undervisningen, dels att lärarnas personliga preferenser och inställningar till grammatik präglar undervisningen.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod. För att nå en djupare förståelse av gymnasiekuratorernas upplevelser av handlingsutrymmet har en teoretisk begreppsram bestående av formellt, informellt och reellt handlingsutrymme samt yrkesgruppens autonomi utifrån jurisdiktion och autonomi använts. Studiens resultat visar att gymnasiekuratorerna har en hög grad av autonomi, och därmed ett till synes stort handlingsutrymme. Däremot måste de förhandla fram handlingsutrymmet delvis med andra professioner inom skolan, och delvis med utomstående organisationer så som socialtjänsten och grundskolan. Bristfälliga relationer till övriga professioner och utomstående organisationer begränsar gymnasiekuratorers handlingsutrymme när det gäller generella och riktade insatser. Genom att utveckla dessa relationer ökar gymnasiekuratorernas handlingsutrymme, vilket leder till bättre tillgång till information, som i sin tur leder till möjligheter till riktade och generella insatser för elever i ett tidigt stadium. Studien visade dessutom att gymnasiekuratorer i hög utsträckning ägnar sig åt riktade insatser, trots att tidigare forskning visat att generella insatser har bättre effekt. Enligt denna studie måste gymnasiekuratorerna prioritera de riktade insatserna delvis på grund av tidsbrist, och således är deras handlingsutrymme begränsat när det gäller de generella insatserna.

The aim of the study is to explore the consideration of the child’s perspective in investigations and family intervention within the context of two professional roles: social workers and family therapists. Both professions operate with the aim of promoting the best interests of the child after methods such as BBIC.  We chose a qualitative method through semi-structured interviews with four social workers from units related to children, young people and families, as well as four family therapists from family therapy organizations around Sweden. Our theories have been the experiences of action, empowerment and child's perspective. Beyond these theories we have been looking at the Children’s Convention to see which difference the implementation in Swedish law has made.  The results show that the child's perspective, according to the social workers and family therapists, has grown stronger in the last few years but that there is still a big need for development in both works. Notably, the implementation of the Children's Convention has augmented documentation and journaling practices. However, challenges persist in staying updated of new legal frameworks. Other than that the economic constraints influence the decision-making process, leading to a preference for shorter and less expensive interventions over longer ones. Effective collaboration between family therapists and social workers is essential for a unified approach to the child's perspective, striking a balance to integrate both parental and child perspectives meaningfully.

På grund av den förvärrade krigssituationen i Syrien under 2015 har invandringen till Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet ökat avsevärt (UNHCR, 2015). En stor grupp av dem som sökt sig till Sverige i hopp om ett nytt liv är ensamkommande barn. Barnen och arbetet kring dem föranleder en ökad arbetsbelastning på de svenska kommunerna till vilka barnen kommer och enligt lag har rätt att tas om hand.   Arbetet med ensamkommande barn är komplext. Den största delen av de ensamkommande barnen är pojkar i övre tonåren som tagit sig till Sverige på ett ofta svårt och krävande sätt. Många gånger med svåra mentala trauman som följd vilka utvecklar överlevnadsstrategier som försvårar livsanpassningen till det svenska samhället. Barnens psykiska hälsostatus påverkar även om de anammar den hjälp och den vård de erbjuds vid ankomst till den nya hemkommunen. Komplexiteten i samarbetet mellan flertalet myndigheter och kommunen försvårar även arbetet för kommunens socialtjänstemän.   Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur Nacka Kommun arbetar med ensamkommande barn samt att lyfta fram vilka svårigheter som socialsekreterare har i sitt arbete med ensamkommande barn. Studiens resultat baseras på intervjuer med tre socialsekreterare anställda vid avdelningen för Integration och flyktingmottagande på Nacka kommun. Respondenternas svar har därefter analyserats/jämförts med tidigare forskning på området.   Studiens resultat beskriver att det är till en fördel om socialsekreterarna har erfarenhet av att arbeta inom Socialtjänsten med barn och ungdomar. Då det bidrar till en förståelse för hur man ska arbeta för att nå de ungas behov i from av stöd och omsorg, men även sociala relationer. Svårigheter som socialsekreterarna dagligen arbetar med, är de ensamkommande barnens psykiska ohälsa, då de fortfarande lever men en överlevnadsstrategi, något som ibland kan resultera i en destruktivitet. Stora delar av de vårdinsatser som ges för att behandla barnets psykiska ohälsa accepteras inte av det individuella barnet. Det har resulterat i att socialsekreterarna får arbeta med andra metoder än planerat för att barnet ska få en så positiv personlig utveckling som möjligt för att utveckla ett gott liv i Sverige.

Inom ramen för det här arbetet avses det att reda ut om det finns någonting som kan identifieras som samhällskunskapsdidaktik i olika samhällskunskapslärares dagliga praktik. Om så är fallet är följdfrågan hur den didaktiken kommer till uttryck? För att kunna få ett svar på frågan intervjuades fyra gymnasielärare i samhällskunskap på olika kurser och kurser. Samhällskunskapsdidaktik är ett något problematiskt begrepp då det inte har någon enad definition. I det här arbetet har framförallt lärarns målsättningar med den egna undervisningen, hur de rent praktiskt undervisar i ämnet, samt vilka utmaningar de anser finns för en samhällskunskapslärare i deras position idag, varit de faktorer som undersökts. Det visar sig genom arbetet att det finns en typ av ämnesspecifik didaktik för samhällskunskapen bland de lärare som intervjuats. Nyckelbegreppen för den, så kallade, samhällskunskapsdidaktiken kan framförallt identifieras som mycket frihet, möjlighet till stor variation i material och metoder samt ett för läraren stort eget handlingsutrymme.

<p>Den här studien handlar hur språket påverkar en persons identitet och handlingsutrymme. Det är en kvalitativ studie baserad på fyra intervjuer. Samtliga intervjupersoner är latinamerikanska män, bosatta i Sverige. Två av dem pratar flytande svenska medan de andra två håller på att lära sig. Syftet är att beskriva dessa personers egna erfarenheter av hur deras nya språk, svenskan, har påverkat deras syn på dem själva och deras möjligheter att agera i samhället. Studien syftar även till att ge en jämförande bild mellan de intervjupersoner som kan svenska och de som ännu inte kan. Resultaten av intervjuerna har analyserats med hjälp av de teoretiska begreppen som används i syftet och även med utgångspunkt i symbolisk interaktionism. Studien visar att språket har stor betydelse för hur intervjupersonerna får den egna identiteten att harmonisera med omgivningens uppfattning av dem. Även handlingsutrymmet påverkas på det viset att man utan att kunna svenska hela tiden är beroende av andra för att få saker uträttade. Risken för isolering inom den egna språkgruppen är större eftersom man upplever större handlingsfrihet där. När intervjupersonerna jämförs framgår att de med större svenskkunskaper samtidigt har en större inblick i hur samhället fungerar.</p>

<p>The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion. The result suggests that there are limitations to a certain degree such as the quantity of staff and economy. There are some possibilities to enable discretion including the use of the hierarchy within the organization. Another possibility is to make use of the knowledge of the staff about the demands and wishes of users. The conclusion of the study is that there are both limitations and possibilities that have an effect on the discretion of managers in a complex organization. These limitations and possibilities affect each other and the meaning of them depend on the unique situation.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur manliga mellanchefer handlade, i sin strävan att förena arbetsliv och familjeliv. Två tidskrävande delar av männens liv, som båda ställer krav, och påverkar dem, i deras möjlighet till handlande. Metoden vi valt är kvalitativ och vi genomförde intervjuer med fem mellanchefer, i Stockholmsområdet. De fick under intervjun berätta om sitt liv som pappa och chef. Vi såg att samhällets normer, och företagens policys, påverkade männen i deras handlande. För att bemöta de krav som dessa yttre faktorer ställde på dem skapade de strategier. Vi såg att de hade olika många strategier att ta till, beroende på vilka krav de ställdes inför. Hur många strategier de kunde välja mellan påverkades av deras handlingsutrymme. Vi såg också att i vissa situationer agerade männen lika när de ställdes inför liknande problem, oberoende av varandra. Vi fann även stöd för att männen, i större utsträckning än sina fruar, fick betalt för det arbete de utfört. / The purpose of this study was to investigate how male middle managers acted, in their efforts to balance work and family life. These two, time-consuming, parts of men's lives, both demand and influence them, in their ability to act. The method we have chosen is qualitative and we conducted interviews with five middle managers, in the Stockholm area. During the interview they got to talk about their roles as fathers and managers. We saw that social norms and business policies affected the men in their actions. To meet the requirements that these external factors put on them, they created strategies. We saw that they had a different number of approaches to choose from, depending on the demands they faced. How many strategies they could choose from were affected by their room for maneuver. We also saw that in some situations, when they were faced with similar problems, the men acted similarly, independently. We also found support for the fact that the men, to a greater extent than their wives, got paid for the work they did.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare förhåller sig till ansökningar i trygghetsfrämjande syfte för att därigenom öka förståelsen för deras situation i beslutsfattningsprocesssen. Åtta intervjuer med åtta informanter, varav 7 kvinnor och en man, har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visade att biståndshandläggarens arbetssituation påverkas av olika faktorer som leder till ett ökat eller minskat handlingsutrymme. Faktorer är: organisationens struktur, riktlinjer och handlingsstrategier. Resultatet visade även att begreppet trygghet uppfattas olika mellan biståndshandläggarna på grund av att Sociatjänstlagen är en målinriktad ramlag. Vidare visade resultatet att trygghet är en del i arbetet fast det benämns inte alltid med ordet trygghet. / The aim of this study was researching social workers’ attitudes towards applications having the purpose of safety promotion in order to increase the understanding of their position within the decision making process. Eight interviews with eight informers, whereof seven women and one man, were conducted using a qualitative approach. The result showed that the work situation of the social worker are affected by different aspects which leads to either an increased or a decreased discretion. The following factors are evident: the structure of the organization, guidelines and action strategies. The result also showed that the concept of safety is perceived differently between the social workers because the Social Services Act is a goal-oriented frame law. Furthermore, the result showed that safety is a part of the work even though the word safety is not always used.