Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken kompetens som krävs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes från två perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät.   I resultatet framkom att det största problemet vad det gäller delprojektledarnas roll och kompetens är att det inte finns någon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förväntas av dem eller om de lever upp till de krav som ställs på dem. Samtidigt som cheferna efterfrågar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ändå infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mångt och mycket kan upplevas onödig.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på Ringhals hanterar nedsatt hälsa. Ringhals har låg sjukfrånvaro vilket väckte intresset att studera medarbetarnas upplevda handlingsutrymme och närvarokrav vid nedsatt hälsa samt hur de upplever sjuknärvaro och vilka följder en eventuell sjuknärvaro har. Fem grupper intervjuades med sammanlagt 42 deltagare. Urvalet inkluderade Ringhals största avdelningar och yrkeskategorier. Sjukflexibilitetsmodellen har varit utgångspunkt för studien. Den innehåller variablerna handlingsutrymme och närvarokrav som påverkar hur medarbetare hanterar ohälsa (Johansson & Lundberg, 2004). Resultatet visar att medarbetare har stort handlingsutrymme och kan anpassa sitt arbete efter arbetsförmåga. Det framkom också att medarbetare kan ta ut ledighet istället för att sjukanmäla sig i syfte att undkomma karensdagen som är en av konsekvenserna av sjukfrånvaro. Andra konsekvenser är mer arbete att ta igen eller mer arbete för kollegor. De känner lojalitet mot kollegor och vill inte att de ska behöva arbeta i deras ställe. Detta tillsammans med en norm att komma till arbetet trots viss nedsatt hälsa och att medarbetare känner ansvar och trivs gör att även närvarokravet är stort. Slutsatsen är att det finns sjuknärvaro som kan ha effekter som minskad produktivitet och smittorisk. Ett sätt att minska sjuknärvaron hade varit att minska handlingsutrymmet vilket dock skulle kunna medföra värre konsekvenser som långtidssjukfrånvaro och försämrad psykosocial arbetsmiljö.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori. Tidigare forskning berör till en viss del skillnade i handlsutrymme mellan offentlig och privat sektor. Det jag kom fram till i min studie är att det finns skillnadet i både den privata och den offentliga sektorn. Även chefernas handlsutrymme skiljde sig från anställdas då cheferna till en viss del har mer handlingsutrymme.

Abstract Författare – Malin Andersson och Slaven Maras Titel – Aspects of decentralizations effect on eldercare – a qualitative study of three municipal authority office/ Aspekter på decentraliseringens effekter på äldreomsorg – En kvalitativ studie i tre kommuners myndighetskontor Handledare – Linda Erlandsson Examinator: Jan Petersson   This is a qualitative study of the phenomenon of decentralization and its impact on care managers working in elderly care. The aim of the study was to examine how care managers margin for maneuver and need assessments continually are shaped by organizational conditions and municipal governance. With these aspects in mind, we wanted to identify similarities and differences in three different municipalities’ ways to work with care management in the elderly care. The data collection methods that we have used are qualitative interviews and a comparative study based on the data we have collected through our interviews. The interviews have been based on three main issues to optimally respond to the purpose and issues in the study. The issues are: (1) How does authority offices interact with municipal governance and what is the professionals' own experience of governance? (2) What workplace bound similarities and differences are there between the three governments offices in our selection municipalities and how can they occur? (3) How do collaborations with other municipalities on a care manager and supervisor level and what have these collaborations significance regarding the similarities and differences between the municipalities?  The study was conducted with six informants working in the part of social work that we wanted to explore. Of these six, three informants are care managers and three informants are executives of government offices. These informants were carefully selected based on job title, municipal and education. The research approach was qualitative because we wanted to obtain descriptions based on the informant's own ways of thinking, and we wanted to find the dimensions of organizations as those that work in the middle of the organization. The collected empirical data was analyzed by the theoretical perspectives organizational theory and bottom-up, top-down perspective. The results of the study show that the governance of the three municipalities are similar to each other but that, despite this, there are workplace-linked differences between the three government branches and these differences are explained by the mentioned choice of theory.     Key words: Decentralization, margin for maneuver, home care organizer, organization, elderly care

Abstract Social welfare workers employed in the same county base their assessments on the same laws, routines and guidelines, yet it seems that they sometimes come to different decisions. It's the discretion that enables the social workers to make individualized decisions adapted to each clients unique situation. The purpose of this paper is to examine social welfare workers reflections on discretion and what influences their discretion in the professional role. Six qualitative interviews were conducted with social welfare workers in three communitys i the middle of Sweden. The main result shows that it is primarily four factors that affect the social welfare workers discretion in the professional role : External factors such as other organizations change of regulations and cooperation with other organizations. Organizational factors such as routines, rules and guidelines . Professional factors such as the opportunity to use experience and professional knowledge to determine which measure works in different situations. Individual factors like the workers ability for initiative and the clients individual circumstances. Social welfare workers feel that they have a relatively wide discretion in their profession. They believe they have the ability to make individual evaluations of each client, however they also believe that their discretion often is limited by lack of time. Key words: social welfare workers, clients, discretion, assessments.

Vi lever i ett av de mest jämställda länder i världen, trots detta har Sverige inte nått ända fram (Agenda 2030, 2019; Cushman, 2010; SCB, 2020). Med denna studie undersöker vi hur det ser ut på lågstadieskolor, och hur lärare gör för att med sitt inflytande påverka och förändra de normer och fördomar som finns i samhället. Hur tolkar lärare jämställdhetsuppdraget när det är ett sådant komplext begrepp, och hur ser arbetet ut kring ämnet i skolan där de är verksamma? Den teoretiska referensram som genomsyrar vårt arbete utgår från det fenomenologiska perspektivet. Det har varit till stöd för oss att få kunskap om hur subjektets kärna, det vill säga hur läraren upplever och tolkar begreppet jämställdhet men även uppdraget och hur det kommer till uttryck i praktiken. Med stöd i valda teoretiska perspektiv och metoder vill vi i detta examensarbete skapa en förståelse som utgår från lärarens intersubjektiva tolkning utifrån deras upplevda och utnyttjade handlingsutrymme. Med stöd i metoden semi-strukturerad intervju skapas möjlighet till ett mångsidigt samtal mellan intervjuaren och informanten. I vårt fall med våra fem verksamma lågstadielärare och en specialpedagog har vi undersökt deras intersubjektiva upplevelse och tolkning av jämställdhetsuppdraget. Vi anser att det behövs fler bidragande forskningsstudier som specifikt lyfter lågstadie-lärarens perspektiv eftersom det inte finns samma mängd studier sett till lågstadiet som det gör i förskola eller högre stadier. Med de verksamma lärarnas berättelser kommer vi pre-sentera vilka olika tolkningar det kan finnas kring fenomenet, och att läroplanens tvetydiga be-skrivning gör att lärare snarare lägger ner arbete på det kvantitativa än det kvalitativa jämställdhetsarbetet.

Teknikproblem kring digitala artefakter i skolan är enl. forskning ett störande moment som påverkar lärarens arbetssituation negativt, vilket leder till ökad arbetsbelastning, stress och slutändan till sämre resultat för eleverna. Undersökningen fokuserar på medielärare som undervisar i praktiska medieämnen på gymnasiet inriktning Estetetik & Media, som dagligen bedriver undervisning med hjälp av digitalmedieutrustning. Medielärarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet bidrar till förväntningar som skolan har på dem att lösa teknikproblem och inkluderade dessa i yrkespraxispraxis, fastän medieläraren själva inte tycker de skall ingå. Beroende på det sätt tekniken tagit plats i skolan som pedagogiskt verktyg har digitala artefakter bundits till kunskapsmålen, vilket bidragit till att teknikproblem har fått en underordnad ställning och inte synliggjort i forskning som bedrivit kring effekterna av digitaliseringen av skolan. Med hjälp av öppna, halvstrukturerade kvalitativa frågor har fem medielärare utifrån sina upplevelser fått beskriva vad som fungerar och inte fungerar runt implementeringen av digitala artefakter i den lokala verksamheten. Slutresultatet visar att i de verksamheter där samråd mellan lärare och rektor runt ekonomi och ansvarsfrågor som berör den egna ämnena, minskar stress för lärarna och energin kan istället fokuseras på att hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen.

Ledare har en komplex uppgift, rollen innebär allt från att arbeta efter mål och resultat till påverkansprocesser och relationer. Inom ridsporten är ledarskapet både tydligt och otydligt. Tydligt på så vis att det handlar om hästen eller människan som handhar hästen. Otydligt på så vis att situationen blir komplex då målgruppen varierar stort. Många barn och ungdomar lär sig i ett tidigt stadie att ta hand om hästar och människor i stallet, dessa barn och ungdomar har ofta förebilder i stallet i form av ridlärare, tränare och coacher. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledare inom ridsporten ser på och uppfattar sitt eget ledarskap. Hinner de reflektera och anpassa sig efter situationer eller går detta per automatik med hjälp av erfarenhet och egen uppväxt i stallet? Studien byggde på nio semistrukturerade djupintervjuer med nio mycket erfarna ledare inom ridsporten som är aktiva på olika ”nivåer” i branschen och i rollerna ridlärare, tränare och coach. De besitter en enorm ödmjukhet inför sitt arbete med hästar och människor och har visat stort intresse för studien. Resultatet visade att ridsportens ledare har en komplex situation att ta ställning till i sitt ledarskap, inte bara aspekter som tid, rum och kompetens spelar roll för utövandet av ledarskapet utan även hästen och närmiljön präglar situationer de blir tvungna att ta ställning till. Ridsporten arbetar idag aktivt med ledarutbildningar och det finns hos intervjupersonerna en tydlig önskan och behov för fortsatt utveckling området.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare förhåller sig till sitt handlingsutrymme vid utredning av blivande familjehem. Åtta semistrukturerade intervjuer med olika familjehemssekreterare har genomförts och analyserats. Analysen av resultatet visade att familjehemssekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort men att olika faktorer upplevdes begränsande. Exempelvis uppfattades tid och resurser som en begräsning. Familjehemssekreterarna kunde se vissa utmaningar i utredningsarbetet till exempel att det inte finns fler lämpliga utredningsmetoder. Det visas också i studiens resultat att familjehemssekreterarna är ambivalenta i sitt förhållningssätt till ökad eller minskad styrning. De kan både se nyttan i ett stort handlingsutrymme men även vissa risker i att bedömningarna kan bli för färgade av deras värderingar och erfarenheter.