Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna. Samtidigt är det centrala syftet med harmoniseringsprocessen inom EU att skapa en mer jämförbar, enhetlig och transparant kapitalmarknad. Vårt syfte är att skapa en förståelse för olika svenska bankers, myndigheters samt redovisningskunnigas inställning till harmoniseringen av redovisningen och konsekvenserna av IAS 39 tillämpningen. Utifrån detta skall vi analysera om tillämpningen av IAS 39 går emot harmoniseringens mål om att skapa en mer jämförbar och rättvisande redovisning. För att skapa en ökad förståelse av respondenternas uppfattning av harmoniseringen av redovisningen och IAS 39 har vi valt ett kvalitativt angreppssätt på vår fallstudie. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua företrädare för tre banker samt fyra myndigheter eller redovisningskunniga. Det vi kommer fram till i vår undersökning är att harmoniseringen av redovisningen till följd av införandet av det internationella regelverket IAS/IFRS uppfattas som något positivt av samtliga respondenter. Då länderna själva får välja vem som skall tillämpa IAS/IFRS regelverket leder det till en sämre jämförbarhet mellan de olika ländernas redovisningar. Respondenterna anser att sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett hinder för tillämpningen av IAS/IFRS i juridisk person. Valmöjligheterna avseende säkring av finansiella instrument som finns i IAS 39 leder till en svårare jämförelse mellan företagen. Men det ger däremot en möjlighet att redogöra för en mer rättvisande bild av företagens verksamhet utifrån hur de bedömer att företaget speglas bäst. Värdering till verkligt värde av de flesta finansiella instrumenten ger en mer relevant och aktuell bild, men är problematisk om det inte finns en aktiv marknad. En konsekvens av den administrativt krävande IAS 39 är att de undersökta bankerna har minskat sitt användande av säkringsredovisning vilket leder till en ökad riskexponering. Bankerna upplever att IASB inte har tagit hänsyn till hur bankernas verksamhet fungerar i praktiken. Detta tyder på att det finns ett glapp mellan den normativa grundtanken bakom IAS 39 och den praktiska tillämpningen av standarden i bankerna.

Denna studie undersöker hur svenska börsnoterade företag implementerar redovisningsstandarden IAS 36 i praktiken. Standarden är utfärdad av regulatorn IASB och behandlar hur nedskrivningsprövning av förvärvad goodwill ska utföras för börsnoterade företag. Denna standard är sedan 2005 obligatorisk inom EU. Denna standard ses som ett steg mot en harmonisering av redovisningen då den syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder. Vidare undersöks även om det råder några skillnader i implementeringen vilka är härledbara till företagens storlek. Forskning inom området pekar på att mindre företag finner det svårare att tillämpa denna standard eftersom den förutsätter mer komplexa värderingar av tillgångar. Studien har mot bakgrund av denna forskning avgränsats till att samla information från företag inom Small Cap och Large Cap på Stockholmsbörsen med hjälp av en enkätundersökning. Undersökningens insamlade data visar, i linje med tidigare forskning, att det råder vissa svårigheter i hur företagen tolkar och använder IAS 36. Detta innebär i sin tur att en stor andel företag avviker från denna standard. Författarna argumenterar för att den främsta anledningen till att dessa avvikelser uppstår kan vara på grund av standardens principbaserade utformning. Slutligen finner författarna inga indikationer på att mindre bolag har svårare att implementera denna standard än de större företagen.

Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare i en globaliserad värld med stora företag som investerar och agerar i olika länder. En viktig immateriell tillgång är varumärken. För att kunna värdera ett varumärkes värde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard är att på ett tillförlitligt sätt kunna värdera varumärken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvärv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de inblandade parterna i harmoniseringsprocessen av ISO 10668 har arbetat fram en enhetlig standard genom olika konflikter, beslut, samarbeten och kompromisser. Uppsatsen baseras på åtta intervjuer (med personer som varit inblandade i utvecklingen av standarden) samt två dokument. Resultatet som denna uppsats kommer fram till är följande:   Att standarden ämnar till att vara enhetlig genom bland annat transparens krav som möjliggör att en värdering kan granskas av en extern part. För att utveckla denna standard har arbetsgruppen bestått av skilda professioner (konsulter, revisorer, marknadsförare och jurister) för att täcka in olika delar som standarden innehåller (legala, beteendemässiga och finansiella analyser). Att det har funnits vissa konflikter och kompromisser för att möjliggöra standardens existens. Konflikter har varit rörande för många finansiella metoder samt definitionen av varumärke. Kompromisser har utgjorts av att inkludera vissa metoder samt en hopskrivning av varumärkes definition. Detta har även lett till vissa grupperingar och till att ett land röstade mot standarden. Att standardens bidrag är tidigare finansiella värderingsmetoder med att koppla dessa med en legal och beteendemässig analys.   Om denna standard är en enhetlig standard för varumärkesvärderingar tål att diskuteras. Detta eftersom att ett problem som existerat med varumärkesvärderingar är att det finns åtaliga metoder för att värdera ett varumärke på. Standarden är en hopskrivning av tidigare finansiella metoder med en legal analys och en beteendemässig analys. / Intangible assets have become increasingly more important in a globalized world of big companies that invest and operate in different countries. An important intangible asset is trademarks or brands. To evaluate a brand's value, there are several financial methods. A new standard called ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation was published by ISO (International Organization for Standardization) September 1st 2010. The purpose of this standard is to evaluate in a reliable way brands in their construction, during possible litigation and in mergers & acquisitions situations. The purpose of this paper is to examine how the parties involved in the process of harmonization of ISO 10668 has developed a uniform standard by various conflicts, decisions, collaboration and compromise. The essay is based on eight interviews (with individuals involved in the development of the standard) and two documents. The results of this paper are the following:   The standard intends to be standardized by including transparency requirements that enable an evaluation can be audited by an external party. To develop this standard, the working group consisted of different professions (consultants, accountants, marketers and lawyers) to cover different parts of the standard contains (legal, behavioral and financial analysis). That there have been some conflicts and compromises in order to allow standard's existence. Conflicts have been on too many financial methods and the definition of brand. Compromises have included the inclusion of certain techniques and a new definition of brands. This has also led to the creation of internal groupings and that one country voted against the standard. The standard contribution is a linking of former financial valuation methods with a legal and behavioral analysis.   If this standard is a standardized for the brand valuation ​​is worth discussing. One problem that has existed with brand valuation is that there are numerous methods for valuing a brand. This standard consists of former existing financial methods with a legal analysis and a behavioral analysis.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehållet i IFRS for SMEs. Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och är av fenomenografisk karaktär. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys. Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror på förenkling och laganpassning. De undersökta företagen är mer nöjda de förändringar som beror på laganpassning än de som beror på förenkling. De företag som har minst internationell koppling väljer i större utsträckning K3. BFN:s utformande av K3 får anses motsvara företagens förväntningar.

<p>Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv.</p><p> </p><p>Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem. Baserat på den här studien kan det konstateras att K1-regelverket lutar mot en förenkling inom bokföring, redovisning samt beskattning utifrån redovisningskonsulternas samt revisorns synvinkel.</p>

<p>Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.</p><p>Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19. Det ges även en bakgrund till internationell samt nationell redovisning.</p><p>Slutsats: Studiens slutsatser är bland annat att en harmonisering av redovisningsstandarder inte har inneburit så många fördelar som litteraturen har påvisat. Vidare har IFRS inneburit en utökad upplysningsplikt som har resulterat i merarbete för företagen. Slutligen har IAS 19 inneburit merarbete för företag som använder sig av förmånsbestämda pensionsplaner.</p> / <p>Introduction: From January 2005 all listed companies within the EU are required to adapt to the new international accounting standards, IFRS. The aim of IFRS is to create a uniform, integrated and a more efficient European capital market. Due to the transition to IFRS the EU is now the world’s largest region with common accounting standards. The aim of this thesis is to identify and explain if additional work has arisen for the listed Swedish companies due to the new IFRS standards. Further, this thesis also includes a general description of a specific standard, IAS 19 Employee Benefits.</p><p>Methodology: In order to achieve the purpose of our study, we have chosen to apply a qualitative approach. Four companies in the region of Jönköping were chosen and interviewed.</p><p>Frame of reference: The frame of reference is divided into three sections; harmonization, IFRS and IAS 19. The theory also includes a background to international as well as domestic accounting. </p><p>Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are for example that a harmonization of the accounting principles have not contributed to all benefits mentioned in the literature. Furthermore, IFRS denotes additional work for the companies. Finally IAS 19 also includes additional work for the companies using define benefit plan.</p>

<p>Background: A harmonisation of accounting directions has been taken place, which for most countries has meant an adjustment to the directions of the United States. The Swedish directions of group accounting, RR 1:00, is one such adaptation. At the same time, a new direction of group goodwill, FAS 142, is introduced in the US. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to map out the Swedish actors’, mainly the companies’, opinion about the direction of group goodwill accounting. </p><p>Procedure: Information from three actors in the market of accounting (accountants at the firms, users, in the form of analysts, and authorised accountants and one issuer of the directions) was collected via questionnaire and complementary telephone interviews. </p><p>Summary: From the investigation we found out that the Swedish actors are content with the Swedish directions of group goodwill accounting but they think that an adjustment to the American direction FAS 142 is inevitable. The analysts had a positive attitude towards FAS 142 while the other actors were a little more doubtful.</p>

No description available.

Den internationella aspekten av redovisning har på senare tid blivit allt mer betydande då många företag utformar sina finansiella rapporter för en internationell publik. Det finns dock väsentliga skillnader i redovisning mellan länder som kan försvåra jämförbarheten. Det har växt fram en medvetenhet kring dessa skillnader och olika försök mellan länder har gjorts för att eliminera dessa. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbete för att minska antalet skillnader mellan deras redovisningsstandarder, för att sedan försöka göra dem mer enhetliga. Detta samarbete utmynnade även i ett annat projekt som fokuserade mer på respektive normgivares föreställningsram. Detta samarbete avbröts dock år 2010 och endast en liten del av föreställningsramarna hann revideras samstämmigt. Medan FASBs föreställningsram består av fem olika dokument som ursprungligen utgavs mellan år 1984 och 2010 och som sedan har uppdaterats, gav IASB ut en helt ny och reviderad föreställningsram i mars år 2018. Dessa händelser har lett fram till studiens syfte. Syftet med studien är att undersöka hur harmoniserade IASBs och FASBs föreställningsramar är genom att jämföra vilka avsnitt som behandlas i respektive föreställningsram samt undersöka de likheter och skillnader som finns i de gemensamma avsnitten. Dessutom syftar studien till att presentera möjliga förklaringar till den identifierade graden av harmonisering. Genom att jämföra dessa gemensamma delar har vi kunnat ta fram en approximativ grad av harmonisering vilken ligger till grund för den gjorda teoretiska reflektionen och analysen. De slutsatser som kan dras av studien är att föreställningsramarna främst innehåller likheter, fastän det också finns flera skillnader. Trots att olikheter kunde identifieras har den samman-fattande bedömningen av de fyra delarna varit att det råder en relativt hög grad av harmonisering. Vår bedömning är att graden av harmonisering skulle kunna förklaras ur ett legitimitets-perspektiv, då normgivarna vill försäkra sig om att de uppfattas som legitima av utomstående. Det kan även ses ur ett isomorfiskt perspektiv som menar att organisationer tenderar att efter-likna andra organisationer inom samma bransch som de uppfattar som mer framgångsrika. Vår studie bidrar med litteratur om harmonisering av IASBs och FASBs föreställningsramar. Studien är även högst aktuell då ingen liknande studie med IASBs nyligen publicerade föreställningsram har hunnit göras. / During the last decades, the international aspect of accounting has become more important due to the fact that a lot of companies prepare their financial statements to an international audience. Despite this, a lot of differences related to accounting exist between different countries, which can obstruct the comparability among companies. Awareness about these differences has emerged and different attempts have been made to eliminate them. In year 2002, the IASB and the FASB entered upon a cooperation to eliminate the differences between their accounting standards to eventually make them more homogenous. The cooperation resulted in another project with a greater focus on the organisations conceptual frameworks. This project was suspended in 2010 due to more urgent projects and only a part of the conceptual frameworks was revised in a consistent manner. While the conceptual framework of the FASB consists of five different documents that originally was published between 1984 and 2010 and after that has been updated, the conceptual framework of the IASB consists of one document that was revised and published in March 2018. Those events have led to the purpose of this study. The purpose of this study is to examine the extent to which the conceptual frameworks of the IASB and the FASB are harmonized. This will be done by comparing which parts that are dealt with within the conceptual frameworks and by examine the similarities and differences between those parts among the conceptual frameworks of the IASB and the FASB. Beside this, the study aims to present explanations to the identified extent to which the IASBs and the FASBs conceptual frameworks are harmonized. By an extensive comparative textual analysis of the conceptual frameworks we have been able to distinguish parts that are seen as common. Those common parts have then been compared where similarities and differences have been identified. In this way, we have been able to compile an approximate degree of harmonization, which has served as the basis for the theoretical reflection and analysis. The result of the study shows that the conceptual frameworks mostly contain of similarities, despite that some differences have been identified. Although some differences exist, the overall assessment of the four parts that have been analyzed has been that there is a relatively high degree of harmonization between the IASB and the FASB. Our assessment is that the degree of harmonization could be explained from a legitimacy perspective, as the organizations want to make sure they are perceived as legitimate by third parties. It can also be seen from an isomorphic perspective, which means that organizations tend to emulate other organizations in the same industry that they perceive as more successful. IVOur study contributes with literature about harmonization of the conceptual frameworks of the IASB and the FASB. The study is also highly relevant, as no similar study with the revised conceptual framework of the IASB has yet been made.