In this thesis, I analyse the representations of masculinities in replies to Sam Smith’s and Harry Styles’ bent masculinities on Twitter. My thesis is grounded in masculinity theory, mainly that of R.W. Connell (2005) and Judith Butler’s (1990) theory on gender performativity. The two questions that guide my research are 1) What makes a male-bodied individual (un)masculine? and 2) How does masculinity intersect with other (identity) categories? To answer these questions, I coded the material which resulted in three main themes: disgust, nostalgia and (queer) joy, each of which is discussed in a separate chapter. The first chapter on disgust exposes, through applying Sara Ahmed’s (2004) concept stickiness on the material, how masculinity intersects with sexuality, identity, age and corporeality. This shows that heterosexuality lies at the core of masculinity. This is further developed in the second chapter on nostalgia, as the comments in this chapter highlight the role of the heterosexual male-bodied individual in upholding a prosperous society. A key concept here is restorative nostalgia (Boym 2001), which helps expose two main narratives in the comments: conspiracy theories and the need to return to origins. The third chapter on (queer) joy accentuates what was concluded before: masculinity is strongly entwined with heterosexuality, as Styles is deemed a queerbaiter because of his apparent heterosexuality. Smith, on the other hand, is praised as a queer icon. This points out another element: queer seems to be separate from masculinity and an essentialist identity. The main conclusion of the thesis, then, is that masculinity intersects with many different categories and that when masculinity is bent, heterosexuality lies at the core of masculinity. Furthermore, all these comments are explained to be an attempt to defend hegemonic masculinity (Connell 2005).

Med de båda romanerna Resor utan mål och Kap Farväl har Harry Martinson skapat ett porträtt av sig själv som sjöman. De dokumenterar också – tillsammans med romanen Den förlorade jaguaren – i fragmentarisk form de nu utdöda yrkena lämpare och fartygseldare. I denna uppsats pusslas de olika fragmenten ihop till en relativt heltäckande bild av eldarens liv under arbete och fritid. Uppsatsen berör även Martinsons syn på prostitution.

In this study I apply social constructionism as propounded by Vivian Burr (1998) to show that although J. K. Rowling uses stereotypes in the Harry Potter series as a reflection of how gender is constructed across a wide range of societal institutions in contemporary Britain, she created complex characters who on an individual level subvert social constructs and thereby offers her readers alternatives to culturally defined concepts of gender. I explore the all-pervasive social phenomenon of gender and examine how it is constructed in present-day Britain and reflected in the series (bearing in mind that the first book was published in 1997 and the last one in 2007). My analysis of female and male characters in the books, and their interpersonal relationships, shows that Rowling's often tricky portrayal of femininities and masculinities gives us an honest view of teenagers’ lives and contemporary gender relations in an ever-changing, complex world. / English Studies / M. A. (English)

This study examines how travelogues by the Russian author Anton Chekhov, an American, George Kennan and a British citizen, Harry de Windt, contributed towards establishing the image of Siberia towards the end of the 19th century, juxtaposing their individual views against the commonly perceived view of the region at the time. In examining the texts, a literary analysis is merged with elements of other approaches, through a strong thematic focus, centring on the cultural and ideological assumptions implied in the texts. The findings reveal that both native inhabitants and foreigners are capable of expressing a justifiable opinion on a locality, resulting in different versions of what is observed, from divergent points of view. Although the three writers in this study appear to support a negative view of Siberia, closer investigation show evidence of optimism about the eventual destiny of a region in a stage of transition. / Linguistics and Modern Languages / M.A. (Russian)

John Williams är att betrakta som en av giganterna inom den amerikanska filmmusikkompositionen. Förutom filmmusik så har han komponerat ett flertal beställda solokonserter för betydande instrumentalister och orkestrar, däribland The Five Sacred Trees för fagott och symfoniorkester som är skriven för New York Philharmonics 150-års jubileum och denna orkesters solofagottist Judith LeClair. I detta examensarbete analyseras de första två satserna från ett motiviskt, strukturellt och i viss mån harmoniskt perspektiv, samt genomgås hur det kan påverka instuderingsprocessen och författarens interpretatoriska val. Referensmaterialet som används är främst en pianoreduktion av stycket, samt en doktorsavhandling gällande styckets pedagogiska användningsområden av John Michael Lopinto från 2004. Slutsatser efter analysen inkluderar bland annat att de två satserna i stora drag kontrasterar varandra, att konserten innehåller så pass många olika klangkaraktärer att det krävs extra arbete från solistens sida för att kunna framföra denna med endast piano, samt att John Williams kontinuerligt utvecklar motiv från tidigare verk och inkorporerar dem i konserten och har fortsatt att arbeta på detta vis även efter tillkomsten av denna konsert. Min förhoppning är att det här arbetet ökar min egen och omvärldens insikter om denna konsert, och ökar sannolikheten för att detta verk framförs i större utsträckning i framtiden. / <p>John Williams fagottkonsert, sats 1-2.</p><p>Medverkande: Gabriella Varga Karlsson, fagott</p><p>Georg Öquist, piano</p><p></p><p></p><p></p>

Problem-based learning (PBL) is an active teaching strategy that could be implemented in the South African educational system to assist in developing problem-solving skills, critical thinking skills, collaborative skills, self-directed learning and intrinsic motivation in students. Even though it is not easy to drift from a teacher-centred strategy to a student-centred strategy, but this drift is supposed to be a paradigm drift for the nation. ‘Physics is difficult’ has been the anthem of students in South African high schools. This has led to lower pass rates in physics and as a result low physics career person in society. Physics students in high schools need to be exposed to the PBL strategy since the PBL strategy focuses on real-life problems to develop problem-solving skills, critical thinking skills and self-directed learning in students which are the skills needed for concept formation in Physical Science. Basically, the education of Physical Science students focused on the ability to acquire skills to solve real-life problems. This study focuses on exploring the experiences of high school physics teachers at Entsikeni cluster, South African, when implementing problem-based learning (PBL) in their physics classrooms. The study uses the mixed-method approach where three different research instruments were used to collect quantitative and qualitative data sequentially. Questionnaires, RTOP and interview protocol were employed. The findings of the study indicate that teachers project positive attitudes toward the PBL strategy but may probably not continue to use it because it requires more time than that which is allocated in the Curriculum Assessment and Policy Statement (CAPS) Physical Science document and as a result may not be able to finish their ATP on time. Teachers are teaching physics with no specialization in physics, which probably could lead to poor, pass rates in Physical Science. Teachers were inexperienced in teaching physics in the FET and could probably affect students’ academic performance. It is recommended they apply the PBL strategy to correct the negative effect of their inexperience on students’ performance. It is evident that if inexperienced trained teachers apply an instructional strategy based on research, they tend to develop students' performance as compared to applying the traditional instructional strategy. / Science and Technology Education / M. Sc. (Physics Education)

Den populära bokserien om den föräldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har väckt stor uppmärksamhet i medier och inom diverse forskningsfält. De religiösa budskap som serien sänder ut till läsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det är denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie är att, utifrån de motstridiga uppfattningarna angående Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för ondska och godhet som skildras i samband med de två karaktärerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger på olika symbolteorier inom. Vidare är olika symboliska uttryck för begreppen ondska och godhet centrala för denna studies analys. Sammanfattningsvis går att säga att hos karaktären Harry Potter skildras både symboliska uttryck för ondska och godhet medan det hos karaktären Lord Voldemort finns starkt uttalade symboliska uttryck för ondska i boken Harry Potter och Halvblodsprinsen. Då det kommer till den kritik bokserien har mottagit från diverse kristna samfund så blandar författaren av dessa böcker symboler och deras innebörd i samband med många av karaktärerna och inte minst i skildringen av Harry Potter. Trots detta så framkommer det inte att detta sänder ut ett budskap om att typiskt onda egenskaper kan tolkas som goda utan, precis som i dessa böcker så är det varje människas egna val i avgörande situationer som definierar en människas karaktärsdrag.

Uppsatsen ämnar belysa hur Harry Martinsons Aniara (1956) förebådar postmodernismen trots att verket är rotat i den modernistiska traditionen. Analysen tar upp två aspekter med fokus på innehåll och berättarteknik där verket visar prov på en postmodern idévärld. Först behandlas miman, och resonemang förs kring att hon och hennes produktion bör ses som en masskulturell företeelse snarare än som elitistisk diktkonst. Analysen anknyter till Baudrillards teori om hyperverklighet och simulacrum och visar på hur miman skapar detta med sin kultur­produktion. Här framstår två tolkningsalternativ: ett där miman i egenskap av masskultur upp­värderar synen på masskulturen och pekar framåt mot postmodernismen, och ett andra där hon blir en negativ symbol för masskulturen. Detta eftersom hon döljer verkligheten för befolkningen så pass länge att de slutar försöka lösa sin situation. Den andra aspekten är Aniaras förhållande till metanarrativ, vilket belyses utifrån Lyotards teorier om vad som kännetecknar det postmoderna samhället. Analysen visar hur metanarrativen ses som omöjliga inom fiktionen och istället byts ut mot lokalt meningsskapande. Verket i sin helhet bjuder också på motstånd mot metanarrativ genom att (1) utge sig för att vara en klart av­gränsad händelse, (2) skriva ut ett motstånd mot djuplodande tolkningar och slutligen genom att (3) mimaroben som ska förmedla revyn över människan i tid och rum inte är pålitlig nog att lägga fram en allmän sanning. Sammantaget konstateras att verket är rotat i modernismen men att det samtidigt förebådar postmodernismen i dess syn på masskultur, hyperverklighet och meta­narrativ. / The aim of this essay is to highlight tendencies of postmodernism in Harry Martinson’s Aniara (1956), a work that has traditionally been placed in a modernist context. The analysis centers around two aspects in the text with the aim of finding traces of a postmodern world view. First the “mima”, an enigmatic machine that consoles the passengers in the first six years of the journey, is reasoned to be a mass cultural phenomenon rather than an elitist poetic device, as pre­vious studies have suggested. The cultural production of the machine is then analyzed in the light of the theories of hyper reality and simulacrum, as conceived by Jean Baudrillard. The analysis renders two possible implications, one where the machine can be viewed as a precursor to a post­modern positive attitude of mass culture, and one more modernistic where the machine in its role as mass culture numbs the passengers and prevents them from acting on their situation in time. The second part of the analysis focuses on the view of metanarratives, as expressed within the fiction and in the wok as a whole. Jean-François Lyotard and his explanation of postmodernism’s incredulity towards metanarratives is used as a theoretical standpoint. The analysis shows that metanarratives are considered impossible within the fiction of Aniara as during the course of the journey, they are replaced with more local methods of creating meaning. On the whole, the book could be seen to replace the metanarrative of human progress by one telling of the inadequacy and inert destructibility of humanity. However, the analysis shows that metanarratives are rejected all together. The construction of a new metanarrative is made impossible by (1) the fictitious accounts clearly being a local event, (2) the text openly stating the impossibility of deeper interpretation and finally (3) the work employing a narrator too unreliable to be able to convey the unarguable truths necessary to create a new metanarrative.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2004. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 329-341). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2004. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 329-341). Also available on the Internet.