Personer med funktionsnedsättning är en utsatt grupp som lider av sämre hälsa än övriga befolkningen, vilket ser lika ut i hela världen. I Sverige är ohälsa hos personer med funktionsnedsättning vanligt förekommande och relaterad till ohälsosamma levnadsvanor, vilka till stor del skulle kunna förebyggas. Distriktssköterskan har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande och är den profession som vanligen ansvarar för hälso- och sjukvården hos personer med funktionsnedsättning som bor på en LSS-bostad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete hos personer som bor på LSS-bostäder. En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid tio semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar på att distriktssköterskor upplevde det hälsofrämjande arbetet som komplext med flera faktorer som påverkar. Många distriktssköterskor upplevde en frustration utifrån brist på resurser i form av tid och organisatoriskt stöd. Personalen som arbetar på LSS-bostäder var en viktig komponent i det hälsofrämjande arbetet och utgjorde en positiv faktor när kompetens och engagemang fanns, likväl som ett hinder när dessa delar saknades. Resultatet visade att bristande kommunikativa förmåga och insikt i hälsosamma levnadsvanor hos personer med funktionsnedsättning kunde utgöra ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Slutligen visar resultatet på brister i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete hos personer som bor på LSS-bostäder. Det behövs fortsatt forskning i hur distriktssköterskan bör arbeta hälsofrämjande och hur distriktssköterskans förutsättningar för det arbetet kan förbättras. / People with disabilities are an exposed group who are less healthy and more likely to suffer from illness than the rest of the population. In Sweden, there is a clear connection between people with disabilities and an unhealthy lifestyle. This health issue can be prevented though. Community health nurses are responsible to promote health for people with disabilities living in residence with special services in group housing. The intention with this study is to learn about the experiences community health nurses have while promoting health in group housing. 10 semi-structured interviews have been conducted with community health nurses working with disabled persons living in group housing. Qualitative content analysis was used to analyze the interviews. The result showed that all nurses experienced their health promoting work as complexed and challenging. They were frustrated with the inadequacy of support from their employer and lack of time to set aside for these tasks. The nurses described the staff working in group housing as essential for health promoting. The staff was described as a positive influence when they were engaged and competent in their field but could also work as an obstacle when they lacked those capacities. The result showed that the nurses experienced the lack of communication abilities and understanding in a healthy lifestyle of the persons with disabilities as the biggest obstacle in their work. Lastly, the results show deficiency in the health promoting work at the residences with special services in group housing led by the nurses. Further research is needed, both regarding the way health promoting work can be conducted by the community health nurse and how the work conditions best could be adapted. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Introduktion En bra arbetsmiljö är av stor vikt för ett hälsosamt arbetsliv. Många människor drabbas av arbetsrelaterad ohälsa som kunde varit möjlig att förebygga om den uppmärksammats i tid. Att utifrån både nationella och internationella styrdokument arbeta för en hållbart arbetsliv med en hälsofrämjande arbetsmiljö är av hög folkhälsovetenskaplig relevans. Syfte I populationen anställda på statligt finansierade arbetsplatser undersöka attityder till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa samt utformning av sådant verktyg. Undersöka om attityderna skiljer åt mellan åldersgrupper samt mellan arbetstagare som upplever hög eller låg arbetsrelaterad utmattning. Metod En enkätstudie som inkluderade 33 respondenter genomfördes i april 2022 där frågorna var av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Fishers exakta test användes för numerisk data och kvalitativ innehållsanalys för fritextsvar. Resultat Majoriteten hade positiv attityd till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa. Ingen skillnad i attityd kunde identifieras mellan åldersgrupper eller grupper med olika nivå på arbetsrelaterad utmattning. Det framkom att det behövs rimliga krav på de anställda i arbetslivet och att ett digitalt verktyg skulle kunna bidra till att fånga tidiga tecken på ohälsa och vara ett hjälpmedel för det hälsofrämjande arbetet. Fysiska möten ansågs dock fortfarande viktiga. Slutsats Studien visar att statsfinansierade anställda generellt har en positiv attityd till ett digitalt verktyg som regelbundet stämmer av arbetsrelaterad ohälsa. Studien beskriver också tankar kring för- och nackdelar gällande utformning av ett sådant digitalt verktyg. Ett av önskemålen var tätare uppföljningar av hälsa och arbetsmiljö med ett digitalt verktyg. / Introduction A healthy work environment is important for a sustainable working life. Many people suffer from ill health connected to working life that could have been prevented if it had been noticed in time. Based on both national and international governing documents, working for a sustainable working life with a health-promoting workenvironment, is very relevant from a public health perspective. Aim In the population employed at government-funded workplaces, investigate attitudes to the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health and the design of such a tool. Investigate whether attitudes differ between age groups and between workers who experience high or low work-related exhaustion. Methods A survey study including 33 respondents was conducted in april 2022 where the questions were of both a qualitative and quantitative nature. Fischer’s Exact test was used for numerical data and qualitative content analysis for free-text answers. Results The majority had a positive attitude towards the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health. No difference in attitude could be identified between age groups or groups with different levels of work-related exhaustion. It emerged that reasonable demands are needed on employees in working life and that a digital toolcould help to capture early signs of ill health and be a tool for health promotion work. Physical meetings, however, were still considered important. Conclusion This study shows that government-funded employees generally have apositive attitude towards a digital tool that regularly checks work-related ill health. This study also describes pros and cons regarding the design of such a digital tool. One of the  wishes was closer follow-ups of health and working environment with a digital tool.

Hypertension is a chronic non-communicable disease and a major risk factor for cardiovascular diseases, renal malfunction, disability, and premature death. One of the public health recommendations for the management of hypertension is the reduction of sodium/salt intake. There is need to develop and implement new evidence-based theoretical interventions to initiate and sustain behavior change in health education and promotion. Therefore, the quantitative cross-sectional method and design was used to investigate the adequacy of multi-theory model (MTM) constructs for the initiation and the sustenance of low sodium/salt intake behavior in hypertensive Nigerian adults. In addition, the impact of the MTM (initiation) constructs on actual salt/sodium intake was evaluated to validate self-reported behavior. A convenience sample of 149 consenting Nigerian adults with hypertension and of ages 20 to 60 years, self -administered the valid and reliable 39-item MTM instrument. The findings of confirmatory factor analysis showed construct validity of subscales for the initiation and sustenance model. All items loading for the two models were significant, p < 0.001. Multivariate regression analysis revealed 40.6% of the variance in initiating the consumption of low salt diets explained by advantages outweighing disadvantages, behavioral confidence, and changes in physical environment. About 41.8 % of the variance to sustain the intake of low salt diet was explained by emotional transformation, practice for change, and changes in social environment. The results justified the predictive role of MTM and adequacy of its utility to build evidence-based health education programs and interventions to address the health need of people with hypertension and contribute to social change in the country.

Substantial research has been carried out on evaluating the physician-patient interaction and on launching policy initiatives to improve patient-centred care. However, the organizational uptake of strategies to improve patient-centredness has received less attention in research and practice. Against this background, this thesis pursues the question whether strategies to improve patient centred care are associated with, and can be facilitated by quality improvement in European hospitals. The findings suggest that strategies to improve patient-centredness and hospital quality improvement systems are to some extent associated; however, hospital's quality improvement systems are not sufficient in ensuring organization-wide implementation of patient-centred care. Gaps between strategic level and ward level implementation and confounding factors suggest that additional factors facilitate or exert pressure on hospitals to adapt a patient-centred approach. Tools addressing selected domains of patient information, education and health promotion can be embedded into existing quality improvement systems in order to facilitate implementation. / Nombrosos estudis han avaluat la interacció metge-pacient en l'atenció sanitària i es van iniciar múltiples accions de la política de salut per millora l'atenció centrada en el pacient. No obstant això, la implantació d'estratègies per millorar l'atenció centrada al pacient a nivell organitzacional va rebre menys atenció en recerca i en la pràctica. En aquest context aquest estudi pretén avaluar si les estratègies per la millora de l'atenció centrada al pacient estan associades i/o facilitades pels sistemes de la millora de la qualitat en hospitals Europeus. Les troballes d'aquest treball suggereixen que les estratègies de l'atenció centrada al pacient i els sistemes de millora de la qualitat estiguin parcialment associades però, els últims no són suficients per garantir la implantació de les estratègies de l'atenció centrada al pacient per tota la organització hospitalària. Diferències entre la implantació al nivell estratègic i al nivell del departament apunten a altres factors facilitadors o factors externs que potencialment influeixen l'adaptació d'un enfocament centrada al pacient. L'ús d'eines pràctiques per a la millora de la informació, educació i promoció de salut del pacient pot completar els sistemes de millora de la qualitat assistencial existents. / Números estudios han evaluado la interacción médico-paciente en la atención sanitaria y se iniciaron múltiples acciones de la política de salud para mejorar la atención centrada al paciente. No obstante, la implantación de estrategias para mejorar la atención centrada al paciente al nivel organizacional recibió menos atención en investigación y la práctica. En este contexto, este estudio pretende evaluar si las estrategias para la mejora de la atención centrada al paciente están asociadas y/o facilitadas por los sistemas de la mejora de la calidad en hospitales Europeos. Los hallazgos del presente trabajo sugieren que las estrategias de la atención centrada al paciente y los sistemas para la mejora de la calidad asistencial están parcialmente asociadas, sin embargo, los últimos no son suficientes para garantizar la implantación de las estrategias de la atención centrada al paciente por toda la organización hospitalaria. Diferencias entre la implantación al nivel estratégica y al nivel del departamento apuntan a otros factores facilitadores o factores externos que potencialmente influyen la adaptación de un enfoque centrada en el paciente. El uso de herramientas prácticas para la mejora de la información, educación y promoción de salud del paciente puede complementar los sistemas de la mejora de la calidad asistencial existentes.

Bakgrund och problemformulering: I hälso- och sjukvårdsorganisationer är konflikter oundvikliga, ständigt förekommande och en naturlig del av arbetsplatsen. Ökad ohälsa i form av arbetsrelaterade sjukdomar och stress kan härledas till konflikter på arbetsplatsen. Trots det upplever många chefer ett obehag och svårigheter med hur konflikter ska hanteras. Syfte: Sammanställa aktuell forskning och få en samlad bild av olika konflikthanteringsstrategier med relevans för hälso- och sjukvårdsadministration under åren 2010-2021. Detta för att bidra till en hållbar hantering av mellanmänskliga konflikter inom hälso- och sjukvård för att främja en hälsofrämjande arbetsmiljö. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och sammanställa innehållet i tolv vetenskapliga primärstudier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Studiens resultat indikerar att det finns ett orsakssamband mellan demografiska faktorer och val av konflikthanteringsstrategi. Vidare visar resultatet på att det finns en medvetenhet hos chefer om att en kompromissande, integrerande och aktiv konflikthantering huvudsakligen är det mest effektiva, men vissa studier indikerar att undvikande och dominerade strategier är förekommande. Resultatet visar även att chefer använder sig utav flera olika konflikthanteringsstrategier. Diskussion: Vi anser att konflikthantering bör vara ett prioriterat område för chefer som arbetar i verksamheter inom vård och omsorg för de tydligt positiva effekterna en effektiv konflikthantering har på hälsa för anställda, ökad effektivitet och vårdkvalitet. Samtidigt saknas det studier baserat på svensk kontext, orsakssamband och val av konflikthanteringsstrategier samt koppling till arbetsmiljö. Därför anser vi det nödvändigt med ytterligare forskning för att nå och möjliggöra ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. / Background: In health care organizations, conflicts are inevitable, constantly occurring and a natural part of the workplace. Decreased health in the form of occupational illnesses and stress can be attributed to unhandled workplace conflicts. Despite this, many nurse managers experience discomfort and difficulties with how conflicts should be handled. Aim: This study aimed to compile current research and present an overall picture of different conflict management strategies relevant to health care administration during the years 2010-2021. This is to contribute to the sustainable management of interpersonal conflicts in health care in order to promote a health-promoting work environment. Method: Systematic literature study with a qualitative approach. The analysis was performed by synthesizing and compiling twelve primary scientific studies with both a qualitative and quantitative approach. Results: Our result indicates a causal relationship between demographic factors and the choice of conflict management strategy. Furthermore, the results show that there is an awareness among managers that compromising, integrative and active conflict management generally is the most effective, but some studies indicate that avoidant and dominated strategies is prevalent. The results also show that managers use several different conflict management strategies. Conclusion/Discussion: Effective conflict management positively affects occupational health, organizational efficiency, and the quality of care. Therefore, we believe that conflict management should be a priority area for managers and management training in healthcare. There is a lack of studies based on the Swedish context, causation and choice of conflict management strategies, and connection to occupational health. Further research is needed to achieve and enable sustainable and health-promoting leadership.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. / During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.

Till följd av NPM (New public management) och de ökade kraven på produktivitet och effektivitet har sjuksköterskors arbetssituation försämrats alltmer under de senaste decennierna. Det har resulterat i en försämrad hälsa hos sjuksköterskorna och många sjuksköterskor har valt att lämna yrket. Det har bland annat genererat brist på erfarna sjuksköterskor på akutvårdsavdelningarna som bedrivs dygnet runt i regionerna och detta anser Socialstyrelsen utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Ett bra verksamhetsnära ledarskap, i regionerna benämns dessa som första linjens chefer, är en betydande faktor för sjuksköterskors hälsa och vilja att stanna kvar på sin arbetsplats. Det är därför av intresse att undersöka vilka ledaregenskaper som krävs för att erfarna sjuksköterskor skall arbeta kvar på vårdavdelningar som är öppna dygnet runt. Syftet med studien är att utröna vad som är viktiga hörnstenar i det hälsofrämjande ledarskapet för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i dygnet runt verksamhet. Som metod användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats, åtta intervjuer utfördes totalt. Råmaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman identifierades. Resultatet utmynnade i tre teman: individuellt stöd, teamarbete och kommunikation. Informanterna lyfte bland annat individanpassade scheman, kompetensutveckling och temaarbete som viktiga aspekter för att kvarstanna på arbetsplatsen. Ett salutogent förhållningssätt och specifika hälsofrämjande ledarskapsegenskaper är grunderna för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i verksamheter som bedrivs dygnet runt. Cheferna i en dygnet runt-verksamhet bör besitta följande förmågor: rak och tydlig kommunikation, förmåga att skapa tillit, vara lyhörda, kunna entusiasmera, prestigelöshet, vara drivna och målfokuserade samt inneha ett coachande förhållningssätt. Definition av erfarna sjuksköterskor, se sida 7 under Metod. / As a result of NPM (New public management) and the increased demands on productivity and efficiency, the work situation of nurses has deteriorated more and more in recent decades. This has resulted in a deterioration in the health of the nurses and a number of staff have chosen to leave the profession. Among other things, it has generated a shortage of experienced nurses in the Swedish emergency departments with twenty-four seven operations in the regions, and the Swedish National Board of Health and Welfare considers this to be a threat to patient safety. A leadership with the adjacent connection to the ward and the staff, are referred to as first-line managers in the Swedish regions. These mangers are significant factors for nurses' health and willingness to stay in their workplace. It is therefore of interest to investigate what leadership qualities are required for experienced1 nurses to continue working in wards that are open twenty-four seven. The purpose of the study is to find out what are important cornerstones in the health promoting leadership in order to retain experienced nurses in twenty-four seven operations. As a method, semi-structured qualitative interviews with an inductive approach were used, eight interviews were performed. The raw material was analyzed using content analysis and meaningful units, codes, categories and themes were identified. The result resulted in three themes: individual support, teamwork and communication. The informants highlighted, among other things, individualized schedules, skills development and team work as important aspects for staying in the workplace. The result was that specific health promoting leadership qualities and a salutogenic approach are the foundations for retaining experienced nurses in twenty-four seven operations. The managers in a twenty-four seven operations should possess the following abilities: straight forward and clear communication, the ability to create trust, be responsive, be able to enthuse, lack prestige, be driven and goal focused and have a coaching attitude. For a definition of experienced nurses, see page 7 under Method.

En god arbetsmiljö är avgörande för god hälsa. Sjukfrånvaron inom vårdrelaterade yrken blir allt högre samtidigt som antalet äldre personer i behov av hemtjänst förväntas öka med 76 procent till 2040 och antalet personer i yrkesverksam ålder förväntas öka med 9,4 procent. Därmed kan vi se att vård- och omsorgsorganisationer har en ökad risk för under bemanning och ökad personalomsättning på grund av den ökade belastningen inom yrkesgruppen. Utifrån detta ser vi att det är av vikt att studera första linjens chefer inom hemtjänsten och deras upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom hemtjänsten handskas med den psykosociala arbetsmiljön genom att titta på chefernas förutsättningar för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön, studera deras upplevelser kring det stöd som de åtnjuter i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön samt hur arbetet mot den ökande sjukfrånvaron ser ut. Datainsamling skedde via kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och data analyserades via tematisk analys. Resultatet visade att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön i hemtjänsten är komplex och utmanande där första linjens chefer har stora personalgrupper som en försvårande faktor. Framgångsfaktorer som identifierades var närvarande ledarskap, låta medarbetare vara delaktiga i att planera tid för besök hos brukare, anpassning av arbetsuppgifter och fungerande stöd till chefer och medarbetare. Studiens resultat visar att första linjens chefer inom hemtjänsten har ett utmanande arbete med stora personalgrupper och höga krav på att hålla budget samtidigt som de ansvarar för arbetsmiljön och att det behövs omfattande arbete för att förbättra chefers förutsättningar och stöd. Studien bekräftar även tidigare forskning inom området och indikerar att det behövs ytterligare forskning inom området. / A good working environment is crucial for good health. The sick leave rate in healt care-related professions is increasing, while the number of elderly individuals in need of home care services is expected to increase by 76 percent, alongside a projected 9,4 percent increase in the working-age population. Consequently, we can observe that the healthcare organizations face an increased risk of understaffing and high turnover due to the growing demands in the profession. Based on this, it is important to study first-line managers in home care and their experiences with the psychosocial work environment. The aim of this study is to examine how first-line managers in home care manage the psychosocial work environment, by examining their prerequisites for addressing the psychosocial work environment, assessing how they experience the support they receive in this regard, and exploring the efforts made to combat increasing sick leave rates. Data collection was conducted through qualitative interviews using an inductive approach, and the data was analyzed using thematic analysis. The results revealed that the work concerning the psychosocial work in home care is complex and challenging, with the large size of the staff groups being a complicating factor. Success factors identified included present leadership, involving employees in planning time for client visits, task customization, and effective support for managers and employees. The result of the study shows that first-line managers in home care face challenging work with large staff groups and high demands to maintain the budget, while also being responsible for the work environment. There is a need for extensive efforts to improve managers conditions and support. The findings of the study also confirm previous research in the field and suggest the need for further research in this area.

Contexte : Les interventions de promotion de la santé (IPS) en milieu scolaire visent à soutenir le développement des jeunes et promouvoir l'adoption de modes de vie sains. Une culture scolaire promotrice de santé a été identifiée comme un facteur facilitant l’adoption, la mise en œuvre et l’efficacité des interventions. Toutefois, la culture scolaire peut varier d'une école à l'autre, particulièrement dans celles accueillant des élèves issus de milieux défavorisés, et des inégalités dans l’offre d’IPS risqueraient d’exacerber les inégalités de santé existantes. Un écart de connaissances persiste sur les inégalités sociales dans la culture scolaire et l’offre d’IPS dans les écoles desservant des élèves de statut socio-économique différent. Objectifs : L'objectif était d'étudier les associations entre le niveau de défavorisation de l’école, la culture scolaire et la disponibilité d’IPS. Nous avons cherché à: (1) quantifier l'association entre la défavorisation de l’école, l'importance de problématiques de santé et la disponibilité d’IPS; (2) quantifier l'association entre la défavorisation de l’école et la culture scolaire promotrice de santé. Les résultats de l'objectif 1 ayant montré un gradient social dans la disponibilité d’IPS en matière de santé mentale, nous avons approfondi pour: (3) quantifier l'association entre des variables du contexte scolaire et la présence d’IPS de santé mentale; (4) les caractériser par rapport aux meilleures pratiques (ex. approche globale, optimisation de la culture scolaire). Méthodes : Les données sont tirées de PromeSS, une étude transversale comprenant 171 écoles primaires du Québec, Canada (2017-2019). Quatre mesures d'une culture scolaire promotrice de santé ont été développées à partir du modèle théorique «Health Promoting Schools». Des modèles de régression logistique, ANOVA unidirectionnelle et tests de Tukey ont servi à estimer les associations entre les variables d’intérêt. Des données approfondies sur un échantillon de 25 IPS de santé mentale ont été analysées dans le cadre d'une analyse de cas croisés. Résultats : Les écoles défavorisées ont signalé plus de problématiques de santé que les écoles favorisées. Les proportions d’IPS disponibles étaient similaires, sauf pour les IPS de santé mentale offertes en plus grande proportion dans les écoles favorisées. Les écoles favorisées avaient une culture scolaire plus promotrice de la santé que les écoles défavorisées, principalement en termes d'engagement avec les familles et la communauté. Les écoles plus susceptibles de mettre en œuvre des IPS de santé mentale étaient les écoles favorisées, ayant une culture scolaire plus promotrice de santé et où les problématiques de santé mentale étaient considérées comme importantes. Bien que généralement bien adaptées à leur contexte, peu d’IPS de santé mentale étaient alignées avec les meilleures pratiques. Conclusions : Cette thèse illustre l’importance du contexte dans lequel les IPS sont mis en œuvre, incluant la culture scolaire comme caractéristique essentielle pour des IPS efficaces et les conditions socioéconomiques des élèves. La capacité des écoles à établir une culture scolaire promotrice de santé et à mettre en œuvre des interventions fondées sur les données probantes devrait être renforcée, en particulier pour les écoles défavorisées, afin d'améliorer la santé des élèves et de réduire les inégalités. / Background: School-based health-promoting interventions (HPIs) are key components of public health strategies that aim to support youth development and promote the adoption of healthy lifestyles. A health-promoting school culture, which represents the school’s context for HPI implementation, has been identified as a facilitator of HPI adoption, implementation, and effectiveness. However, school culture may vary across schools and in particular, schools serving students from disadvantaged backgrounds which face known challenges for HPI implementation. Inequalities in school culture and HPI programming may exacerbate existing health inequalities across disadvantaged versus advantaged settings. Yet little is known about social inequalities in school culture or HPI availability across schools serving student populations of varying socio- economic status. Objectives: The aim of this dissertation was to investigate the associations among school deprivation, school culture and HPI availability. Specifically we aimed: (1) to quantify the association between school deprivation and each of perceived importance of health issues and HPI availability; (2) to quantify the association between school deprivation and health-promoting school culture. Because results from objective 1 showed a social gradient in the availability of mental health HPIs, we delved deeper: (3) to quantify the association between school context variables and the availability of mental health HPIs; and (4) to characterize them according to their alignment with best practices for effective school-based mental health promotion. Methods: Data were drawn from the PromeSS study, a cross-sectional survey of school principals including 171 elementary schools across Québec, Canada (2017-2019). Four measures of a health- promoting school culture were developed drawing from the Health Promoting Schools theoretical model. Logistic regression models, one-way ANOVA and post-hoc Tukey tests were used to estimate associations between school deprivation, health-promoting school culture, importance of health issues, and HPI availability. In-depth data on a sample of 25 mental health HPIs implemented in study schools were analyzed in cross-case analysis. Results: The three articles that comprise this thesis show that: (1) disadvantaged schools reported more health issues as important than advantaged schools, but similar proportions of HPIs, except for mental health HPIs (a higher proportion of advantaged schools reported offering one in the past year); (2) advantaged schools had a more health-promoting school culture than disadvantaged schools, primarily in terms of engagement with families and the wider school community; (3) in the case of mental health promotion, advantaged schools, schools with a more health-promoting school culture, and schools where mental health issues were seen as important were more likely to implement mental health HPIs; and (4) although schools generally implemented interventions that were highly tailored to their context, few mental health HPIs were aligned with best practices for effective mental health promotion (e.g., whole-school approach, optimization of school culture). Conclusion: This thesis suggests that the context in which school-based HPIs are implemented matters, including student socioeconomic conditions. It strengthens empirical support for health- promoting school culture as a crucial feature for effective HPIs. School capacity for establishing a health-promoting school culture and implementing evidence-based interventions should be reinforced, especially for disadvantaged schools to improve student health and reduce inequalities.estimate associations between school deprivation, health-promoting school culture, importance of health issues, and HPI availability. In-depth data on a sample of 25 mental health HPIs implemented in study schools were analyzed in cross-case analysis. Results: The three articles that comprise this thesis show that: (1) disadvantaged schools reported more health issues as important than advantaged schools, but similar proportions of HPIs, except for mental health HPIs (a higher proportion of advantaged schools reported offering one in the past year); (2) advantaged schools had a more health-promoting school culture than disadvantaged schools, primarily in terms of engagement with families and the wider school community; (3) in the case of mental health promotion, advantaged schools, schools with a more health-promoting school culture, and schools where mental health issues were seen as important were more likely to implement mental health HPIs; and (4) although schools generally implemented interventions that were highly tailored to their context, few mental health HPIs were aligned with best practices for effective mental health promotion (e.g., whole-school approach, optimization of school culture). Conclusion: This thesis suggests that the context in which school-based HPIs are implemented matters, including student socioeconomic conditions. It strengthens empirical support for health- promoting school culture as a crucial feature for effective HPIs. School capacity for establishing a health-promoting school culture and implementing evidence-based interventions should be reinforced, especially for disadvantaged schools to improve student health and reduce inequalities.