Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada inom hälso-och sjukvården och leder till ökat lidande hos patienten, längre vårdtider samt högre kostnader. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas av hälso-och sjukvårdspersonalen genom följsamhet till basala hygienrutiner. Trots att det finns gällande föreskrifter kring detta är följsamheten bland hälso-och sjukvårdspersonalen låg. Det är därför viktigt att ta reda på vilka faktorer som kan ge personalen en ökad följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner med fokus på handhygien. Metod: Metoden för denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod, som sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt framträdande faktorer som ger ökad följsamhet var kunskap, utbildning och placering av hygienmaterial och handfat. Även tid, stressiga och akuta situationer påverkade följsamheten. Slutsats: Följsamheten till handhygien är låg, trots gällande föreskrifter och nationella insatser. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till för att öka hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och denna litteraturöversikt kan bidra med ökad kunskap om dessa faktorer. / Background: Healthcare-related infections are the most common healthcare injuries and lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs. Healthcare-associated infections can be prevented by healthcare personnel through compliance with basic hygiene routines. Although there are current regulations regarding this, the compliance of healthcare personnel is low. It is therefore important to find out what factors can give the staff an increased compliance to basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review was to describe possible factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines focusing on hand hygiene. Method: The method of this study has been formed as a literature review and it is based on 13 scientific articles of both qualitative and quantitative methods, which were aquiered by search from the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Findings: The results showed that there are several factors that affect the healthcare personnel’s compliance with basic hygiene routines. Particularly prominent factors that provide increased compliance were knowledge, training and placement of hygiene materials and sinks. Time, stressful and acute situations also affected compliance. Conclusion: Compliance to hand hygiene is low, despite current regulations and national efforts. There are several factors to consider in order to increase the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines, and this literature review can contribute to increased knowledge of these factors.

This thesis considers the provision of person-centred care (PCC) in acute healthcare. In recent years it has been increasingly recognised that healthcare should be delivered in a person-centred manner and that staff should receive training and support in relation to this. There is a growing body of literature investigating the potential benefits of PCC in relation to both patient and service level outcomes. Paper one of this thesis is a systematic review of the literature examining staff training interventions for improving PCC in acute healthcare settings. The findings offer preliminary support for the positive impact of such training interventions on patient and service level outcomes in hospital environments. The research in this area is not of a uniformly high standard and this paper concludes that further research in this area is required. Paper two is an examination of a modified version of Dementia Care Mapping (Care Mapping – Neurorehabilitation: DCM-NR), an observational tool for measuring and improving PCC. Results provide evidence of the feasibility and validity of DCM-NR in a range of Clinical Neuroscience settings. Future research should examine the impact of DCM-NR on person-centred practices over time.The critical reflection paper considers both the systematic review and the empirical study. It aims to consider both the strengths and limitations of the research, challenges encountered, clinical implications and highlights areas for future research.

Bakgrund: Antalet ålderspensionärer kommer att öka i vilket medför ökade krav på framtidens hälso- och sjukvård. Äldres sexualitet är ett ämne som är stigmatiserat i samhället och inom vården, men är av betydelse då det är naturligt oavsett ålder. På ett vård- och omsorgsboende är den äldre beroende av vårdpersonal och vårdpersonalens attityder kan vara avgörande för den äldres sexuella hälsa. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens attityder gentemot sexualitet hos personer över 65 år på vård och omsorgsboenden och vilka faktorer som påverkar attityderna. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg där resultatet bygger på elva utvalda originalartiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och Ageline. Huvudsöktermerna som användes var: sexualitet, äldre, vård- och omsorgsboende och attityder. Resultat: Vårdpersonalens aktuella syn på äldres sexualitet påverkade hur de agerade när situationer uppstod. Negativa attityder karaktäriserades av låg ålder, mindre generell arbetserfarenhet, lägre utbildning och kunskap och ifall vårdpersonal identifierade sig som religiösa. Högre ålder, mer arbetserfarenhet, högre utbildning och mer kunskap medförde positivare attityder. Diskussion: Konsensusbegreppet hälsa och begreppet värdighet låg till grund för diskussionen. Huvudfokus låg på huruvida faktorer påverkar vårdpersonalens attityder samt vem den ansvarige är gällande äldres sexualitet. / Background: The number of pensioners will increase which leads to more demands on health care in the future. Elderly’s sexuality is a topic that is stigmatized in the society and within health care, but is meaningful because it’s a natural part of life regardless of age. In a nursing home, the elderly are dependent on health care workers for care and their attitudes may be crucial for the elderly’s freedom to express sexual behavior. Aim: To examine health care workers’ attitudes toward elderly’s sexuality in nursing homes and the factors that influence the attitudes. Method: A literature overview according to Fribergs method was conducted where the results are based on eleven original scientific articles sought out through the databases Cinahl and Ageline. The main keywords used were: sexuality, elderly, nursing home and attitudes Results: Health care workers current views of older peoples’ sexuality influenced how they acted when situations arose. Negative attitudes were characterized by a young age, less general work experience, less education and knowledge and self-identification as religious. A higher age, more work experience, higher education and more knowledge led to more positive attitudes. Discussion: The concept of health and the term dignity helped support the discussion. The main focus lied on factors that affected health care workers’ attitudes as well as the question regarding responsibility when it comes to elderly’s sexuality.

Bakgrund: Hemlöshet är ett globalt problem och endast i Sverige lever över 30 000 människor i hemlöshet. Hemlöshet är ett vittomfattande begrepp som inkluderar olika situationer och kan bero på varierande orsaker. Hemlösa har större risk att utveckla sjukdomar och hamna på sjukhus jämfört med befolkningen i stort. Sjuksköterskan bör sträva efter att arbeta med ett öppet förhållningssätt samt skapa en vårdrelation byggd på tillit, empati och respekt där patienten är i centrum.   Syfte: Syftet var att undersöka hemlösa patienters upplevelser av hälso- och sjukvård. Metod: Metoden var en litteraturöversikt vars resultat grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Använda databaser var PubMed och Cinahl Complete. Nio artiklar var av kvalitativ metod och en av mixad metod innehållande både kvalitativa och kvantitativa inslag.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra identifierade kategorier. Kategorierna är Negativa upplevelser av hälso- och sjukvården, Upplevelser av att känna sig orättvist behandlad av hälso- och sjukvården, Hindrande faktorer inom hälso- och sjukvården och Positiva upplevelser av hälso- och sjukvården. Sammanfattning: Hemlösa patienter hade både negativa och positiva upplevelser vid kontakt med hälso- och sjukvården. De negativa upplevelserna påtalades genom bristande kommunikation och dåliga attityder från vårdpersonalens sida. De positiva upplevelserna beskrevs vara ett professionellt bemötande samt engagemang från vårdpersonalens sida. / Background: Homelessness is a global problem and in Sweden over 30,000 people live in homelessness. Homelessness is a versatile concept that includes different situations and can be due to various reasons. Homeless people are at greater risk of developing diseases and ending up in hospitals compared with the general population. The nurse should strive to work with an open approach and create a care relationship based on trust, empathy and respect where the patient is at the center. Aim: The aim was to investigate homeless patients´ experiences of healthcare. Method: The method was a literature review based on ten scientific articles. The used databases were PubMed and Cinahl Complete. Nine articles were of a qualitative method and one were a mixed method with both qualitative and quantitative elements. Results: The results are presented in four identified categories. The categories are Negative experiences of health care, Experiences of feeling unfairly treated by health care, Obstacle factors in health care and Positive experiences of health care. Summary: Homeless patients had both negative and positive experiences of healthcare. The negative experiences were pointed out by lack of communication and attitude on the part of the healthcare staff. The negative experiences resulted in that homeless people avoided to seek healthcare. The positive experiences were described as a professional approach and committed healthcare staff.

Vårdpersonalens arbetsdagar består till stor del av användning av IT-system utöver den fysiska patientkontakten. Tanken med IT-system inom vården är positiv och de finns där för att underlätta för personalen. För att nå den förväntade positiva effekten behöver personalens inställning till IT-system vara bra. När vårdpersonalens inställning till, och upplevelser kring IT-system inte är av en hög grad når IT-systemen inte sin fulla potential och kan även bli en tidstjuv och ett frustrationsmoment i arbetet. Hur IT-systemen används av vårdpersonalen har också en påverkan på patientsäkerheten. Syftet med den här studien är att se över hur IT-systemen upplevs idag – hur IT-acceptansen ser ut.För att ta reda på hur IT-acceptansen ser ut bland vårdpersonalen har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med blandade yrkesroller inom vården och analyserats med acceptansmodellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).Resultatet tyder på att det finns mycket kvar att göra för att öka IT-acceptansen. Den främsta förändringen bör ske hos vårdorganisationernas samspel med både personal och IT-systemutvecklare. Personalens arbetssituation behöver stärkas genom att tillsätta rätt resurser för att bidra till ett mer effektivt och patientsäkert IT-användande. Personalens arbetssätt behöver också tas hänsyn till för att IT-system ska bli anpassade för vården. / The healthcare staff’s working days largely consists of the use of IT-systems in addition to the physical contact with the patient. The idea of IT-systems in healthcare is positive and it is there to aid the staff. To achieve the expected positive effect, the staff’s attitude to ITsystems needs to be good. When the healthcare staff’s attitude to, and experiences withIT-systems are not of a high degree, the IT-systems do not reach their full potential and can also be a time thief and cause frustration at work. How the IT-systems are used by healthcare professionals also have an impact on the patient safety. The purpose of this study is to review how IT-systems are experienced today – what the IT-acceptance looks like.To find out what IT-acceptance looks like among healthcare staff, a qualitative method has been used. Data has been collected through ten semi-structured interviews with varied professional roles in healthcare and analyzed with the acceptance model Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).The results indicate that there is still a lot to do to increase IT-acceptance. The main change should take place in the healthcare organizations’ interaction with both staff and IT-system developers. The staff’s work situation needs to be strengthened by allocating the right resources to contribute to a more efficient and patient-safe use of IT. The working methods of the staff also need to be considered for IT-systems to be adapted for healthcare.

Att undersöka arbetstrivsel är betydelsefullt för att bättre förstå det personliga välbefinnandet och för att hjälpa organisationer att fungera på bästa möjliga sätt. Syftet med vår studie var att undersöka om socialt stöd, autonomi samt månadslön predicerar arbetstrivsel hos vårdpersonal. Hypoteserna var att både socialt stöd samt autonomi predicerar arbetstrivsel. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att samla in data via en digital enkät. Totalt var det 139 deltagare som svarade på en enkät om arbetstrivsel (Short Index of Job Satisfaction), socialt stöd (General Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work) samt autonomi (The Index of Autonomous Functioning). Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att autonomi, socialt stöd från chef och socialt stöd från arbetskamrater signifikant predicerade arbetstrivsel hos vårdpersonalen, medan månadslön eller socialt stöd från vänner/familj inte predicerade arbetstrivsel. Autonomi var den prediktor som starkast predicerade arbetstrivsel. Vid ytterligare analys visade även subskalan självkongruens ett signifikant samband med arbetstrivsel. / Examining job satisfaction is important for understanding personal well-being and helping organizations to function in the best possible way. The aim of our study was to investigate whether social support, autonomy and monthly salary predict job satisfaction among healthcare staff. The hypotheses were that social support and autonomy predict job satisfaction. We conducted a quantitative study by collecting data through a digital survey. In total there were 139 participants who answered a survey which examined job satisfaction (Short Index of Job Satisfaction), social support (General Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work) and autonomy (The Index of Autonomous Functioning). The results of a multiple regression analysis showed that autonomy, social support from the manager and social support from co-workers significantly predicted job satisfaction among healthcare staff, whereas monthly salary and social support from friends/family did not predict job satisfaction. Autonomy was the strongest predictor of job satisfaction. Further analyses indicated that the subscale authorship/self-congruence also showed a significant association with job satisfaction.

Bakgrund: I framtiden kommer befolkningens vårdbehov öka. För att möta detta ökade vårdbehov ställer vården om till god och nära vård. Genom utökad lagstiftning och skiftet till god och nära vård har kraven på samverkan skärpts och har även gett distriktssköterskan och primärvården en framträdande roll när det kommer till samverkan mellan vårdens olika verksamheter för patientens fortsatta vård och omsorg. Att informationsöverföringen mellan de olika vårdgivarna fungerar är en viktig del av en god samverkan och så även kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen i de olika verksamheterna. En bristande samverkan kan leda till återinläggning på sjukhus som resulterar i risk för vårdskador och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens upplevelser av samverkan vid utskrivning av patienter från slutenvård som är i behov av insatser från primärvård. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Databaserna som användes för artikelsökning var PubMed, Cinahl Complete, Psych Info och MEDLINE. Femton kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån Burnards niostegsmetod. Resultat: Resultatet visar på tre teman med sex kategorier. Dessa teman var informationsöverföring essentiell för god samverkan, förståelse för varandras arbete för förbättrad samverkan och förändrade organisatoriska förutsättningar utmanar samverkan. Slutsats: Vårdpersonalen har både positiva och negativa upplevelser av samverkan vid patienters utskrivning från slutenvård till primärvård. Bristande informationsöverföring mellan vårdgivarna leder till att patienter inte får den vård de behöver. Personlig kontakt vårdpersonalen emellan upplevdes förbättra informationsöverföringen. Bristande förståelse för varandras roller visade sig ha en negativ effekt på samverkan. Personliga relationer över organisationsgränser visade sig däremot främja samverkan. För att starta samverkan i rätt tid efterfrågas tydliga rutiner för utskrivningsplanering inom de olika verksamheterna. / Background: In the future, the population´s care needs will increase. To meet this increased need for care, care is changing to “good and close care”. Through increased legislation and the shift to “good and close care”, the requirements for collaboration have been tightened and have also given the district nurse and primary care a prominent role when it comes to collaboration between the different care providers for the patient´s continued care. A well-working information transfer between the different care providers is an important part of good collaboration and so is communication between the health care staff in the different operations. A lack of cooperation may lead to readmission to hospital, which results in a risk of medical damage and increased costs for society. Aim: The aim was to shed light on the healthcare staff's experiences of collaboration when discharging patients from inpatient care who need interventions from primary care. Method: The method was a qualitative literature study with a systematic approach. The databases used for article searches were PubMed, Cinahl Complete, Psych Info and MEDLINE. Fifteen qualitative articles have been reviewed and analyzed using Burnard’s nine-step method. Results: The result shows three themes with six categories. These themes were information transfer essential for good collaboration, understanding of each other’s work for better collaboration and changed organizational conditions a challenge for collaboration. Conclusion: The healthcare staff have both positive and negative experiences of collaboration when patients are discharged from inpatient care to primary care. Lack of information transfer leads to patients not receiving the care they need. Personal contact between the healthcare staff was perceived to improve information transfer. Lack of understanding of each other’s roles was found to have a negative effect on cooperation. Personal relationships across organizational boundaries, on the other hand, were found to promote collaboration. To start cooperation in time, clear routines for discharge planning are requested within the different organizations.

Bakgrund: Kognitiv sjukdom är en global folksjukdom och medför en försämring i intellektuella, känslomässiga och praktiska förmågor. De flesta som drabbas är äldre och symtom och behov skiljer sig åt beroende på vilken typ av kognitiv sjukdom samt var i sjukdomsförloppet personen befinner sig i. Majoriteten med kognitiv sjukdom bor i ordinärt boende och får hjälp av anhörig för att klara sitt dagliga liv. Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem där kognitiv sjukdom framkommit som en riskfaktor för att drabbas. Syfte: I denna litteraturöversikt belyses vårdpersonals strategier vid möte med våldsutsatt äldre person med kognitiv sjukdom. Metod: Litteraturöversikt med systematisk sökningsmetod i databaserna PubMed och CINAHL. Polit och Becks niostegsmodell har använts. Denna litteraturöversikt bygger på 19 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2015–2023. Artiklarna är skrivna på engelska och resultatet bygger på artiklar vilka inkluderar äldre personer med kognitiv sjukdom, 65 år eller äldre vilka blivit utsatt för våld. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonals strategier vid misstanke om våld kan bland annat vara att använda olika former av screeningverktyg och att samtal kan leda till skapande av relation med patient och anhörigvårdare. Begränsningar i strategierna kan handla om otydliga riktlinjer, upplevd arbetsbörda, kunskapsbrist och brist på erfarenhet. Åtgärder som skapar möjligheter för strategier är behov av utbildning, att samverka i team och stöd till anhörigvårdare. Slutsats: En slutsats som kan dras är att vårdpersonal behöver få en ökad förståelse för våld i nära relationers dynamik samt att utbildning är nödvändig för att kunna minska risker och förebygga olika typer av misshandel såväl nationellt som globalt. Att anpassningar genomförs vid val av strategi utifrån olika typer av kontext. Utveckling av utbildningar på makro-, meso- och mikronivå för att uppnå ökad kunskap om ämnet är av vikt för att förbättra strategier samt för att en personcentrerad vård ska uppnås i mötet med våldsutsatt äldre person med kognitiv sjukdom. / Background: Cognitive disease is an global public disease and causes a deterioration in intellectual, emotional and practical abilities. Most people who are affected are older and symptoms and needs differ depending on the type of cognitive disease and where in the course of the disease the person is in. The majority of people with cognitive disease live in ordinary housing and receive help from relatives to cope with their daily lives. Intimate partner violence is a global health problem where cognitive disease has emerged as a risk factor for being affected. Aim: This literature review illustrates health care professionals' strategies when meeting abused older people with cognitive disease. Methods: Literature review with systematic search method in the databases PubMed and CINAHL. Polit and Beck's nine-stage model has been used This literature review is based on 19 scientific articles published between the years 2015-2023. The articles are written in English and the results are based on articles that include older people with cognitive disease, 65 years or older who has been exposed to violence. Results: The results show that health care professionals' strategies when violence is suspected can include using different forms of screening tools and that conversations can lead to the creation of a relationship with the patient and family caregiver. That limitations in the strategies can be about unclear guidelines, perceived workload, lack of knowledge and lack of experience. Actions that create opportunities for strategies are the need for training, collaborating in teams and support for family caregivers. Conclusion: A conclusion that can be drawn is that healthcare professionals need to gain an increased understanding of the dynamics of violence in close relationships and that education is necessary to be able to reduce risks and prevent different types of abuse both nationally and globally. That adaptations are carried out when choosing a strategy based on different types of contexts. Development of training at macro-, meso- and microlevel to achieve increased knowledge of the subject is important to improve the strategy and for person-centered care to be achieved in the encounter with elderly person with cognitive disorder exposed to violence.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns brister hos vårdpersonal i deras kunskap om afasi. Utifrån detta kan det anses viktigt att kunna mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Denna studies syfte har varit att ta fram relevanta frågor (items) som kan mäta kunskapsnivån hos vårdpersonal. För att besvara frågeställningarna användes kvalitativ metod för materialinsamling. För att samla erfarenheter av hur vårdpersonalens kunskap om afasi upplevs vara idag, genomfördes intervjuer med tre separata grupper: fem personer med afasi, fem anhöriga till personer med afasi och tre logopeder med erfarenhet av arbete med personer med afasi. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanternas erfarenheter var att det hos vårdpersonal existerar kunskapsbrister om afasi, varför studien ansågs vara motiverad. Utifrån det analyserade materialet togs 32 items fram, med syfte att mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Som alltid vid kvalitativ forskning finns det risker att olika faktorer, exempelvis forskarnas förförståelse, påverkar informanterna. Största möjliga hänsyn har tagits till detta. Framtida nytta med studien är att de framtagna items kan användas i ett bedömningsinstrument för att mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Därmed ges nya möjligheter att kvalitetssäkra vård av personer med afasi, att motivera utbildning för vårdpersonal och att exempelvis mäta vårdpersonals kunskap i relation till rehabilitering.   Nyckelord: afasi, kunskap, vårdpersonal, items, bedömningsinstrument, kommunikation / In order for the language to function normally, the expression- and comprehension of language must work together. Aphasia is a language impairment caused by damage to the language areas of the brain. Getting aphasia can mean a big change in life and often requires adaptation regarding communication both for the person with aphasia and the persons around them. Adaptation regarding communication also includes healthcare staff working close to the person with aphasia. In order to reach understanding and to give care of good quality, knowledge about aphasia is necessary.  Previous research shows that health care staff lacks efficient understanding about aphasia. Considering that, a tool for measuring knowledge about aphasia would be desirable. This study's aim has been to produce questions (items) which can measure the level of knowledge in healthcare personnel. Qualitative research method was used in order to find material for the production of items. In order to gather experiences of how the health care staff's understanding of  aphasia are experienced by interested people today, interviews with three separate groups were performed: five persons with aphasia, five relatives to persons with aphasia and three speech and language pathologists with experience of working with persons with aphasia. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. The result showed that all the participants' had various experiences of knowledge deficiencies regarding aphasia within the healthcare staff. The analyzed material resulted in 32 items, with the purpose of measuring the understanding of aphasia in healthcare staff. Since the material indicated that a deficiency in knowledge of aphasia exists in healthcare staff, the study was considered to be justified. Within qualitative research method, there are always risks that different elements, for example the researcher´s viewpoint, can affect the participants. Maximum consideration regarding this issue has been considered. Future benefits of this study could be an assessment instrument containing the items produced in this study. The purpose of an assessment instrument could be to measure health care staff´s knowledge about aphasia. Thereby, new opportunities are given to assure the quality of care for persons with aphasia, to justify education for healthcare staff and to evaluate the health care staff´s understanding in relation to the results of rehabilitation.   Keywords: aphasia, knowledge, understanding, healthcare staff, items, assessment instruments, communication, healthcare personnel

Våld mot vårdpersonal är ett aktuellt ämne och ett växande problem världen över. Till akutmottagningen kommer akut svårt sjuka vårdsökande för undersökning och behandling. Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning jobbar i en utsatt position där våld ofta förekommer och det finns en mängd olika faktorer som bidrar till att våld uppstår. Syftet med denna litteraturöversikt var att studera sjuksköterskors upplevelse av våld på en akutmottagning. En litteraturöversikt av analys av tio vetenskapliga artiklar som var utförda med kvalitativ metod. Artiklarna är publicerade mellan åren 2008-2017 och har bearbetats för att få en inblick i hur sjuksköterskor upplever våld på akutmottagningarna. I detta examensarbete söktes det efter artiklar på ett metodiskt vis i databaserna Cinahl och Medline. Dataanalysen mynnade ut i fyra huvudteman: “Rädsla och oro”, “Maktlöshet och frustration”, “En del av jobbet” och “ Försämrade (vård)relationer” som presenteras i resultatet. Litteraturöversikten visar slutligen att sjuksköterskor upplever en påverkan på både inställning till arbetet men även på sociala relationer samt en försämrad kvalitet på omvårdnadsarbetet. / Violence against healthcare workers is a current issue and a growing problem all over the world. Patients with acute and severe illness goes to the emergency department, ED, to seek treatment. Nurses working in the ED are in a vulnerable position where violence has a high prevalence and is often present at the ED. There are a variety of factors that contributes to the emergence of violence. Thus the aim of this literature review was to explore the nurse's perception of violence in the ED. A literature review of analysis of ten scientific articles carried out with qualitative method. The articles are published between 2008-2017 and have been processed to gain an insight into how nurses experience violence at ED. Furthermore the search for articles in this literature review was conducted in a methodical way and extracted from the two databases Cinahl and Medline. The data analysis resulted in four main themes: "Fear and worriness", "Powerlessness and frustration", "A part of the job" and "A deterioration in relations" presented in the result. This literature review shows that nurses experience a variety of things and feelings when they are exposed to violence and these experiences leads to an impact on both the personal attitude towards the work, but also has an effect on the social relationships and the quality of the patient related work.