Hedersrelaterat våld och förtryck anses vara ett globalt problem som dagligen drabbar många människor världen över. Regeringen har försökt neutralisera bilden av att hedersvåld beror på en specifik kultur eller religion. Detta kan emellerid förstärkas av diskurser som används vid resonemang om fenomenet. En viktig yrkesgrupp som kommer i kontakt med hedersrelaterat våld och förtryck är socialsekreterare. Syftet med föreliggande studie var att utöka kunskapsläget om de diskurser som omgärdar känntecken på respektive förklaringsmotiven till hedersrelaterat våld och förtryck, såväl som belysa föreställningar om vem som är offer respektive förövare. Semi-strukturerade intervjuer, som sedan analyserades med diskursanalys, utfördes med fyra yrkesverksamma kvinnor inom den sociala sektorn. Urvalet av respondenter byggde på ett ändamålsurval. Flertal diskurser framkom och dessa används parallellt och i kontrast till varandra; som i sin tur kan sättas i relation till det kulturella perspektivet såväl som genusperspektiv, samt förstås i ljuset av postkoloniala teorier

I uppsatsen undersöks hur hedersvåld har förklarats och vilka fördomar om ras som återspeglas i statliga åtgärder mot hedersvåld. Utgångspunkten är statliga åtgärder från millennieskiftet fram tills idag, våren 2021. En central del i uppsatsen är att, med en rättshistorisk utgångspunkt, undersöka statliga åtgärder mot hedersvåld för att analysera vilka diskurser om våldet, de våldsutsatta och våldsutövarna som förekommer. I analysen tillämpas Critical Race Theory för att synliggöra föreställningar om ras i de orsaksförklaringar och beskrivningar av hedersvåld som förekommer i analyserade statliga åtgärder. Vidare behandlas även den rättshistoriska utvecklingen av mäns våld mot kvinnor och rättshistoriska företeelser som kan liknas vid den nutida förståelsen av hedersvåld. I uppsatsen kommer jag fram till att utvecklingen av förståelsen av hedersvåld i svensk rätt skiljer sig från hur mäns våld mot kvinnor har förklarats. Hedersvåld diskuteras i en diskurs om invandrare och utländsk kultur. Den kulturella förklaringsmodellen av hedersvåld reproducerar rasstereotypa föreställningar om invandrare i statliga åtgärder.

The purpose of this study is to explore and describe how the staff experiences from social services, schools and HVB of collaboration in honor-related violence against young girls. The study is based on six semi-structured interviews. The interviews consist of two staff from the social services, school and HVB. The results of the survey show that the social services, the school and HVB are in need of an increased collaboration and that collaboration is considered a problem area. The obstacles that the staff experience are communication, knowledge, consensus and business domains. The results also highlight that the lack of an action plan on how to work to support, respond to and manage vulnerable girls is unclear and affects collaboration in that there is no common approach with each other. The results collected are confirmed in both previous research and the theoretical starting points. Keywords: Collaboration, honor-related violence, staff, barriers, challenges

No description available.

The purpose of the study is to investigate how social workers within different areas of work in Malmö, who comes in contact with persons who have been subject to honour-related violence, sees the problem, if they have any special view on the cause of the violence and investigate the efforts which are offered to individuals who have been or are subject to honour-related violence.I wanted to investigate if there exists a universal view among social workers in Malmö of the definition of and way of working with persons affected by honour-related violence. Various reports show that there exists great disagreement among debaters as well as social workers regarding the definition of honour-related violence. There are also different sentiments about the cause of honour-related violence within research. I conducted four interviews on five individuals employed within different areas of work in Malmö which comes in contact with girls and women who have been subject to honour-related violence. My study shows that there exists great dissent among social workers regarding the term honour-related violence, the cause of the problem and the concerned areas of work works with different ways with persons which they come in contact with.

Flera studier visar på brister i skolans implementering av värdegrundsarbete. Samtidigt påvisar studier att det finns ett stort behov av att diskutera ämnen som samtycke, pornografi och hedersrelaterat våld med eleverna. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om de nya delarna i Lgr22 som rör värdegrunden. Som metod valdes fenomenografisk intervju av verksamma ämneslärare i bild, ur ett normkritiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och tematiserades i linje med en fenomenografisk analysmodell för att därefter analyseras samt analyserades utifrån normkritiska begrepp. Resultatet i studien överensstämmer till viss del med tidigare forskning. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar olika delar av värdegrunden som viktigare än andra. Lärarna väljer ut arbetsområden utifrån värdegrunden på olika sätt, likheten är att lärarna i denna studie till stor del berör den normkritiska undervisningen genom diskussioner med eleverna. Samtliga lärare arbetar även med digital bearbetning av bilder för att arbeta med maktrelationer mellan kön. Slutsatsen som kan dras av studiens resultat och analys är att det är viktigt att behandla maktrelationer i undervisningen även om det bitvis är komplext område.

This study investigates how language teachers in Swedish in compulsory school, in accordance with the new curriculum where sexuality, consent and relationships is a new field, plan to teach about honour-related violence and oppression. This area fits well within the Swedish language subject since it focuses on developing communicative competences (Skolverket 2022). This is investigated with the following research questions: (1) how do language teachers in Swedish plan to teach about honour-related violence and oppression? and (2) what support do language teachers in Swedish feel they have received and have to be able to teach students about honour-related violence and oppression?  This was investigated using an online survey with 18 questions. The questions were answered by fourteen teachers, all of whom are authorized to teach Swedish. The result showed that the majority of teachers had not yet planned this area. Several teachers also stated that they do not feel that they have enough knowledge in the field to confidently teach about it. None of the teachers who responded to the survey stated that they received support from their principal to increase their knowledge and competence regarding honour-related violence and oppression, although it is the principal’s responsibility. The results also show that several teachers want to use literature teaching to deal with honour-related questions. The study shows that it is important to further investigate and develop didactic, as well as cross-curricular topics on school-wide issues.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur diskursen hedersförtryck, relaterat till skolan, konstrueras. I synnerhet kommer en kritisk diskursanalys av språket i podcasten Hederspodden av Varken Hora eller Kuvad (VHEK) att genomföras. De frågeställningar jag utgick ifrån var: Hur talar intervjupersonerna i Hederspodden om hedersrelaterat våld och förtryck relaterat till skolväsendet?; Vad säger intervjupersonerna i Hederspodden om skolans åtgärder gentemot hedersrelaterat våld och förtryck? Och slutligen; Vilka åtgärder rekommenderar intervjupersonerna i Hederspodden för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet? Genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och Fairclough ́s kritiska diskursteori så har ord och meningar analyserats i podcasten ”Hederspodden”, producerad av organisationen”Varken Hora eller Kuvad”. Fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras och förstås på olika sätt av skolpersonal och personer som varit eller är utsatta för detta. Hur vi uppfattar och talar om ämnet har ett stort inflytande på den sociala praktiken som omger det. Utifrån utbildning och observationspunkter för att igenkänna hedersförtrycket får skolpersonal en viss bild av vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och vilka som kan tänkas vara utsatta för detta. Detta gör att diskussionen om detta också förs på ett visst sätt. En central del av studien belyser hur intervjupersonerna i podcasten diskuterar skolpersonalens passiva bemötande till eleverna. Detta är elever som på olika sätt tidigare drabbats, men också fortsätter att drabbas, av hedersrelaterat våld och förtryck och som vädjar om en utökad kunskap kring detta komplexa ämne. Detta i hopp om att skolväsendet och samhället ska kunna agera och inte låta barnen axla detta förtryck och ansvar på egen hand. Slutligen påtalar resultatet brister inom skolväsendet och Skolinspektionen där dessa brister bidrar till elevens utsatthet i hederskulturen.

The purpose of this study is to investigate how school counselors perceive their competence and knowledge regarding honor-related violence and whether it in turn affects their ability and opportunities to draw attention to these young people. We also want to find out how school counselors, based on their knowledge, deal with suspicions of honor-related violence and oppression. The study's overall issues concern different forms of knowledge that school counselors use when it comes to work with honor issues and how school counselors act when there is a suspicion that a student is exposed to honor-related violence and oppression. We have used a qualitative method with semi-structured interviews with six school curators from two different municipalities in southern Sweden. We thematized these interviews, and then analyzed them using scope for action as theory and previous research. The study clearly shows that honor issues are considered a challenging and complex subject and the results show large differences in school curators' own views on their knowledge, how to acquire their knowledge and what the collaboration with the social services looks like.

Sammanfattning Denna studie beskriver hur sju skolkuratorer i södra Sverige uttrycker och förmedlar sina erfarenheter samt strategier för stödinsatser och upptäckt av elever som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld. Studiens frågeställningar belyser de olika definitionerna av begreppet hedersrelaterat våld, vilka kännetecken som informanterna kan koppla till våldet samt hur de kan stödja de elever som är eller blivit utsatta av hedersrelaterat våld. Idag finns det tydliga riktlinjer samt rutiner på hur skolpersonal ska agera i fall hedersrelaterat våld förekommer, ändå visar aktuell forskning att verksamheter brister i sitt stöd för dessa personer. Barn försvinner fortfarande spårlöst till andra länder för att bli bortgifta och mörkertalet ökar. Studiens resultat visar att de flesta informanterna är medvetna hur de skall agera och skapar tid för detta, dock visar det sig en svårighet att stödja den elev som blivit myndig och samverkan med socialtjänst brister. I studien illustreras informanternas erfarenheter, kunskaper och uppmärksamheten inom hedersrelaterat våld där vi får följa hur de arbetar och stödjer de elever som lever under detta förtryck. Tidigare forskning visar att ett förebyggande arbete kan vara avgörande för ett barns liv och mående. Studiens resultat styrker tidigare forskning genom att visa att förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld är nödvändigt. Informanterna uppgav även att mer kunskap behövs inom ämnet från både deras håll och även för socialtjänsten. Studien omfattar informanternas beskrivande berättelser där eleverna fått mer vetskap om vad som är rätt och fel, eleverna har därmed vågat ta kontakt med informanterna för att få hjälp i sin maktlösa situation.  Slutsatserna med denna studie är att kännetecken för hedersrelaterat våld kan variera och uttryckas exempelvis genom att eleven begränsas i sin vardag såsom att ej få delta i alla aktiviteter i skolan, val av kläder samt elevens mående. Det visas även att det finns en brytpunkt i puberteten då flickans kropp utvecklas till ung kvinna och på så vis tar våldet ofta fart. Vidare är slutsatserna att informanterna använde sig av olika metoder för att nå elever som kunde vara utsatta för hedersrelaterat våld, till exempel lösningsfokuserad metod, motiverande samtal och framförallt gott bemötande och öppna frågor.