Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan. Trots denna identifikation visar de ett tydligt avståndstagande från idealbilden. Fokusgrupperna identifierar idealet som ett hinder för en ung mans identitetsskapande och önskar att det i framtiden ska komma att förändras.

Sammanfattning En kvalitativ studie om konstruerandet av maskulinitet på gymmet. Denna studie använder semistrukturerade grupp-och individuella intervjuer för att analysera hur synligt muskulösa gymmare konstruerar maskulinitet på gymmet.Intervjuerna görs med synligt muskulösa gymmare för att kunna besvara hur de konstruerar maskulinitet och vilken maskulinitet som värdesätts högst. Den växande gymtrenden påverkar hur samhället ser på kroppen och maskulinitet, därför blir det intressant att studera hur maskulinitet konstrueras på gymmet.Syftet är att med hjälp av diskurspsykologi studera gymkulturen, de synligt muskulösa gymmarnas konstruerande av maskulinitet och därefter kunna svara på vilken typ av maskulinitet som värdesätts högst på gymmet.Gymmet är en bra spegelbild av samhället samtidigt som det producerar bilder och förställningar kring maskulinitet, kropp och kön. När vi studerar gymmet vidgar vi perspektivet kring skapandet och reproducerandet av skönhetsideal och konstruktionen av kön i samhället.I studerandet av diskursen framgår det attde synligt muskulösa männen och kvinnorna värdesätter en gentlemanna-maskulinitet högst på gymmet. Männen använder en hård diskurs som är dömande av olika typer av gymmarekombinerat med nedsättande skämt om kvinnor och homosexuella. Kvinnornas diskurs är mer reflekterande och tillåtande av olika typer av maskuliniteter och gymmare.För de synligt muskulösa gymmarna är muskler en central del av konstruerandet av maskulinitet, men det är individers personlighet som har den avgörande rollen för hur maskulin en person anses vara.

This thesis aims to spread some light over the phenomena of gender construction in the upper secondary school. The background of this thesis is the gender gap in education. Girls are more successful in school and receive better grades than boys. The explanation that is given for this is that pupils are limited by far to rigid gender roles (DEJA 2010). The question is how these gender roles – and specifically masculinity – are constructed. It was decided that a qualitative study would be the most suitable. To try to find out more about how masculinity is constructed it was important to visit the source – the classroom. For six days an observer sat in the classroom of two different upper secondary schools to study how the pupils shaped masculinity together. However, an observation is limited to what the observer can see and how the observer interprets the situation. In order to give the pupils an own voice a survey was created. Theories of masculinity and homosociality as described by Connell (1999), Kimmel (2010) and Bird (1996) were mostly used to understand the events in the classroom and the answers of the survey. The findings of the study are that masculinity is constructed in relation to other pupils and teachers in the classroom and is not a fixed notion. However, the construction of masculinity is not only limited to the realm of the classroom but also depends upon how masculinity is portrayed elsewhere.

Abstract A beautiful death – Manliness in four Japanese samurai movies This thesis deals with the samurai and his portrayal in Japanese historic movies and what kind of messages he conveys in form of masculinity to theater audiences. Four movies were chosen, two from the 1960s and two from the 2010s. The reasoning behind this was to look at two eras of samurai movies and if possible try to see differences between them. The history of the samurai, being a man and woman in modern Japan, R.W Connell and famous Japanese authors from different time eras acted as tools to try to answer the questions in hand. The tragic hero is still a dominant figure in Japanese storytelling and duty and loyalty are his companions. In a Japanese society were the role of the man and woman have long been locked in definite roles, counter culture start to become a factor in form of for example the “herbivore man”, but the man in the samurai movie, no matter from what decade still stand with his feet firmly set in the past. / <p>Ändrade den engelska undertiteln från "Manliness in four Japanese samurai movies" till "Manliness in four Japanese samurai films"</p>

Data och tvspelsbranschen är mansdominerad och har fått en hel del uppmärksamhet i media på senare tid. Dels för bristen av kvinnor som arbetar inom den och dels för kvinnosynen som uttrycker sig i spelen. Vi kommer använda ordet spelbranschen som synonym till data och tvspelsbranschen i resten av uppsatsen. Tidigare forskning har visat att utformningen av jobbannonser kan vara en bidragande faktor till att kvinnor inte söker sig till vissa arbeten. I denna studie har vi undersökt om jobbannonserna i spelbranschen i Sverige är maskulint könskodade och hur detta i sådana fall formulerats. Vi undersökte även om en maskulint könskoda annons kunde innebära ett hinder för kvinnor utifrån relevant teori. 69 stycken jobbannonser analyserades och resultatet visade på både kvinnlig och manlig könskodning. Genom de ord och formuleringar som framgick kunde vi inte konstatera att annonserna inom data och spelbranschen är maskulint könskodad utan snarare att den är det motsatta. Annonserna tenderade alltså att vara feminint kodade. Vissa annonser innehöll både maskulin och feminin könskodning. Vilken effekt som annonser som både var könskodade maskulint och feminint fick på framförallt kvinnor kunde vi inte dra någon slutsats om. Det bör dock påpekas att det finns förbättringområden för de aktuella annonserna och att det finns andra

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet och maskulin homosocialitet konstrueras i två avsnitt av The O.C. Inom mediestudier finns mycket forskning kring genus, men ofta ur feministisk synvinkel och med anledning av detta ville jag med den här uppsatsen fylla en lucka och se hur maskulinitet konstrueras i ett populärkulturellt material. Förhållandet mellan sociala och fysiska egenskaper, såväl som förhållandet mellan män och grupper av män låg i fokus för analysen. Metod: Ur seriens första säsong valdes två avsnitt där maskulin interaktion fick stort utrymme. Dessa har analyserats med en modell för narrativ analys hämtad från Selby &amp; Cowderys bok How to study television (1995). De två avsnitten analyserades var för sig, och varje avsnitt delades upp i tre sekvenser som alla analyserats för att finna deras explicita och implicita meningsinnehåll. Teori: R.W Connells bok Maskuliniteter (1995), såväl som annan maskulinitetsforskning agerade teoretisk grund. Begreppet hegemonisk maskulinitet, enkelt beskrivet som den genuspraktik som för tillfället säkerställer maskulin dominans gentemot kvinnor, och teorier kring det har stor närvaro. Vidare diskuteras även homosocialitet, icke-romantiska förhållanden mellan män. Resultat &amp; slutsats: Jag fann att de män som var var villiga att bruka våld mot andra män var de som fick störst utrymme och också var de som blev utsedda till ledare för sina kompisgäng. Dessa män var också fysiskt starka och mål för åtrå. De män som inte hade muskler eller var villiga att slåss var heller inte socialt framgångsrika. I förhållandet mellan män var upprättande av hierarki av högsta vikt. Detta skedde oftast genom våld. Många män visade dessutom upp homofobiska tendenser, men dessa män var oftast perifera karaktärer med lite utrymme. De socialt framgångsrika männen motsatte sig i hög grad homofobi. Förslag till fortsatt forskning: Den manliga vänskapen hade lite utrymme i mitt material, varför det är relevant mål för ytterligare forskning. Hur män förhåller sig till varandra på andra sätt än våld bör skrivas om då populärkulturellt material är av stor vikt vid exempelvis identitetsskapande.

Fotboll är en sport som säger sig stå för inkluderande, egalitära värderingar. Svenska Fotbollsförbundet strävar efter att föregå med gott exempel, vilket innebär att fotboll ska motverka alla former av diskriminering och bidra aktivt till jämställdhet och samhällsnyttiga värderingar och värden. Fotbollen i Sverige speglar dock inte alltid fotbollförbundets värdegrunder. Det förekommer kränkningar, chauvinism, sexuella trakasserier, diskriminering av kvinnliga fotbollsspelare och öppet homosexuella fotbollsspelare är närmast obefintliga. Därför ställer denna studie frågorna: Vilka värden och normer rörande maskulinitet produceras i dagens svenska herrfotboll? Vilka tillåts passa in i den svenska fotbollen, som officiellt ska välkomna alla? För att kunna besvara dessa frågeställningar använder sig studien av en kvalitativ ansats genom grupp- och individuella intervjuer med aktiva fotbollsspelare i olika divisioner för att undersöka deras upplevelser och attityder gällande dessa frågor. Studien använder sig av Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet, Sarah Ahmeds begrepp orientering och passerandet, och använder diskursiva instrument för att illustrera hur respondenterna talar om denna problematik. Resultatet som studien bidrar med visar hur fotbollsspelarnas värderingar är en produkt av en konservativ maskulinitet, där fotbollsspelare som inte anses vara “pojkar av det rätta virket” blir nedvärderade. En stor del av fotbollen handlar om att passa in i ett lag, där resultatet är essentiellt, och för att passa in krävs det en jargong som går i linje med Connells hegemoniska maskulinitet. Attityderna hos respondenterna tyder i vissa avseenden på en utveckling mot en mer inkluderande fotboll men den konservativa maskuliniteten gör sig ständigt påmind i den generella jargongen. Studien påvisar en diskurs där respondenterna omedvetet frånsäger sig ansvar och ursäktar beteenden, eller refererar till sin subjektposition som går emot både fotbollsförbundets och respondenternas egna uttalade värderingar. Sammantaget bidrar detta till att bibehålla en fotboll som inte är för alla.

I diskussioner som förekommer om den svenska skolan i media och på flera institutionella nivåer inom politiken talas det ofta om pojkars allt sämre resultat i skolan och att vi måste göra ”något” för att de ska komma ifatt flickorna. Frågan är vad det är som behöver förändras i skolan?  Vissa hävdar att skolan skall anpassas efter pojkars behov, fråga blir då vilka dessa behov är och om de ser de lika ut för alla pojkar? Är behoven som pojkar har kopplat till att de är just pojkar ur biologisk synpunkt eller finns svaret i vad som behöver förändras i våra föreställningar om hur en pojke/man skall vara? I tidigare forskning om ämnet pojkars prestationer i skolan, framkommer ofta att de dominerande maskulinitetsnormer som går att identifiera i samhället i stort också går att identifiera i skolans värld. Forskningen tyder på att pojkar i många skolor hindras från att prestera bra i skolan och ta till sig kunskap på grund av de rådande maskulinitetsnormerna. Den kritiska maskulinitetsforskningen har på ett tydligt sätt markerat att normer som tidigare setts som begränsande för flickor visar sig alltså vara begränsande på många sätt även för pojkarna.   Det övergripande temat för denna studie är att undersöka ett antal unga mäns uppfattningar om hur de upplever att maskulinitetsnormer påverkar möjligheten till inlärning och kunskapsinhämtning.   Genom kvalitativa intervjuer har material samlats in för att kunna konstruera kunskap om deras uppfattningar angående upplevelsen av maskulinitetsnormers påverkan på inlärning samt hur de upplever att homosocialitet påverkar valmöjligheten att studera och ta till sig kunskap.      Resultatet av studien har visat att unga män på gymnasiet upplever att det finns maskulinitetsnormer som skapar olika förväntningar på individer utifrån vilka inriktningar individen läser, samt hur gruppens inställning till studier påverkar individens inställning.

Genom fotbollshistorien har endast åtta herrfotbollsspelare kommit ut som öppet homosexuella. Den här studien ämnar belysa denna problematik genom att undersöka svenska fotbollssupportrars attityder gentemot homosexualitet, samt jämföra resultaten med hur Sveriges befolknings attityder gentemot homosexualitet. Studiens teoretiska ramverk består av R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, som kan skapa förståelse för den heteronormativa kulturen, samt Ronald Ingleharts socialisations- och knapphetshypotes, som kan förklara hur attityder formas. Tidigare forskning gällande homosexualitet och fotboll redogörs för och beskriver hur det heteronormativa fotbollsklimatet ser ut utanför Sverige. Studien använde sig av en internetenkät, vilken 633 fotbollssupportrar i åldrarna 14 till 77 år besvarade. Studiens resultat visade att fotbollssupportrar har positiva attityder till homosexualitet utifrån studiens operationalisering, samt att det finns en negativ korrelation mellan ålder och attityder till homosexualitet. Därtill fann studien att erkännandet av machokultur inom fotbollen innebär mer positiva attityder till homosexualitet, samt att det finns en distinktion mellan attityder och agerande. Resultatet diskuteras ingående i förhållande till de valda teorierna och tidigare forskning.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka faktorer som verkar ha en betydande effekt på huruvida män är föräldralediga eller inte. Teorin och den tidigare forskning som presenteras utgår från både ett ekonomiskt perspektiv samt ett genusperspektiv. Frågeställningarna som vägleder uppsatsen är: <ul type="disc">Är de relativa resurserna avgörande för föräldraledighetsuttag? Hur påverkar könsvärderingar mäns uttag av föräldraledighet? Utifrån ett ekonomiskt perspektiv på tidigare forskning och teori är jag intresserad av att undersöka vad relativa resurser har för samband med mäns föräldraledighet. Jag har använt mig av variabeln utbildning, i relation till ens partner, som ett mått på relativa resurser. Detta eftersom att utbildning ofta är högt korrelerat med inkomst och som oftast är något som individer hinner genomföra innan de skaffar barn. Utifrån ett genusperspektiv på tidigare forskning och teori undersöker jag även faktorerna hegemonisk maskulinitet samt könsnormer och könsvärderingar. Analysen är gjort med hjälp av en logistisk regression i programmet SPSS. Resultaten visar inget statistiskt signifikant samband mellan relativa resurser och föräldraledighet. Resultaten visar inte heller något statistiskt signifikant samband mellan hegemonisk maskulinitet och föräldraledighet. Däremot visar resultaten att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan könsvärderingar och könsnormer och uttag av föräldraledighet på så sätt att en mer traditionell inställning till kön innebär lägre sannolikhet att vara föräldraledig.