I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår vilket definieras som ”sår på ben och/eller fot nedom knät som ej läkt på 6 veckor”, ungefär hälften av dessa är venösa bensår. De flesta som drabbas av bensår är 65 år eller äldre. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer från sex patienter och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier; begränsat och bundet liv samt önskan att bli sedd. Dessa kategorier bildade temat; att vara hel men ändå inte. Utifrån denna studie kan personal som vårdar och behandlar bensårspatienter få ökad kunskap om hur patienter upplever att det är att leva med venösa bensår. Med hänsyn till detta vore det önskvärt att effektiva och välstrukturerade vårdrutiner utarbetas för att uppnå helhetssyn inom vården och behandlingen av bensårspatienter. / Approximately 50 000 people in Sweden are suffering from leg ulcers which is defined as "wounds on the legs and/or foot below the knee, which is not healed in 6 weeks", about half of them are venous leg ulcers. Most people who suffer from leg ulcers are 65 years or older. The purpose of this study was to describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through interviews from six patients and analyzed with help of content analyzing. The results are based on two different categories: limited and restricted life, and desire to be seen. These categories formed the theme; to be whole but still not. Based on this study, staff who care for and treat leg ulcer patients can increase knowledge about how patients feel it is to live with venous leg ulcers. Given this, it would be desirable that there are effective and well-structured care practices designed to achieve holistic healthcare and treatment of patients with leg ulcers.

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet. Resultatet visar att samverkan är att sträva mot samma mål och är nödvändigt för att få barn remitterade till verksamheten. Resultatet visade vidare att en del andra aktörer inte inser att barnen tar skada av föräldrars missbruk och anser att barnet inte behöver någon professionell hjälp. Detta bidrar till en bristande samsyn. För att stärka samverkan med andra aktörer ges information och utbildning om vad verksamheten står för. Detta genererar kontinuitet i kontakten för att bättre kunna hjälpa barnen så snabbt och enkelt som möjligt. Samverkan mellan olika professioner medför att fler barn blir remitterade till verksamhet där barn till missbrukande föräldrar får de hjälp- och stödinsatser de behöver.

Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling. Den roll specialläraren har påverkar detta arbete. Resultatet tyder på att helhetssynen i första hand gäller elevens förutsättningar. Helhetsperspektivet på läs- och skrivundervisningen syns inte konkret i denna studie. Samarbete ses av respondenterna som en förutsättning för helhetssynen. Trots detta är det inte ett prioriterat arbetssätt, samarbetet handlar mest om informationsutbyte. Förväntningar och förtroende är några av de faktorer som påverkar speciallärarrollen, där förväntningar snarare begränsar än utvecklar. Speciallärarens roll beskrivs annars som ”känslig”, där det gäller att hålla sig på god fot med alla parter för att på bästa sätt utföra sitt uppdrag, något som kan ställa höga krav på speciallärarens agerande i specialpedagogiska förändringsarbeten. Med en helhetssyn på läs- och skrivutvecklingen är speciallärarens samarbetsmöjligheter en viktig beståndsdel.

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal - en enkätundersökning i en kommun Marie Johansson   Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever fritidspersonalen något behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrågar specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallärare respektive fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen. Skolornas rektorer utsåg dessa representanter. Sammanlagt svarade 18 specialpedagoger av 19 tillfrågade och 21 av 24 tillfrågade personer från fritidsverksamheten. Av resultatet framkom att specialpedagogerna och fritidspersonalen har stort förtroende för varandra och vill ha mer samverkan. Annat som kom fram var att fritidspersonalen vill ha mer hjälp än vad specialpedagogerna uppfattar att de efterfrågar, samt att specialpedagogerna tycker att de ger mer stöd till fritidspersonalen än vad fritidspersonalen upplever att de gör. Båda yrkesgrupperna uttrycker dock att specialpedagogers arbete i fritidsverksamheter är tämligen begränsad.   Nyckelord   Specialpedagog, fritidspersonal, samverkan och helhetssyn.

<p>I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår vilket definieras som ”sår på ben och/eller fot nedom knät som ej läkt på 6 veckor”, ungefär hälften av dessa är venösa bensår. De flesta som drabbas av bensår är 65 år eller äldre. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer från sex patienter och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier; begränsat och bundet liv samt önskan att bli sedd. Dessa kategorier bildade temat; att vara hel men ändå inte. Utifrån denna studie kan personal som vårdar och behandlar bensårspatienter få ökad kunskap om hur patienter upplever att det är att leva med venösa bensår. Med hänsyn till detta vore det önskvärt att effektiva och välstrukturerade vårdrutiner utarbetas för att uppnå helhetssyn inom vården och behandlingen av bensårspatienter.</p> / <p>Approximately 50 000 people in Sweden are suffering from leg ulcers which is defined as "wounds on the legs and/or foot below the knee, which is not healed in 6 weeks", about half of them are venous leg ulcers. Most people who suffer from leg ulcers are 65 years or older. The purpose of this study was to describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through interviews from six patients and analyzed with help of content analyzing. The results are based on two different categories: limited and restricted life, and desire to be seen. These categories formed the theme; to be whole but still not. Based on this study, staff who care for and treat leg ulcer patients can increase knowledge about how patients feel it is to live with venous leg ulcers. Given this, it would be desirable that there are effective and well-structured care practices designed to achieve holistic healthcare and treatment of patients with leg ulcers.</p>

<p>Forskning inom missbrukarvården visar att eftervården har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjänsten och på behandlingshem såg på betydelsen av eftervård, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick från frågor kring vad intervjupersonerna ansåg som betydelsefulla eftervårdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervården. Vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhälligt på att eftervårdsinsatserna var viktiga för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och långsiktig behandlingsplanering hade betydelse. Socialtjänsten såg boendet och</p><p>sysselsättningen som de viktigaste bitarna i eftervården, men man pratade inte mycket om vårdinsatserna. Därutöver var samverkan och helhetssynen viktiga inslag för ett positivt eftervårdsarbete, men man var medveten om att det förekom brister. Utifrån dessa brister föreslår vi framtida studier kring nya arbetsformer när det gäller samverkan, samt matchningens betydelse i förändringsprocessen.</p>

Det här är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar, vars syfte är att ta reda på patienters upplevelser av sin väntetid på akutmottagning. 2 av artiklarna är kvantitativa och resterande av kvalitativ metod. Fribergs (2017, ss. 141-151) modell ligger till grund för upplägget av studien. Resultatet av studien påvisar att akutmottagningar idag står inför komplexa problem. Dessa lyfts fram i resultatet genom 3 huvudkategorier: akutens miljö, lång väntetid och helhetssyn.  Konsekvenser av de komplexa problemen orsakar att en del patienter drar sig för att be om hjälp då de vill underlätta för personalen. Patienterna fryser, är hungriga, rädda, oroliga och känner sig inte sedda under sin tid på akuten, vilket påverkar helhetsupplevelsen. I många fall hade detta kunnat reduceras genom enkla medel så som ögonkontakt, ett inbjudande kroppsspråk, skriftlig och muntlig information. I diskussionen lyfts det fram hur patienterna utsätts för ett vårdlidande på grund av de brister som resultatet påvisar. Slutsatsen av det här är att information och en god vårdrelation främjar patientens upplevelse ökar chanserna till en god vårdkvalitet.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och den bör kunna bedrivas på alla vårdinrättningar. En personcentrerad vård bygger på en helhetssyn och utgår från patienternas berättelser om sjukdomen. Detta leder till att patienternas lidande lindras och att de blir delaktiga i vårdandet. Patienterna upplever dock inte alltid att vårdpersonalen uppfyller eller har rätt förutsättningar för att ge personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Ur resultatet framkom två teman med fyra subteman. Temat Arbetsmiljöns betydelse innefattade två subteman vilka var Upplevelse av tidsbrist samt Upplevelse av hierarkier och teamarbete. Det andra temat som framkom var Vårdrelationens betydelse och under detta tema framkom två subteman vilka var Att känna empati samt Att ha en helhetssyn. Slutsats: Att ge personcentrerad vård upplevdes både underlättande och påfrestande. För att den personcentrerade vården ska upplevas som endast underlättande krävs mer kunskap och tid. En personcentrerad vård ökade förståelsen för och delaktigheten med patienterna.

I grundskolans läroplan nämns det att skolan har en skyldighet att uppfostra samhälleliga medborgare. Samtidigt nämns också att läraren har som uppdrag att skapa möjligheter för eleverna att arbeta ämnesövergripande. Genom en stimulerande ämnesövergripande undervisning kan eleverna få en större helhetlig förståelse och se sambandet mellan skola och samhälle. Som blivande idrottslärare och geografilärare inom högstadiet har vi sett att det finns en potential att arbeta ämnesövergripande inom dessa ämnen. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare inom geografi och idrott och hälsa arbetar ämnesövergripande och vad är det som styr användningen av metoden. Forskningens fokusområde har varit grundskolans övre skolår 7-9. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat grundar sig på sju intervjuer varav tre geografilärare och tre idrottslärare samt en rektor. Resultatet analyserades sedan i relation till frågeställningarna med hjälp av läroplansteorin. Frågeställningarna som ska besvaras är följande: 1. Hur ser förhållandet ut mellan geografi och idrott och hälsa när det kommer till ämnesövergripande arbete? 2. Vilka för- och nackdelar finns det med ämnesövergripande arbete? 3. Vilka faktorer påverkar det ämnesövergripande arbetet i skolan? Resultatet visar att det ämnesövergripande arbetet mellan ämnena geografi och idrott och hälsa var inte särskilt påtagligt. Samtliga lärare kunde se potentialen i att arbeta med varandra, men i slutändan var det få som gjorde det. Dock visade det sig att båda ämnena arbetade ämnesövergripande med andra ämnen, där geografilärarna gjorde det i en större utsträckning. I resultatet kom det även fram till att det är flera olika aspekter som påverkar användningen av det ämnesövergripande arbetet, där aspekter som till exempel schemat, planering och kursplanen var bidragande faktorer. Det visade sig både finnas för- och nackdelar med arbetsmetoden, där elevernas helhetssyn på kunskap var en fördel medan bristande tid för planering var en återkommande nackdel.