Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar. I resultatet framkom att upplevelsen av tidig hemgång påverkades av möjligheten att själv kunna välja tidpunkten för sin hemgång. De kvinnor som själva valt en tidig hemgång var oftast nöjda i jämförelse med de som ej fått välja. En känsla av trygghet och självförtroende i att kunna ta hand om sitt barn visade sig också vara avgörande för en positiv upplevelse. Samhörigheten inom familjen och stödet från partnern angavs av många som viktigt. En positiv och stödjande attityd från personalen både på BB och i hemmet skapade en känsla av trygghet hos föräldrarna. Behovet av professionellt stöd var de första dagarna i hemmet stort och att kunna få stöd av någon när som helst på dygnet ökade känslan av trygghet. Tidig hemgång efter förlossningen har således visat sig vara bra för de kvinnor som själva önskar det, under förutsättning att tillräckligt stöd finns från vårdpersonalen.

Bakgrund: Tidig hemgång innebär att mor och barn åker hem 6-12 timmar efter förlossningen. En barnmorska gör hembesök hos familjen under första dagarna för att undersöka hur mor och barn mår. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars uppfattningar av vård och stöd kring tidig hemgång efter förlossningen. Syftet var också att undersöka personkaraktäristika samt hur amningen upplevs hos denna grupp. Metod: En enkätstudie gjordes bland kvinnor som fött barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars och april 2013 och gått hem efter 6-12 timmar med vård från ”BB på väg”. Resultat: Samtliga mödrar (n=12) i studien upplevde vård och stöd från” BB på väg” som bra eller mycket bra. En respondent upplevde i efterhand att hon skulle ha föredragit en traditionell BB-avdelning. Samtliga respondenter hade sin partner hemma de första dagarna efter förlossningen. Vissa av mödrarna upplevde osäkerhet med amningen vid hemgång från förlossningen, och en del hade problem med amningen under första veckan hemma. Slutsats: Mödrarnas uppfattning av vård och stöd från ”BB på väg” vid tidig hemgång upplevdes som positiv.

Det finns 79 sjukhus i Sverige som utför total höftledsplastik. Ett sjukhus i Mellansverige opererar årligen 300 elektiva höftplastikoperationer. Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av patienterna som inte går hem som planerat efter elektiv höftplastikoperation samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Även ålder- och könsskillnader vad gäller tidpunkt för hemgång har undersökts.Studien är empirisk och kvantitativ med en jämförande och deskriptiv studiedesign. Egenhändigt utformade formulär delades ut. Totalt 52 formulär samlades in varav 10 uteslöts som bortfall.Studien visade att 64 % av patienterna blir kvar längre än planerat på sjukhuset. Detta beror på flera olika faktorer. Lågt blodvärde och/eller behov av blodtransfusion, hemsituation och immobilisering var de tre främsta orsakerna. Övriga orsaker som framkom var yrsel och svimning, övrig sjukdom, helg, smärta, ny fraktur samt bilaterala proteser. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan ålder och försenad hemgång eller mellan kön och försenad hemgång.Slutsatsen är att majoriteten av de elektiva höftplastikpatienterna blir kvar längre än planerat på avdelningen och de tre främsta orsakerna till detta är lågt blodvärde och/eller behov av blodtransfusion, hemsituation och immobilisering. / ABSTRACTThere are 79 hospitals in Sweden performing total hip replacement. A hospital in central Sweden operates an annual of 300 elective hip replacement surgeries. The purpose of this study was to examine the proportion of patients who do not go home as planned after elective hip replacement and the reasons behind this. Age and gender differences in the timing of discharge have also been investigated.The study is empirical and quantitative, with a comparative and descriptive study design. Self-designed forms were distributed. A total of 52 forms were collected of which 10 were excluded as non-response.The study showed that 64% of patients remain longer than planned at the hospital. This is due to several factors. Anemic and/or need for blood transfusion, home situation and immobilization were the three main causes. Other factors that emerged were dizziness and fainting, other illness, weekend, pain, new fracture and bilateral prostheses. There were no significant difference between age and delayed discharge or between sex and delayed discharge.The conclusion is that the majority of elective hip replacement patients remain longer than planned in the hospital and the three main reasons for this are anemic and/or need for blood transfusion, home situation and immobilization.

No description available.

Stroke is one of the most common disabiliting diseases. A greater knowledge of the personal experiences after a stroke could improve the rehabilitation and the relations during the rehabilitation. The purpose with this literature review was to describe how strokepatients and their relatives experienced the consequences, rehabilitation and discharge after a stroke. This study is based on nine scientific articles and the results points out that patients and their relatives experiences can be positively influenced by participation and information. / Stroke är en av de vanligaste funktionsnedsättande sjukdomarna. En större kunskap om de personliga upplevelserna efter en stroke skulle kunna förbättra rehabiliteringen och relationer som inbegrips i denna. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur strokepatienter och dess anhöriga upplever följderna, rehabiliteringen och hemgången efter en stroke. Arbetet baseras på nio vetenskapliga artiklar och resultaten pekar på att patienters och deras anhörigas upplevelser kan påverkas positivt genom delaktighet och tydlig information.

Vården bör skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta egna informerade beslut rörande sin egen kropp och sexuella och reproduktiva hälsa. Idag vårdas den nyblivna mamman ungefär 6 – 12 timmar efter en normal förlossning. Denna omorganisation har medfört förändringar i barnmorskans arbetsrutiner på en förlossningsavdelning. Barnmorskor arbetar kvinnocentrerat och den kvinnocentrerade vården innefattar även strukturen och det professionella ansvaret i förhållande till varje kvinna och hennes familj under graviditeten, förlossningen och postpartumperioden. Barnmorskan som arbetar på en förlossningsavdelning har till arbetsuppgift att bistå den födande kvinnan genom hela förlossningens gång. I och med tidig hemgång från förlossningen åligger det barnmorskan att ge information, stöd och råd till den nyblivna mamman för att säkerställa att både mamman och barnmorskan känner sig trygga med att gå på tidig hemgång. Studiens syfte är att beskriva barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång från förlossningen. För att kunna undersöka barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång användes kvalitativ forskning i form av intervjuer och studien har en fenomenologisk forskningsansats. Barnmorskor som arbetade vid en förlossningsklinik i Sverige intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades. I resultatet framkom fyra innebördsteman; Från osäkerhet och otrygghet till säkerhet och trygghet, värna rätten till ett informerat val, stärka kvinnan i sitt moderskap och känsla av otillräcklighet. I diskussionen framkommer det att genom att se till barnmorskornas upplevelse av vårdandet finns stora möjligheter till förbättringar så att barnmorskor känner att de kan ge en god vård.

Stroke är en somatisk sjukdom som innebär stora förändringar i den drabbades livsvärld. Många behöver en omfattande rehabilitering på en strokeenhet där multidisciplinära team arbetar gemensamt för att patienten ska bli så självständig som möjligt innan utskrivning. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnaden, varför goda kunskaper om stroke och hur den kan påverka patientens livsvärld är av stor vikt. Att insjukna i en stroke kan leda till psykiska, sociala och fysiska förändringar. Detta kan leda till funktionsnedsättningar varav vissa är synliga och andra är dolda varför omgivningen inte alltid uppfattar dessa. Syftet med studien var att beskriva patienters tankar inför hemgång från en strokeenhet. Metoden som valdes var en intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades sex patienter som vårdades på en strokeenhet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av insamlad data visade fyra olika teman: tankar om framtid, tankar om funktionsnedsättningar, tankar om tacksamhet och tankar om behovet av ett nytt förhållningssätt. Ytterligare fynd var patienternas positiva upplevelse till möjligheten att ha fått samtala med sjuksköterska inför sin hemgång. Oron för att drabbas av en stroke igen var något som patienterna hade funderingar och tankar om, även funderingar på hur det skulle fungera hemma efter utskrivning. Tankar om deras funktionsnedsättningar gav en känsla av förlust då dessa begränsade dem i livet. Trots allt hade de en känsla av hopp att återfå sina tidigare funktioner. Patienterna uttryckte en tacksamhet att de överlevt en stroke. Vidare framkom det att patienterna kommit till insikt om sina begränsningar under vårdtiden och var i behov av ett nytt förhållningssätt för att komma vidare efter en stroke. Slutsatsen av denna studie tyder på att mer tid behöver avsättas av vårdpersonal på strokeenheter för samtal med patienterna om funderingar och tankar kring hemgång i syfte att underlätta det framtida livet. Eftersom en stroke manifesteras på olika sätt hos olika individer ska omvårdnaden om den strokedrabbade i grunden vara individanpassad. Samtidigt tyder denna studies resultat på att de mer målinriktade omvårdnadsåtgärderna kan behöva kompletteras med mer generella åtgärder i form av erbjudande av samtal inför hemgång av en sjuksköterska. / Stroke is a somatic disorder involving major changes in the affected persons’ life-world. Many persons need extensive rehabilitation at a strokeunit where multidisciplinary teams work together aiming the patient to be as independent as possible before being discharge from hospital. The registered nurse has the overall responsibility for nursing, which leads to an increased need for knowledge about stroke and how it may affect the patient's life-world. Being hit by a stroke can lead to psychological, social and physical changes, it can also lead to both visible and hidden disabilities the surroundings do not perceive. The aim of the study was to describe the patient's thoughts before discharge from a strokeunit. The method chosen was a qualitative interview study with inductive approach. A total of six patients on a strokeunit were interviewed. The interviews were analyzed by a qualitative content analysis. Four themes emerged from the interviews which are presented. These include: thoughts about the future, thoughts about disabilities, thoughts of gratitude and thoughts about the need for a new approach. Another finding was that the patient´s positive experience has the possibility to meet with the registered nurse before their discharge. The fear of suffering a stroke again was something that patients had concerns and thoughts about, even thoughts on how that would work at home after discharge. Thoughts about their disabilities gave a sense of loss when these limited them in life. In spite of this they had a sense of hope to regain their former functions. Patients expressed gratitude that they survived the stroke. Another finding was that the patients came to realize their limitations during the hospital stay and were in need of a new approach in order to move forward after the stroke. The conclusion of this study was that more time needs to be allocated by health professionals to talk with patients about their concerns and thoughts before discharge, in order to facilitate their future life. Stroke is manifested in different ways in different individuals; therefore the basis should be that the care for the stroke survivors should be personalized. Result of this study suggest that the more targeted nursing interventions may need to be complemented by more general measures such as possibility to meet a registered nurse before being discharge.

Bakgrund: Vården före, under och efter graviditet skiljer sig mellan de olika regionerna i Sverige. Kontinuitet spelar en stor roll både för kvinnans och familjens upplevelse men även för det medicinska utfallet. Vårdkedjan brister ofta i den postnatala vården och därmed brister även kontinuiteten, detta trots att de första två postnatala veckorna anses som de mest kritiska.Rekommendationer angående den postnatala perioden har lyfts fram att målet är att alla kvinnor ska erhålla en säker vård och känna trygghet.  Syfte: Syftet var att beskriva känsla av trygghet bland kvinnor som gått på tidig hemgång från förlossning/BB där BB-vård i hemmet inte erbjuds. Metod: Webbaserad tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Deskriptiv och analytisk statistik har tagits fram genom SPSS.  Resultat: I studiens resultat (N=31) framkom det att majoriteten av kvinnorna kände trygghet i samband med tidig hemgång från förlossning/BB. Känslan av trygghet ökade om kvinnan själv valt att gå på tidig hemgång (p=0.002). Kvinnor vars partner var delaktiga genererade även en känsla av trygghet i hemmet (p=0.016).  Slutsats: Studien visade att om kvinnorna skulle känna trygghet vid tillfället för tidig hemgång behövde beslutet vara kvinnans egna. Partnern hade en stor betydelse för att kvinnorna skulle ha en känsla av trygghet i hemmet efter tidig hemgång.

Bakgrund: Att drabbas av stroke innebär ofta en stor förändring och strokeär den vanligaste orsaken till allvarlig funktionsnedsättning. Den somdrabbats av stroke får ofta förändrade förutsättningar att förhålla sig till.Sjuksköterskan har i uppgift att ge personcentrerad vård och ge stöd. Roysadaptionsmodell beskriver hur människan kan anpassa sig till sin miljö föratt främja hälsa och utveckling. Syfte: Syftet var att belysa patientensupplevelse av att skrivas ut från sjukhus och komma hem efter stroke. Metod: Litteraturöversikten är baserad på artiklar från Pubmed och Cinahl.12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades, dessaanalyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) samt datareduktion enligt Friberg (2022). Resultat: Attkomma hem från sjukhus efter stroke var viktigt för patienterna och debehövde förbereda sig både fysiskt och psykiskt. Inför att komma hem ochi hemmet var vårdpersonalen ett viktigt stöd för patienterna. Stroken fördemed sig stora konsekvenser för patientens liv i hemmet och de mötte en nyverklighet vilket var utmanande. Patienterna längtade efter sitt gamla livoch såg det som ett mål att komma dit igen. Diskussion: Patienterna harbehov av stöd för att kunna uppnå anpassning till sin nya livssituation.Vårdpersonal kan ha både en stödjande och motiverande funktion förpatienten. Slutsats: Vidare forskning inom ämnet kan fokusera på hursamverkan mellan vårdinstanser kan stötta patientens individuellavårdbehov inför och efter hemkomst från sjukhus efter stroke. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Barnmorskor har en viktig roll i att informera, stötta och vägleda kvinnan genom graviditet, förlossning och eftervården. Det vanligaste är att kvinnorna föder sitt barn på sjukhuset och därefter vårdas på BB för att bland annat få hjälp med amning och eftervård. Vårdtiden har idag förkortats och eftervården sker ofta via vårdformen ”tidig hemgång”, vilket upplevs olika av kvinnorna. Upplevelser av tidig hemgång efter förlossningen är av intresse för barnmorskor för att öka kännedomen av fenomenet. Syfte: Att beskriva förstagångsmammors upplevelser av stöd från BB relaterat till tidig hemgång efter barnets födelse. Metod: En kvalitativ metod användes med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. 15 förstagångsmammor fick svara på öppna frågor i en enkät. Resultat: Resultatet presenteras i löpande text utifrån ett tema och tre kategorier som framkommit. Resultatet visa att förstagångsmammorna önskar tydlig information och behöver olika mycket och olika typer av stöd som i sig genererar i trygghet. Förstagångsmammor upplever olika känslor vid tidig hemgång så som oro, stress, lugn och nervositet. Konklusion: Det är viktigt med tydlig information om vad tidig hemgång innebär. Informationen ges med fördel redan tidigt under graviditeten. Barnmorskornas stöd och tillgänglighet på BB är av stor vikt för förstagångsmammorna. Individanpassad vård är viktig. / Background: Midwives have an important role informing, supporting and guiding the woman through pregnancy, childbirth and postnatal care. Most common is that the woman is giving birth to her child at the hospital and go for continue care at the maternity hospital for help with breastfeeding and postnatal care. Maternity hospital time is shortened and the postnatal care are often given thru the form of care “early discharge”. Mothers´ feelings in relation to early hospital discharge differs. There is a lack of knowledge about mother’s feelings in relation to early hospital discharge. Therefore, more research is needed experience of womens feelings of early discharge after childbirth is important for the midwives for the knowledge of the phenomenon. Purpose: The aim of this study was to investigate first-time mothers´ experiences of support from maternity ward related to early hospital discharge after childbirth. Method: A qualitative method with inductive approach and qualitative content analysis was used. 15 first-time mothers answered a questionnaire after birth and hospital discharge. Result: The result is presented in continuous text based on a theme and three categories that have emerged. The results shows that first-time mothers´ want clear information and that they have different need of support for the feeling of safety. Feelings related to early discharge that first-time mothers´ experience are worry, stress, calm and nervousness. Conclusion: It is important to give clear information about what early hostpital discharge means. The information is advantageously given early during pregnancy. The availability of support from midwives is important for first-time mothers. Individualized care is therefore of importance.