Tidigare forskning visar att vårdpersonalen har en viktig nyckelroll i att främja nyblivna mödrars hälsa den första tiden efter barnafödandet. Detta eftersom hälsofrämjande arbete i form av individanpassad informationsförsörjning och kunskapsstöd kan påverka nyblivna mödrars hälsa avsevärt. Uppsatsen har följaktligen fokuserat på att studera hur barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler arbetar hälsofrämjande med nyblivna mödrar. För att kunna undersöka sköterskornas hälsopedagogiska funktion inom den postnatala vården har studien utgått från ett salutogent perspektiv på hälsa samt ett sociokulturellt perspektivet på lärande. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler i Sverige. För att analysera data användes en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att nyblivna mödrars hälsa kan stärkas genom salutogena och pedagogiskt anpassade tillvägagångssätt under den postnatala perioden. Sköterskornas pedagogiska och hälsofrämjande arbete förutsätter förtroendeingivande relationsbyggande gentemot mödrarna och innefattar individ- och behovsanpassat samtalsstöd, informationsförsörjning, tillgänglighet och samarbete med externa resurser. Sköterskornas hänsynstagande insatser hjälper mödrar, oavsett socioekonomiska förutsättningar och etnisk tillhörighet, att hantera sin nya livssituation och stärka ett autonomt moderskap. Sammantaget ökar detta förutsättningarna för en mer jämlik mödravård. För vidare forskning rekommenderas att studera hur båda föräldrarnas hälsa kan främjas i den postnatala perioden.

Bakgrund: Forskningen visar att kvinnor tycker det finns en vinst i att ha ett postpartumsamtal, de värdesätter att få stämma av sin förlossningsupplevelse. Ändå erbjuds inte alla kvinnor detta. Tidigare forskning har visat att barnmorskor likaså värdesätter postpartumsamtal för kvinnans skull men att barnmorskorna saknar utbildning i att genomföra postpartumsamtal på ett tillfredsställande sätt. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter och upplevelser kring postpartumsamtal. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med barnmorskor som arbetar på förlossningsavdelning. Semistrukturerad intervju genomfördes utifrån en frågeguide. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema, fyra kategorier och 15 underkategorier identifierades. Temat var: Postpartumsamtal idag: Att möta behovet och framtidens utmaningar. Kategorierna var: Postpartumsamtalets betydelse för kvinnan, Postpartumsamtal inte för alla, Genomförande av postpartumsamtal och Förutsättningar för postpartumsamtal. Slutsats: Barnmorskornas upplevelse var att postpartumsamtalet är viktigt för kvinnor, deras partners samt för barnmorskorna själva. Anpassning av organisationen behövs för att erbjuda postpartumsamtal utifrån föräldraparets behov. Kunskap från postpartumsamtal kan tillvaratas för utveckling både för personlig yrkesutveckling för barnmorskan och vårdutveckling för organisationen. Detta kan vara ett steg mot en mer kvinnocentrerad vård. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna leda till utveckling av rutiner kring postpartumsamtal. Ytterligare forskning behövs för att utveckla en samtalsmodell som kan tydliggöra postpartumsamtalets utförande och innehåll. / Background: Previous research shows postpartum counselling beneficial, women value to talk about their childbirth experiences. Still, not all women are offered the option of postpartum counselling. Midwives find it beneficial for women to have a postpartum counselling. Midwives find they have a lack of knowledge to perform fulfilling postpartum counselling. Aim: The aim was to describe midwives’ experiences of postpartum counselling. Method: Three focus group interviews were conducted with midwives employed at the maternity ward. The interviews were semi-structured, based on a questionnaire. Qualitative content analysis was used as the analyze method. Results: One theme, four categories and 15 subcategories were identified. The theme was: Postpartum counselling today: To meet the need and challenges for the future. The categories were: The meaning of postpartum counselling for the woman, Postpartum counselling, not for everyone, To perform postpartum counselling, Conditions to perform postpartum counselling. Conclusion: The midwives’ experiences were that postpartum counselling was of importance to women, their partners but also for the midwive. The organization is in need for adjustment to be able to offer postpartum counselling based on the parents’ needs. Knowledge could be drawn from postpartum counselling for both professional development and care development. This could be one step closer to women centered care. Clinical application: The results of the study could lead to development of routines surrounding postpartum counselling. Yet there is a need for more research in the development of a postpartum counselling model. The model could clarify the content and how to perform postpartum counselling.

Bakgrund: Barnafödande kan vara en livsomställande händelse och stödet kvinnor behöver efter en förlossning är individuellt. Stöd från vårdpersonal och närstående är en viktig resurs för kvinnors välmående och uteblivet stöd kan medföra risk för utvecklande av fysisk och psykisk ohälsa. Identifiering av kvinnors erfarenheter av stöd skulle kunna stärka barnmorskan i rollen som professionell vårdare och öka förståelsen för vikten av individanpassad vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av stöd postpartum. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Insamling av data genom semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna önskade mer förberedande information om postpartumtiden under graviditeten. Under tiden på eftervårdsavdelningen fanns behov av information för att känna trygghet i handhavandet av barnet, vid amning och för möjlighet till egenvård. Stöd från vårdpersonal och närstående beskrevs viktigt för kvinnornas välmående. Efter hemkomsten från sjukhuset var tillgänglighet till vården för stöd vid behov värdefullt och kunde minska känslan av oro. Konklusion: Kvinnor har behov av individanpassat stöd från vården och informativt stöd ökar kvinnors förmåga att hantera den nya rollen som förälder. Gott omhändertagande och närvaro av personal ses som betydande faktorer för kvinnors upplevelser av stöd.

Bakgrund: Vården före, under och efter graviditet skiljer sig mellan de olika regionerna i Sverige. Kontinuitet spelar en stor roll både för kvinnans och familjens upplevelse men även för det medicinska utfallet. Vårdkedjan brister ofta i den postnatala vården och därmed brister även kontinuiteten, detta trots att de första två postnatala veckorna anses som de mest kritiska.Rekommendationer angående den postnatala perioden har lyfts fram att målet är att alla kvinnor ska erhålla en säker vård och känna trygghet.  Syfte: Syftet var att beskriva känsla av trygghet bland kvinnor som gått på tidig hemgång från förlossning/BB där BB-vård i hemmet inte erbjuds. Metod: Webbaserad tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Deskriptiv och analytisk statistik har tagits fram genom SPSS.  Resultat: I studiens resultat (N=31) framkom det att majoriteten av kvinnorna kände trygghet i samband med tidig hemgång från förlossning/BB. Känslan av trygghet ökade om kvinnan själv valt att gå på tidig hemgång (p=0.002). Kvinnor vars partner var delaktiga genererade även en känsla av trygghet i hemmet (p=0.016).  Slutsats: Studien visade att om kvinnorna skulle känna trygghet vid tillfället för tidig hemgång behövde beslutet vara kvinnans egna. Partnern hade en stor betydelse för att kvinnorna skulle ha en känsla av trygghet i hemmet efter tidig hemgång.

Bakgrund: Projektet “Trygg och nära mödrahälsovård i Ådalen- och Västra området” infördes till följd av att förlossningskliniken i Sollefteå stängdes. Delar av projektets arbetssätt har inspirerats av caseload-modellen.Motiv: Kontinuitetsmodeller för barnmorskeledd vård växer internationellt. Barnmorskor kan genom arbetssättet skapa en nära och stärkande relation till de gravida kvinnorna. Det finns ett behov av mer forskning om barnmorskeledda kontinuitetsmodeller i glesbygd.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta inom projektet. Metod: En kvalitativ studiedesign med induktiv ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor från Norrland genomfördes. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av de sex intervjuerna resulterade i ett huvudtema: Ett arbetssätt med många guldkorn trots brister och utmaningar samt tre kategorier; Skapa trygghet genom ökad tillgänglighet och kontinuitet för gravida och nyförlösta i glesbygd där barnmorskornas upplevelser av att kunna skapa trygghet för kvinnor i glesbygd beskrivs. Få möjlighet att arbeta varierande och kompetensbevarande beskriver hur barnmorskorna upplevde personlig tillfredställelse genom projektets arbetssätt. Synliggöra behovet av utveckling för bättre service belyser viktiga personer och funktioner för barnmorskorna i projektet, brister, organisatoriska svagheter samt förslag på utveckling. Konklusion: Barnmorskornas erfarenheter av att arbete i projektet kan förstås genom upplevelsen av att det är ett arbetssätt med många guldkorn trots brister och utmaningar. Barnmorskorna lyfter de positiva erfarenheter de upplevt med projektets arbetssätt, så som ökad tillgänglighet för kvinnorna men också de brister som bidragit till utmaningar för barnmorskorna i att kunna erbjuda trygg mödrahälsovård. Denna studie kan bidra med förståelse för hur det är att arbeta som barnmorska i glesbygd med långa avstånd till förlossningsklinikerna samt synliggöra hur olika villkoren är för trygg vård för gravida kvinnor i glesbygd.

Det finns många fördelar med att amma varför amning är förstahandsvalet. Antalet kvinnor som helammar sitt nyfödda barn minskar trots att majoriteten av svenska kvinnor planerar att helamma. WHO rekommenderar att barnet helammas till sex månaders ålder. Trots rekommendationen helammas 44 procent av barnen globalt vid sex månaders ålder. Amning är en del av barnmorskans kompetensområde vilket innebär att de ska främja amning. Barnmorskor har en plikt att genomföra amningsrådgivning till samtliga kvinnor. Många kvinnor upplever initialt amningssvårigheter och för att förhindra tidigt amningsstopp är barnmorskans amningsstöd grundläggande. För att utveckla barnmorskans amningsstöd är det därför viktigt att ta reda på hur kvinnor upplever att det är att ta emot amningsrådgivning. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av amningsstöd och amningsinformation från barnets födelse till sex månaders ålder. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk metod. Studier med kvalitativ och mixad metod inkluderades och endast kvalitativa data användes i resultatet. Databassökning genomfördes i Pubmed och Cinahl. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna och endast de som uppfyllde kvalitetskraven inkluderades i resultatet. Vald data analyserades sedan genom integrerad analys. I resultatet inkluderades femton artiklar. Likheter och skillnader i hur kvinnor upplevde amningsstödet identifierades och utformade subkategorierna: kontinuitet inom vårdkedjan, tid för amningsstöd, praktiskt amningsstöd, betydelsen av bekräftelse och uppmuntran samt information och rådgivning. Utifrån subkategorierna identifierades sedan kategorierna kontinuitet och tillgänglighet samt vårdpersonalens bemötande. Slutsatsen indikerade att kvinnorna hade både positiva och negativa upplevelser av amningsrådgivning. I resultatet framkom faktorer som barnmorskor kan påverka kvinnans amningsupplevelse på egen hand genom sitt bemötande. Vidare urskildes faktorer som barnmorskorna inte kan påverka, såsom barnmorskeutbildningens innehåll och tidsbrist. Resultatet ger en bredare förståelse för vad som behöver utvecklas för att amningsrådgivningen ska förbättras. / There are many benefits to breastfeeding and it is the preferred choice. Despite the majority of the Swedish women intending to exclusively breastfeed, the numbers are decreasing. WHO recommends exclusive breastfeeding until six months, however only 44 percent globally follow through. Midwives are experts in the field of breastfeeding, they should promote and provide efficient support. Many women experience initial difficulties with breastfeeding, and to prevent early disruption of breastfeeding, the midwife's support is essential. Understanding women's perception of breastfeeding advice is key to improving midwives' support. The aim of the study was to examine women's experiences of breastfeeding support and breastfeeding information from birth to six months of age. The method was a literature review using a systematic approach. Studies with qualitative and mixed methods were included, and only qualitative data were used in the results. A database search was conducted in PubMed and Cinahl. The articles were quality-reviewed, and only those meeting the quality criteria were included in the results. The selected data was then analyzed through integrated analysis. The results included fifteen articles. Similarities and differences in how women experienced breastfeeding support were identified and constituted the subcategories: continuity within the healthcare chain, time for breastfeeding support, practical breastfeeding support, the significance of affirmation and encouragement and information and guidance. Based on the subcategories, these categories where formulated: continuity and accessibility, as well as healthcare professionals' approach. The conclusion indicated that women had both positive and negative experiences of breastfeeding advice. The results revealed factors that midwives can independently influence women’s breastfeeding experience with their approach. Furthermore, factors were identified that midwives cannot change on their own, such as the content of midwifery education and time constraints. The results provide a broader understanding of what needs to be developed for breastfeeding advice to improve.

Bakgrund: Varje år dör flera 100 000 kvinnor i världen på grund av graviditet, förlossning och abort. Länder världen över arbetar ständigt med FN:s globala mål till att minska mödradödligheten. I Sverige får kvinnor som fött sina barn ofta kvarstanna allt från ett dygn till några dygn för postnatal vård relaterat till komplikationer med mamman eller barnet. Kvinnor med okomplicerade och komplicerade graviditeter och förlossningar är en patientgrupp som barnmorskan möter dagligen i sitt yrkesutövande. Postnatal vård är därför en central del i barnmorskeyrket. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva kvinnors upplevelser av postnatal vård efter en komplicerad graviditet eller förlossning vid ett svenskt sjukhus. Metod: Studiens design var en kvantitativ och kvalitativ enkätstudie där författarna fick ta del av tidigare insamlade data. Sammanställning av enkäterna gjordes i SPSS och analys av kvalitativa data skedde genom en textanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda med den postnatala vården. Kvinnorna upplevde att de fick bra stöd från personalen. Ingen skillnad i nöjdhet mellan de olika vårdenheterna hittades. Kvinnor som hade sin partner med sig postnatalt var nöjdare än de som inte haft möjlighet att ha sin partner med. Förbättringsområden inom postnatal vård hittades. Slutsats: Trots det begränsade urvalet med kvinnor som haft komplikationer under graviditet och förlossning, så visade resultatet att de flesta kvinnorna var nöjda med den vård och stöd från personalen som de fått. Vissa områden kan dock förbättras, så som information gällande rutiner, barnläkarundersökningen och olika delar inom amningsstödet. Klinisk tillämpbarhet: Det är viktigt även för kvinnor med en komplicerad graviditet och förlossning att få en individualiserad vård. Den postnatala vården är viktig för kvinnans helhetsupplevelse. Därför är det av vikt att barnmorskan ha kunskap kring detta och kan utveckla sin yrkeskunskap. / Background: More than 100 000 women worldwide dies every year due to pregnancy, childbirth or abortion. Countries worldwide are continuously working towards the global goals to prevent maternal mortality. In Sweden, many women who give birth get to stay at a postnatal care unit for a few days after childbirth due to complications to the mother or the baby. Every day, midwives meet women who have a normal or a complicated pregnancy and childbirth. Postnatal care is a central part in midwifery practice. Aim: The aim of this study was to describe women's experience of postnatal care after having a complicated pregnancy or labor in a Swedish hospital. Method: The study design was a quantitive and qualitive survey study where the authors used previously collected data. Questionnaires were compiled in SPSS and the qualitative data was analysed with a text analysis. Result: The majority of women were satisfied with the postnatal care they received. They experienced that they got great support from the medical staff during their stay at the hospital. No significance was found in satisfaction between the care units at the hospital. Women who had their partner with them at the postnatal care unit were more satisfied than women who didn´t. Areas for improvement in postnatal care were identified. Conclusion: Despite the limited selection with women who had complications during pregnancy or childbirth, the result showed that most women were satisfied with the postnatal care they received. Quality of care improvement in some areas can be done, such as, routine information on each unit, pediatric examination and breastfeeding support. Clinical applicability: It is essential for women with complications during pregnancy or labor to have an individualized care. Postnatal care is very important for the woman's holistic experience. Therefore, it is vital that the midwife has knowledge and can further develop her professional knowledge.