Introduktion: När det inte finns något sätt att bota en sjukdom går vården över till att vara lindrande och benämns palliativ vård. Palliativ vård i Sverige utgår från fyra hörnstenar: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, stöd till närstående samt relationer och kommunikation. När palliativ vård ges i hemmet är den närstående inte bara anhörig utan får ofta en stor roll i vårdandet av patienten. För att ge förutsättningar för god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan kan etablera en bra relation med patienten och dennes närstående samt veta hur dessa personer upplever sin situation. Syftet: Studiens syfte var att undersöka och beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes med allmän litteraturöversikt som metod och deskriptiv design. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga originalstudier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Av studiens resultat framkom fyra teman: upplevelse av otrygghet och trygghet, prioriterade patientens behov framför sina egna, behov av stöd och relation till sjukvården. Studiens huvudsakliga fynd var att närstående upplevde ett stort ansvar att vårda patienten samt ett stort behov av stöd vilket kunde tillgodoses av familj och vänner, tillräcklig medicinsk kunskap och goda relationer till sjukvårdspersonal. Slutsats: Närstående till en patient som vårdas palliativt i hemmet kan uppleva känslor av otrygghet och trygghet. De prioriterar ofta patientens behov och har ett stort behov av stöd. På grund av detta blir relationen till sjukvårdspersonalen viktig. Personcentrerade omvårdnadsplaner, där närståendes delaktighet främjas och uppmuntras, ger förutsättningar för god omvårdnad. Stöd, information och vägledning kan hjälpa närstående att uppmärksamma de egna behoven. Att vara vårdande närstående får negativa konsekvenser på individ-och samhällsnivå. Ett omsorgsansvar som begränsar deras arbetsmöjligheter och sociala relationer medför minskade skatteintäkter samt ojämlika livsvillkor. Närståendes situation är därmed en folkhälsofråga och bör därav ses som en del i kommuners och regioners hälsofrämjande och förebyggande ansvar. / Introduction: When there is no way to cure an illness, the care turns to alleviating care and is called palliative care. Palliative care in Sweden is based on four cornerstones: multiprofessional collaboration, symptom relief, support for relatives and relationships and communication. When palliative care is given at home, the relatives often have a major role in the care of the patient. In order to provide the conditions for good nursing care, it is important that the nurse can establish a good relationship with the patient and their relatives and know how these people experience their situation.  Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the experiences of relatives during palliative care at home. Method: The study was conducted with general literature review as method and descriptive design. The result was based on 13 scientific original studies from the databases PubMed and Cinahl.  Results: From the results of the study, four themes emerged: experience of insecurity and security, prioritizing the patients’ needs over their own, need for support and relationship to healthcare. The main findings of the study were that relatives experienced a great responsibility to care for the patient and a great need for support which could be met by family and friends, sufficient medical knowledge and good relationships with healthcare personnel. Conclusion: Relatives of a patient receiving palliative care at home may experience feelings of insecurity and safety. They often prioritize the patient's needs and have a great need for support. Because of this, the relationship with the healthcare staff becomes important. Person-centered care plans, where the participation of relatives is promoted and encouraged, provide the conditions for good care. Support, information and guidance can help relatives pay attention to their own needs. Being a caring relative has negative consequences on an individual and societal level. A caring responsibility that limits their work opportunities and social relationships leads to reduced tax revenues an unequal living conditions. The situation of relatives is therefore a public health issue and should therefore be seen as part of the health promotion and prevention responsibility of municipalities and regions.

Bakgrund: Individer som har behov av komplex vård så som palliativ vård i hemmet ökar,vilket leder till utmaningar för samhället och sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för attkunna ge en god, säker och jämlik vård vilket är betydande inom palliativ vård i hemmet.Genom sammanställning av sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet, kankunskap ökas vilket leder till god palliativ vård som kan öka livskvaliteten hos patienten.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet.Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ metod. Studienbaserades på sju vetenskapliga artiklar som analyseras utifrån Fribergs (2017) analysmodell.Resultat: Resultaten utföll i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar attsjuksköterskornas upplevelser inom palliativ vård innebar att det behövdes mer kunskap,kompetens och fortbildning samt att kommunikation och samarbete är väsentlig för attsjuksköterskan ska kunna arbeta med att tillgodose patientens behov i den personcentreradevården.Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap, kompetens samt fortbildning för attkunna utföra en god personcentrerad palliativ vård. Bristen på erfarenhet och kompetens kanleda till negativa konsekvenser gällande omvårdnaden och patientsäkerheten.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande och främja livskvalité. Det innefattar att lindra symtom, teamarbete, kommunikation, relation samt stöd till anhöriga. Tidigare forskning visar att många patienter har en önskan om att få vårdas och dö i hemmet, vilket även anhöriga belyser, men att detta kräver insatser från hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav tio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats samt en artikel med mixad ansats, har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: I Relation till patienter framkom det att relationen mellan sjuksköterskor och patienter hade betydelse för palliativ vård. I Stöd till anhöriga beskrevs att sjuksköterskor kunde stödja anhöriga på olika sätt. I Samarbete mellan professioner synliggjordes att samarbete och kommunikation var av vikt för vårdkvalitén. I Hemmet som arbetsplats framkom att sjuksköterskor erfor hemmet som givande och utmanande att arbeta i. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterskor, patienter samt anhöriga är av vikt för palliativ vårdkvalité. Samarbetet mellan professioner behöver förbättras och hemmet som arbetsplats ställer krav på sjuksköterskors helhetssyn samt förmåga att vara anpassningsbara.  Nyckelord: allmän litteraturöversikt, palliativ vård, sjuksköterskor, vård i hemmet

Bakgrund: Många vill vårdas och dö i hemmet. Det innebär att de närstående får ta en stor del av vårdandet. Hos den äldre patienten är dödsförloppet ofta längre och mer oförutsägbart. Äldre patienter får mer sällan ta del av den specialiserade palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att ge vård ur ett helhetsperspektiv och fokuserar på livskvalitet. Den ska även inkludera och ge stöd till de närstående. Att få vårdas i det egna hemmet kan innebära en ökad trygghet både för både patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva äldre närståendes upplevelse av att leva med en partner som vårdas i livets slut i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 12 kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet beskriver de äldre närståendes upplevelser utifrån tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemat; Att vara närstående och äldre med subteman I nöd och lust, Den vacklande hälsan och vårdandets utmaningar. Huvudtemat; Stödets betydelse med subteman Det sociala stödets betydelse och Det professionella stödets betydelse. Det tredje huvudtemat; Tankar och rädslor med subteman Sorg och död samt Hopp, mening och gud.    Slutsats: Att den, ofta sköra, äldre närstående behöver ökat stöd

Bakgrund: Många vill vårdas och dö i hemmet. Det innebär att de närstående får ta en stor del av vårdandet. Hos den äldre patienten är dödsförloppet ofta längre och mer oförutsägbart. Äldre patienter får mer sällan ta del av den specialiserade palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att ge vård ur ett helhetsperspektiv och fokuserar på livskvalitet. Den ska även inkludera och ge stöd till de närstående. Att få vårdas i det egna hemmet kan innebära en ökad trygghet både för både patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva äldre närståendes upplevelse av att leva med en partner som vårdas i livets slut i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 12 kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet beskriver de äldre närståendes upplevelser utifrån tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemat; Att vara närstående och äldre med subteman I nöd och lust, Den vacklande hälsan och vårdandets utmaningar. Huvudtemat; Stödets betydelse med subteman Det sociala stödets betydelse och Det professionella stödets betydelse. Det tredje huvudtemat; Tankar och rädslor med subteman Sorg och död samt Hopp, mening och gud.    Slutsats: Att den, ofta sköra, äldre närstående behöver ökat stöd

Introduktion/Bakgrund: Den palliativa vården är ett förhållningssätt som ska främja en god livskvalitet för patienten och dess närstående. Den grundar sig i de fyra hörnstenarna, symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. Att vården bedrivs i det egna hemmet anses vara förenligt med patientens bästa för att både bevara integriteten och självkänslan i en trygg miljö. När vården bedrivs i hemmet blir även närståendes roll en betydande del av vården och inkluderas. Situationen när närstående stöttar en familjemedlem kan bli omvälvande och skapa en förändrad livssituation för den närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Studien följde Polit och Becks nio steg som är avsedd för en litteraturstudie. Tolv vårdvetskapliga artiklar påvisades och analyserades. Resultat: Presenteras i fyra kategorier – närståendes behov av stöd, känslor av hjälplöshet, uppkomst av oro/rädsla och närståendes känslor av ansvar. Slutsats: Närstående som befinner sig i en situation där en svårt sjuk familjemedlem vistas upplever olika känslor och är i behov av kommunikation och stöd. Det är viktigt att vårdpersonal identifierar dessa behov och kan inge en trygghet.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som initieras när kurativ vård inte längre anses meningsfull. Den palliativa vården syftar till att bibehålla patientens livskvalitet, stödja patienten och anhörig samt symtomlindring. Allt fler patienter väljer att få palliativ vård i hemmet och det är viktigt att vården är personcentrerad, samt att patienten skall kunna vara med och påverka beslut om deras tid i livets slutskede.  Syfte: Litteraturstudien syftar till att sammanställa tidigare resultat kring patienternas upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: Litteraturstudien är genomförd med kvalitativ studiedesign. Databaser som har använts är Cinahl samt PubMed. Studiens resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar som har granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i resultatet, dessa är: Välbefinnande, Vård, samt Förtroende. De tre huvudkategorierna utformades efter de nio subkategorierna; Den normala vardagen, Sorg & förlust, Samarbete & se personen bakom patienten, Samverkan inom vården, Adaptiv vård & information, Tillgänglighet & kontinuitet, Trygghet i kompetens, Tillit & Trygghet samt Relation.  Konklusion: Den upplevda kvaliteten på palliativ vård i hemmet är ytters subjektiv. Palliativ vård i hemmet kan vara mycket påfrestande och påverka patientens livskvalitet. Det krävs mycket engagemang samt kunskap från personal för att kunna stödja samt vårda patienten på önskvärt och optimalt sätt. Anhöriga spelar en stor roll för patientens trygghet och det är av vikt att involvera anhöriga i omvårdnaden av patienten. Hemmet inger en trygghet och känsla av att bibehålla patientens normala vardag, vilket anses betydelsefullt för att få ett värdigt slut. / Background: Palliative care is initiated when curative care is no longer considered meaningful. Palliative care aims to maintain the patient's quality of life, support the patient and relatives, and relieve symptoms. More and more patients choose to receive palliative care at home and it is essential that the care is centered around the individual and the patient should be involved with, and influence decisions that impact their end-of-life experience. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of palliative care at home. Method: The literature revew is carried out with a qualitative review design. Databases that have been used are Cinahl and PubMed. The study's results are based on ten scientific articles that have been reviewed with SBU's review template for qualitative studies. Results: Three main categories emerged in the results, these are; Well-being, Care and Trust. The three main categories were modeled after the nine subcategories; The normal everyday life, Sorrow & Lost, Collaboration & Seeing the person beyond the patient, Collaboration in care, Adaptive care & Information, Availability & Continuity, Security in Competence, Trust & Security and Relationship. Conclusion: The perceived quality of palliative care at home is highly subjective. Palliative care at home can be very stressful and affect the patient's quality of life. It takes a lot of commitment and knowledge from staff to be able to support and care for the patient in a desirable and optimal way. Relatives play a major role in the patient's comfort and it is important to involve relatives in the care of the patient. The home produces a sense of security and a sense of maintaining the patient's normal everyday life, which is considered significant in order to have a dignified end.

Allt fler personer väljer idag att vårdas hemma palliativt under den sista tiden i livet. Detta innebär ett ökat ansvar och stora förändringar i livet, för de anhörigvårdare som ska vårda den sjuka närstående i hemmet. Sjuksköterskor har en plikt i att bemöta anhöriga såväl som patienten i vården, samt ge god information och stöd. Med stödet av vårdpersonalen kan anhörig vårdaren uppnå hälsa och välbefinnande, i den utmanande situationen de befinner sig i. För att bättre skapa en förståelse kring anhörigvårdares behov i vården, har författarna valt att göra en kvalitativ litteraturstudie. Detta görs för att belysa anhörigas upplevelser när en närstående vårdas i hemmet vid livets slutskede. En integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes har gjorts för att belysa detta fenomen. Tio artiklar av forskningsstudier som belyser anhörigvårdares upplevelser i den palliativa vården hemma, har analyserats och beskrivits. Nya teman har skapats som presenterats i resultatet. Resultatet visar att anhörigvårdare upplever en känsla av plikt och en förväntning från andra på att vårda den närstående, samt konsekvenser på sin hälsa. De beskriver olika coping strategier för att hantera utmaningen av situationen. De upplever även ett behov av information och kunskap från vårdpersonal och familj, för att uppnå en känsla av trygghet i vårdandet. Resultat fynden som presenterats i denna litteraturstudie bekräftas av andra studier i diskussionen. De kliniska implikationerna av detta arbete är vikten av att vårdpersonal bemöter anhöriga utifrån deras behov i vårdandet, för att främja anhörigas välbefinnande och hälsa.

Psykisk ohälsa hos äldre är ett globalt problem. Anledningen kan vara den naturliga åldrandeprocessen som medför biologiska, sociala och existentiella förändringar, vilket ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Till följd av detta kan det leda till ett stort lidande och nedsatt livskvalitet för många äldre. Studiens syfte var att belysa äldres upplevelser av psykisk ohälsa vid vård i hemmet och litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar; nio kvalitativa och en mixad metod. Databaser som användes var CINAHL och MEDLINE. Innehållet analyserades och organiserades i kategorier och metoden som användes var Fribergs analysmodell. Resultatet innefattar tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna är följande: åldrandet, sociala aspekter och hälso- och sjukvården. Underkategorierna är: den naturliga kroppsförändringen, hälsoförsämringens påverkan av livskvalitén, autonomi, förlust av relationer, ensamhet, otrygghet och upplevd brist inom vården och otillräcklig hjälp. Kroppsförändringars påverkan på livet är synligt påtagligt hos äldre. Sjuksköterskor möter dagligen äldre patienter som lever med psykiska besvär och bör därför kunna hantera sårbarheten som medföljer. Äldre begränsas i sin autonomi och brottas med att finna livsmening. Sociala förluster kan leda till ensamhet som påverkar deras psykiska välbefinnande. Dessutom upplever äldre som får vård i hemmet att hälso- och sjukvården inte är anpassad till deras behov. Följaktligen kan oro, ångest, nedstämdhet och depression uppstå. Sjuksköterskor skulle därför genom vårdrelationen med den äldre samt med sin kunskap kunna stötta och vårda den enskilda individen med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Många patienter föredrar att tillbringa sin sista tid i livet i hemmet. I Sverige erbjuds palliativ vård i olika vårdformer både inom öppen och sluten vård, samt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Närstående spelar en viktig roll inom palliativ vård och särskilt inom hemsjukvård. De är ofta närmast patienter och deltar ofta aktivt i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet. Metod: Roséns granskningsprocess fyra faser ligger till grund för metoden. CINAHL och PSYCINFO är databaserna som används. Artiklar är kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengström (2015) granskningsmall. Urvalet genererade sju vetenskapliga artiklar som var av relevans och kunde svara på studien syfte. Resultat: tre temanframkom i resultatet. Dessa är delaktighet, oro och rädsla samt stöd. Slutsats: Närstående till patienter i livets slutskede behövde mer än bara fysiskt stöd; de behövde också emotionellt och informativt stöd för att hantera den utmanande situationen på ett mer hållbart sätt. Detta understryker vikten av att vården inte bara fokuserar på patienten utan också inkluderar stöd för närstående för att skapa en mer holistisk och stödjande vårdmiljö.