No description available.

Mobilsurfandet ökar kraftigt. Den ökande användningen av surfande på mobila enheter ställer högre krav på hemsidors anpassning för mobila enheter. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning surfade på mobiltelefoner under 2011. Det ökande mobilsurfandet gör det intressant att ta reda på vad användarna har för förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Detta leder till syftet som är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor i mobila enheter. Metoderna som används är litteraturgenomgång och kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen är hypotesprövande. Enkätundersökningen omfattar smartphone-användare för att få reda på deras förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Urvalet av respondenter föll på Facebook-användare då Facebook gör det möjligt att nå till flera smartphone-användare på kort tid. Enkätundersökningen gjordes i google-forms och fanns tillgängligt för alla som kan webbadressen. Sammanlagt fick undersökningen fick 117 respondenter. I enkätundersökningen som gjordes framgår det att användare i genomsnitt surfar cirka 80 minuter om dagen på sin mobiltelefon. Användarna förväntar sig i genomsnitt att en hemsida ska laddas på 4-5 sekunder på sina mobiler. Deras förväntningar på laddningstiden beror främst på vad de har för uppkoppling och enhet. Vidare läser majoriteten av användarna mindre text på en mobiltelefon än på en dator. Dock läser även en stor del lika mycket på mobiler som på datorer. Användarnas förväntningar på innehållet är att majoriteten förväntar sig samma innehåll oavsett enhet. De förväntar sig att innehållet ser olika ut på olika enheter och eventuellt är förenklat. Det framgår även att användarna oftare har bråttom när de surfar på mobila enheter än när de surfar på datorer.

De senaste åren har handel över internet ökat markant och inom segmentet livsmedel har utvecklingen gått spikrakt uppåt. Det senaste året mycket tack vare eller på grund av Corona pandemin. Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska konsumenter upplever köp av livsmedel online utifrån de fem faktorerna: hemsidans utformning, risk, pris, produktsortiment och bekvämlighet. Utifrån detta kunde slutsatser dras rörande konsumenternas preferenser och i förlängningen dess påverkan på köpbeslutet. En kvalitativ studie gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio svenska respondenter som samtliga har beställt livsmedel online. Urvalet var litet och inte slumpmässigt utvalt, varför de inte kan anses representera en hel population. Respondenternas svar korresponderade generellt med det teoretiska ramverket. Av intervjuerna framkom särskilt vikten av en användarvänlig hemsida samt porträtteringen av produkterna på denna sida, samt att ett högre pris inte påverkade konsumentens benägenhet att handla i någon större grad. Vidare ansågs den upplevda privata risken vara låg. Dyrare eller mer exklusiva livsmedel föredrog respondenterna att köpa i fysiska butiker. Denna studie visar att ehandelsföretag som säljer livsmedel online ska fokusera på hemsidans användarvänlighet och porträttering av produkterna. Vidare bör de minimera konsumenternas upplevda produktrisk, hålla ett brett sortiment och inte nödvändigtvis erbjuda ett utbud av produkter av mer exklusiv karaktär. De behöver också kunna erbjuda fler och bättre leveransmöjligheter i framtiden.

Introduction: Hjärtats hus in Region Jönköping County is an open meeting-place for individuals who are currently living with or have had their lives significantly impacted by an illness or chronic condition. The meeting-place also welcomes close relatives and friends. The main website today works as a temporary solution. The operative team of Hjärtats hus has put out a request for support updating the website as one step in the process of reaching out to new and younger visitors.  Purpose: The aim of the improvement project is to create a clear visual representation of a proposal that outlines how Hjärtats hus website can be updated from the perspective of its users. Methods: The Nolan model of improvement has been used in the improvement work for Hjärtats hus website. The basis for the improvement work has been gathered from Hjärtats hus operative team, through a web survey and selected web accessibility guidelines.                        Result: The results from the operative team, data from the web survey and selected web accessibility guidelines have shown a great potential for improvement for Hjärtats hus website.   Conclusion: The result of the improvement work project is a visual presentation of how the website can be updated. The proposals are based on a user perspective and involve changes in the website's content, layout and language. / Bakgrund: Hjärtats hus i Region Jönköpings län (RJL) är en mötesplats för personer och närstående där sjukdom eller olycka har förändrat livet. Hemsidan som finns idag är en tillfällig lösning och det finns en önskan från Hjärtats hus arbetsgrupp att göra om hemsidan som ett steg i att nå ut till nya och yngre besökare. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att ge och visualisera konkreta förslag för uppdatering av Hjärtats hus hemsida utifrån ett användarperspektiv. Metod: Nolans förbättringsmodell med PGSA-hjulets fyra steg har använts i förbättringsarbetet med Hjärtats hus hemsida. Underlag till förbättringsarbetet har samlats in från Hjärtats hus arbetsgrupp, genom en webbenkätundersökning och utvalda webbriktlinjer. Resultat: Resultat från arbetsgruppen, webbenkäten och  utvalda webbriktlinjer har  visat en stor förbättringspotential för Hjärtats hus hemsida.              Slutsats: Förbättringsarbetet har lett till konkreta förslag hur Hjärtats hus hemsida kan uppdateras. De har visualiserats i en presentation. Förslagen baseras på ett användarperspektiv och innebär förändringar i hemsidans innehåll, layout och språk. / <p>Examen i Vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur en kommunikationskampanj effektivt kan fÃ¥nga mÃ¥lgruppens uppmärksamhet och informera om klimakteriet och dess symptom, utan att skrämma publiken, samt genom sitt innehÃ¥ll skapa nya associationer till ämnet och uppmuntra öppna samtal om klimakteriet. Studien lyckades uppnÃ¥ sitt syfte genom att utveckla en kommunikationskampanj vid namn "Inget snack om saken". Kampanjen riktar sig till individer i Ã¥ldern 19-49 Ã¥r som dagligen rör sig i stadsmiljöer. Kampanjen bestÃ¥r av tre aktiviteter. För det första, utomhusaffischering som är avsedd att placeras i stadsmiljöer. För det andra en webbplats med en enda landningssida där mÃ¥lgruppen kan beställa ett antal broschyrer för ytterligare information. Slutligen tillhandahÃ¥lls en broschyr som ger mer information om klimakteriet. Slutsatserna som dras frÃ¥n studien är att kampanjen har stor potential att informera, fÃ¥nga uppmärksamhet och skapa nya associationer till klimakteriet hos mÃ¥lgruppen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hurdan textgenre en hemsida är, vilken funktion hemsidor har vid konstruktionen av ett personligt varumärke och hur idrottare brandar sig själva på sina hemsidor. I uppsatsen studeras två elitidrottare, Teemu Selänne och Tero Pitkämäki, samt deras hemsidor. I studien används en textanalytisk metod.   Resultaten visar att deras hemsidor skiljer sig från andra hemsidor genom att de består av många olika texttyper och är mer visuella. Vidare kunde man observera att hemsidorna är relevanta för idrottarens varumärke. Hemsidorna ger en positiv bild av idrottaren, till fördel för denne. Samarbete mellan sponsorer och idrottaren syns och blir en del av idrottarens varumärke. I Selännes fall kan man säga att han återbrandar sig efter sin elitidrottarkarriär. En återkommande symbol är ’8’. Det framgår också att Selänne både är en beundrad person och en vanlig människa, vilket tillsammans med hans positiva personlighet blir hans varumärke. Varumärket för Pitkämäki som idrottare består av den österbottniska bakgrunden, ett långvarigt och stabilt sponsorsamarbete samt personligheten, som är anspråkslös men hårt arbetande. / The purpose of the study was to establish what kind of text genre a home page is, which functions home pages have as constructors of personal brands, and how athletes brand themselves on their home pages. In the essay two elite athletes, Teemu Selänne and Tero Pitkämäki and their home pages, were studied. A text analysis method was used in the study. The results showed that homepage as a genre seems to differ from other text genres since it consists of many different text types parts and forms a varied visual entity. The homepages presented a significant relationship with the athletes’ brands. Homepages are thus for the benefit of the athlete. A collaboration between an athlete and a sponsor may offer much and it can become an integrated part of the athlete’s brand. In his homepages Selänne is re-branding himself, after he has finished his elite athlete career. The repetition of the number and symbol ‘8’, a combination of signs of admiration and the man on the street, as well Selänne’s positive personality together make up his athlete’s brand. Tero Pitkämäki’s brand consists of his Ostrobothnian background, a strong sponsor collaboration and a personality which is modest but hardworking.

<p>CML Data AB is a small IT-company that offers complete IT-solutions adjusted to the needs of the customers. It is hard for the employees to bring all necessary papers, files and software when visiting a customer. They also have difficulties planning their daily work and to keep track of each other, because of the lack of a shared calendar.</p><p>The purpose of this report is to answer the following questions:</p><p>- How do you develop a centralized information system for CML Data AB where it is possible for the employees to gain access to files, plan their days and where the customers can get access to relevant information?</p><p>- How do you develop an information system that is easy to manage?</p><p>- How do you make it easier for the employees at CML Data AB to update their homepage?</p><p>We discussed the problems and the future information system with the employees and were able to establish a set of needs and requirements which we then used as a foundation during the software development. We used user centered system design during the whole process and focused a lot on usability and interaction design.</p><p>The project resulted in a stylistically pure and user friendly portal. The portal can be used to access and upload files and plan the daily work. It can also be used for administration of the homepage and the portal users.</p> / <p>CML Data AB är ett teknikintensivt och renodlat IT-företag som skräddarsyr helhetslösningar anpassade efter kundens behov. CML Data AB kan sägas fungera som en extern IT-avdelning för företag. Mycket av arbetet sköts ute hos kunder och man får ofta åka ut på uppdrag med kort varsel. Det är då svårt att få med sig de nödvändiga filer, dokument och programvaror som krävs. Företaget saknar även en gemensam kalender där det dagliga arbetet kan planeras.</p><p>För att få en bättre inblick i företagets verksamhet och för att få fram de förändringsbehov som fanns gjordes en FA/SIMM-analys. Denna analys visade att CML Data AB var i behov av ett centraliserat informationssystem med möjlighet att ladda upp och hämta filer, samt en kalender för att underlätta planeringen av det dagliga arbetet.</p><p>Det kunde också konstateras att företagets hemsida behövde förnyas och göras lättare att uppdatera och förändra.</p><p>Examensarbetets frågeställningar fastställdes till följande:</p><p>- Hur utvecklar man ett centraliserat informationssystem åt CML Data AB där det går att planera sitt arbete, få åtkomst till filer och där kunder kan komma åt relevant information?</p><p>- Hur utvecklar man ett centraliserat informationssystem åt CML Data AB som är enkelt och smidigt att administrera?</p><p>- Hur gör man det lättare och mindre tidskrävande för de anställda på CML Data AB att uppdatera hemsidan?</p><p>Tillsammans med de anställda på företaget togs de krav och behov fram som fanns på informationssystemet. Utvecklingsarbetet skedde med stöd av användarcentrerad systemdesign och fokuserade mycket på användarvänlighet och interaktionsdesign. Innan programmeringen tog vid framställdes ett antal prototyper som de anställda fick ha synpunkter på. Ett par av dessa prototyper godkändes och låg som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.</p><p>En accessdatabas ligger till grunden för informationssystemet som utvecklats i Visual Studio .NET med hjälp av programmeringsspråket Visual Basic .NET och serverspråket ASP .NET.</p><p>Arbetet resulterade i en portal med ett stilrent och användarvänligt gränssnitt. Från portalen går det att hämta och ladda upp filer, det går även att planera arbetsveckan och få information om vart de anställda befinner sig genom den gemensamma kalendern. Portalen har även en enkel och lättnavigerad administrationsdel där det går att uppdatera, ta bort och förändra den information som finns i portalen. Från administrationsdelen kan man också uppdatera och förändra den nydesignade hemsidan. Genom ett enkelt WYSIWYG-gränssnitt kan man lätt uppdatera och lägga till bilder och texter på hemsidan. Det finns också funktioner för att lägga till helt nya sidor och för att lägga till nyheter på hemsidan.</p>

Den interaktiva hållbarhetsredovisningen är en ny företeelse i Sverige. I den interaktiva rapporten används bilder, filmer och kortfattade texter för att illustrera organisationens arbete mot ett mer hållbart samhälle. Att hållbarhetsrapporten är interaktiv innebär att organisationen kan se vilken typ av information som intressenterna använder sig av i hållbarhetsrapporten och kan därför anpassa informationen i rapporten utefter vad intressenterna tycker är relevant. Det finns därför ett intresse att undersöka om den nya redovisningsmetoden ökar intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor. Studiens forskningsfråga lyder således “I vilken utsträckning kan en interaktiv hållbarhetsredovisning påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor och vilka centrala faktorer kan underlätta ett sådant engagemang?” Då tidigare forskning om intressenters engagemang för hållbarhet anses vara begränsad, är det av intresse för oss författare att bidra till detta forskningsfält genom att (1) utveckla och pröva en modell med centrala faktorer som kan påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor (2) kartlägga och jämföra intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor gällande en traditionell- och interaktiv hållbarhetsredovisning (3) analysera och förklara nivån av intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor i förhållande till respektive redovisningsmetod. För att kunna besvara syftet används fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer, där primära intressenter är i fokus. Studien visar att engagemanget för organisationens hållbarhetsfrågor inte ökar i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning. Det finns dock starkt stöd för att intresset är större för den nya redovisningsmetoden i jämförelse med en traditionell hållbarhetsrapport. Resultatet tyder även på att engagemanget för hållbarhetsfrågor i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning är informerande, dock kan hållbarhetsredovisningen användas för att skapa en dialog om hållbarhetsfrågor med intressenterna och därigenom uppnå en högre nivå av engagemang. Slutligen kommer studien fram till att de faktorer som kan påverka de primära intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor är delaktighet och dialog.

Denna kandidatrapport redogör för arbetet med att utveckla en webbplats, med avsaknad avtidigare erfarenheter inom området. Arbetet var kopplat till en riktig kund med tanke att användaresultatet för försäljning av modeaccessoarer i verkligheten.I dokumentet beskrivs även de metoder som använts, och vilka resultat som dessa har lett till.Det innefattar också vilka erfarenheter som har förvärvats under projektets gång, och hur dessa kan utnyttjas i senare projekt.

Bakgrund: I takt med att samhällets krav ökar kring hållbart arbete och konsumenter efterfrågar mer hållbara produkter, har modeindustrin hamnat i rampljuset på grund av dess negativa påverkan. För att vända den negativa trenden med ohållbart mode behöver nya metoder utvecklas för bättre produktion och konsumtion. Hållbara metoder kan även ge konkurrensfördelar och det krävs därför effektiva verktyg för att sprida information om företagens hållbarhetsarbete. Tidigare forskning förespråkar användandet av digitala kanaler för att sprida hållbarhetskommunikationen men saknar applicering på den svenska modemarknaden.  Syfte: Studien syftar till att undersöka hur modeföretag på den svenska marknaden kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via sina digitala kanaler. Detta studeras med grund i det arbete modeföretagen utför för att nå en mer hållbar verksamhet. Frågeställning: Hur arbetar modeföretag med hållbarhet för att nå en mer hållbar verksamhet? Hur kommunicerar modeföretag sitt hållbarhetsarbete via sina digitala kanaler? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och antar en abduktiv forskningsansats. Studiens empiriska insamling utförs i en tvåstegsprocess bestående av semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys av fallföretagens digitala kanaler. De utvalda fallföretagen består av tre svenska modeföretag, vars respondenter valdes ut baserat på ettmålstyrt urval. Slutsats: Efter utförd studie dras slutsatsen att svenska modeföretag arbetar med ekologisk och social hållbarhet i form av olika initiativ och engagemang, där den ekonomiska dimensionen integreras i samtliga beslut. Arbetet sker med stort fokus i leverantörskedjan genom integrering av SSCM och drivs på av utomstående krav i kombination med en intern drivkraft. För att sprida information om hållbarhetsarbetet använder modeföretag framför allt hemsidan, i synnerhet den specifika hållbarhetssidan. Sociala medier används desto mindre för hållbarhetsinformation och mer för säljande kommunikation, med undantag för LinkedIn. Företag utnyttjar därmed inte sociala mediers fulla potential, då konsumenter inte involveras tillräckligt i konversationen om hållbarhet. Bristande hållbarhetskommunikation på sociala medier grundar sig i företagens begränsningar kopplat till krav och regelverk i kombination med rädslan för medial uppståndelse. / Background: As society demands that companies integrate CSR into their operations and consumers demand more sustainable products, the fashion industry has been under the spotlight due to its negative impact. To stop the negative trend of unsustainable fashion to escalate, new methods need to be developed for more sustainable production and consumption. Sustainable methods can also provide competitive advantages, and therefore effective tools are required to spread information about companies' sustainability work. Previous research advocates the use of digital channels to disseminate sustainability communication but lacks application in the Swedish fashion industry. Purpose: The purpose of the study is to investigate how fashion companies on the Swedish market communicate their sustainability work through their digital channels. This is studied based on the work fashion companies do to achieve a more sustainable business. Research question: How do fashion companies work with sustainability to achieve a more sustainable business? How do fashion companies communicate their sustainability work through their digital channels? Methodology: The study is based on a qualitative method with quantitative elements and adopts an abductive research approach. The study's empirical gathering is based on a two-step process consisting of semi-structured interviews and a content analysis of the case companies' digital channels. The selected case companies consist of three Swedish fashion brands, whose respondents were selected based on their competence concerning the subject. Conclusion: Based on the study, the conclusion is drawn that Swedish fashion companies work with ecological and social sustainability in the form of various initiatives and engagements, where the economic dimension is integrated in all decisions. The work is focused on the supply chain through the integration of SSCM and is driven by external regulations in combination with an internal driving force. To disseminate information about the companies’ sustainability, fashion companies mainly use the website, especially the specific sustainability page. Social media is used less for sustainability information and more for sales communication, except forLinkedIn. Thus, companies do not use social media's full potential, as consumers are not involved enough in the conversation about sustainability. Lack of sustainability communication on social media is based on the companies' limitations linked to requirements and regulations in combination with the fear of negative attention from the media.