The aim of this study was to find and use a heterogeneous catalyst to catalyze the transesterification reaction of biodiesel. The purpose of this is to have a more sustainable production of biodiesel which uses fewer chemicals and can reuse the catalyst easily. Our team chose a base catalyst of calcium oxide (CaO) based on early research but with a change of doping the base catalyst with sodium, thus making sodium doped calcium oxide (Na-CaO). The catalyst was synthesized using calcium hydroxide and sodium hydroxide as precursors. The sodium concentration was chosen to be at 3 weight%. The main part of the study was on testing the efficiency of the catalyst and determining at which conditions the reaction performs best. The best conditions for the catalyst were found at 60 °C and the ratio of rapeseed oil to methanol was 1:9. The mass concentration of the catalyst was 2 weight% and the reaction time was 2 hours. These conditions resulted in a biodiesel yield of 97,6 %. / Studien som gjordes gick ut på att tillverka en heterogen katalysator för att katalysera transesterifiering reaktionen för biodieseltillverkning. Syftet med detta är att ha en mer hållbar produktion som använder sig utav färre kemikalier och samtidigt kan återanvända katalysatorn. Valet av katalysator skedde efter värdering av äldre studier och basen för katalysatorn valdes till kalciumoxid (CaO), med en ändring av att dopa denna med natrium, det vill säga natriumdopad kalciumoxid (Na-CaO). Katalysatorn syntetiserades utav kalciumhydroxid och natriumhydroxid. Koncentrationen av natriumet låg vid 3 vikt%. Nästa del utav studien gick ut på att testa den syntetiserade katalysatorn och hitta de bästa betingelserna för bästa utbyte av biodiesel. De bästa betingelserna var vid temperaturen 60 °C och ett förhållande mellan rapsolja och metanol på 1:9, där masshalten av katalysator var 2 vikts% gentemot oljan och reaktionstiden var 2 timmar. Detta gav ett utbyte på 97,6 %.

Syftet i denna studie är att jämföra hur pedagogerna i en mångkulturell och en etniskt svensk förskola arbetar med språkutveckling i svenska. Detta kommer att synliggöras genom att jämföra strategier, resurser, barns delaktighet i sin språkutveckling samt utmaningar som pedagoger stöter på. Denna studie valdes av gemensamt intresse som växte upp under utbildningens gång. I studien används det en kvalitativ metod för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar, den kvalitativa metoden var intervjuer med förskollärare och barnskötare från respektive förskola. I studien användes det två perspektiv, det sociokulturella perspektivet av Vygotskij och det interkulturella perspektivet, för att tolka och analysera studiens resultat.   Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i en mångkulturell förskola och en etnisk svensk förskolan. I respektive förskolor använder de samma metod och strategi för språkutveckling, däremot i den mångkulturella förskolan arbetar de mer effektivt än i den etniskt svenska förskola. I studiens resultat lyfts det fram att det finns skillnad mellan förskolornas resurser, det vill säga att i den mångkulturella har de mer resurser, medan den etnisk svenska förskolan har mindre resurser. Vidare i resultatet synliggörs det att barn är resurser för varandra samt barnen har rättigheter för att vara delaktiga i sitt eget lärande. Både förskolor arbetar effektivt med att barnen ska vara delaktiga i deras lärande. Skillnaden är att förskolor arbetar olika för att nå målet med barns delaktighet och påverkan på sitt lärande. Ytterligare visas det att förskolorna har olika utmaningar inom ämnet språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har fler utmaningar som exempelvis, olika språknivåer hos barn, barns modersmål och kommunikation. Däremot i den etniska svenska förskolan visar resultatet på att de har en utmaning inom språkutveckling där det handlar om kommunikation med vårdnadshavare.

Sverige har idag blivit alltmer mångkulturellt vilket visar sig i skolorna. Många har tidigare undersökt hur detta påverkar religionsundervisningen, men forskningen har främst fokuserats på äldre elever. Syftet med vår uppsats är därför att undersöka hur lärare för de yngre åldrarna anpassar sin religionsundervisning i heterogena och homogena elevgrupper. Vi vill se om det görs anpassningar i religionsundervisningen utifrån om elevgrupperna är mer heterogent eller homogent sammansatta utifrån ett religiöst perspektiv. Vi vill också se vilka likheter och skillnader det finns mellan dem. Undersökningen genomförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra lärare i nordvästra Skåne. Skolorna som lärarna arbetar på är placerade i områden med olika stor variation av mångkulturella invånare. Vi kom fram till att lärarna själva anser att anpassningarna i religionsundervisningen görs utifrån den aktuella elevgruppens intressen och bakgrund, och inte utifrån hur heterogena eller homogena klasserna är. Skillnaderna är främst att elever i mer heterogena klasser har mer diskussion och större kunskap i religionsämnet. Religionen får dessutom ta större plats i undervisningen i det heterogena klassrummet. Likheterna är att alla klasser enbart gör studiebesök till kyrkor samt att de har liknande undervisningssätt. Alla elever oavsett homogen eller heterogen elevgrupp är väldigt nyfikna på religion.

För det minskade bruket av fossila bränslen är biobränslen från fettsyrametylestrar (FAME), även kallat biodiesel, ett möjligt alternativ. I nuläget framställs biodiesel främst via homogen baskatalys. Detta medför resurskrävande separationsprocesser och vidare återvinns inte katalysatorn. I syfte att ytterligare effektivisera biodieselframställningen studeras därför heterogena katalysmetoder. En ännu otillräckligt utforskad heterogen baskatalysator för framställningen av biodiesel från rapsolja är γ-alumina belagd med kaliumoxid (K2O). I denna studie syntetiserades en katalysator genom impregnering av γ-alumina med KOH följt av kalcinering. Ytanalys av katalysatorn visade en kraftigt minskad ytarea efter impregnering och kalcinering, och basiska KAlO2-säten på katalysatorn istället för säten av K2O. Reaktionsprocessen med katalysatorn studerades under olika betingelser för optimeringen av reaktionsförhållanden och därefter studerades dess kinetik. Inga slutsatser kunde dras om optimala reaktionsförhållanden på grund av orimliga resultat vid beräkning av utbytet. Katalysatorn påvisade däremot hög aktivitet, vilket kunde avläsas som 95,67% utbyte efter 90 minuter i kinetikstudien. Försök att beskriva kinetiken gjordes slutligen vilket med pseudo-första ordningens kinetik med avseende på olja gav en hastighetskonstanten 0,0106 min-1, och med andra ordningens kinetik (1:a med avseende på olja respektive metanol) 15,3279 M-1min-1. Analys av dessa framtagna grafer visade däremot att kinetiken inte fullt ut kunde beskrivas med vare sig pseudoförsta eller med andra ordningens kinetik. Således behövs vidare forskning för att fastställa kinetiken hos katalysatorn.

Den här empiriska studien syftar till att jämföra hur olika gruppsammansättningar kan främja elevers matematiska deltagande och lärande utifrån ett kooperativt förhållningssätt. Studien bygger på en tidigare genomförd systematisk litteraturstudie om elevers delaktighet och lärande genom kooperativa matematiklektioner. Empirin som studien grundas på består av observationer på tolv elevgrupper som arbetade kooperativt med två matematikuppgifter samt efterföljande intervjuer med 17 elever. Resultatet har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och det kooperativa förhållningssättet. Studiens resultat visar att heterogen gruppsammansättning är positivt för lågpresterande och högpresterande elevers deltagande och lärande. Medelpresterande elevers deltagande och lärande gynnas av en homogen gruppsammansättning.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.</p>

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien. Observationerna är gjorda med videokamera under två dagar på en förskola, där tolv flickor och nio pojkar var delaktiga. Videoobservationer har gjorts för att se vad barnen leker på förskolan samt att se vad de leker i köns- homogena samt heterogena grupper. Resultatet visar att när barnen leker i könshomogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial. Även när barnen leker i könsheterogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial, som anses vara en traditionell pojkleksak. När barnen leker i könsheterogena grupper förekommer det en del rollekar. Utifrån resultatet söker flickorna kontakt med pedagogerna i större utsträckning än vad pojkarna gör. I barnens lek förekommer uppmärksamhetssökande, framför allt från pojkarna och den riktar sig till det motsatta könet. Uppmärksamhetssökandet kan tolkas som antingen en form av kontaktssökande eller en form av makt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.

Die Arbeit behandelt die Integrations- und Synchronisationsmöglichkeiten heterogener LDAP-Schemas. Es werden Entwürfe für Standards und kommerzielle Ansätze gezeigt. Der Schwerpunkt wird besonders auf Konfliktlösungen, Passwortsynchroniastion und Mapping gelegt. Es wird im Rahmen der Arbeit ein Ansatz für die verteilte Synchronisation heterogener Schemas entworfen und auf Basis von OpenLDAP implementiert.

I skolvärlden råder det delade meningar kring huruvida grupparbeten är fördelaktigt eller inte för elevers utveckling och lärande inom ämnet matematik. Dessutom finns det heller inga tydliga ramar för hur grupper bör konstrueras eller sättas samman. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera för- och nackdelar med grupparbeten i matematik samt att undersöka hur olika gruppsammansättningar påverkar elever i matematikundervisningen. De frågeställningar som besvaras är vilka för- och nackdelar det finns med grupparbeten inom matematik i förskoleklass upp till årskurs 3 samt hur grupper bör konstrueras för att gynna elevernas utveckling och lärande. Genom en systematisk litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Utifrån dessa artiklar går det att finna en genomgående konsensus rörande ämnet och det går således att dra slutsatser eftersom liknande resultat har framkommit ur olika sammanhang och vid olika tidsperioder. En slutsats som denna studie har kommit fram till är att det finns en underliggande positiv inställning till grupparbete i de studerade artiklarna. Sammanställningen av artiklarna visar däremot att det är komplext att finna konstruktioner som gynnar alla elever vid alla tillfällen och att det som är till fördel för en elev kan vara till nackdel för en annan.