A micrometeorological field experiment within the scope of the STINHO-project (STructure of turbulent transport under INHOmogeneous conditions) was performed at the boundary layer research field of the Lindenberg Meteorological Observatory in the summer of 2002 to investigate the interaction of an inhomogeneously heated surface with the turbulent atmosphere. The data of this field experiment (STINHO-II, July 2002, RAABE ET AL., 2005) were used to initialize a large-eddy simulation model that has been adjusted to the area under investigation. The accuracy of the calculations is supported using analytical models. The LES initialization conditions are adapted to reach an agreement between observed as well as calculated parameters, e.g. the increase of the near surface air temperature or the time dependent rise of the height of the convective boundary layer (CBL) in the first hour after sun rise. A direct comparison between observed and calculated parameters of the CBL-development is possible for averaged data. The detailed spatial and temporal structure of the investigated morning heating process can only be compared using statistical parameter. / Im Rahmen des STINHO Projektes (Struktur des turbulenten Transportes über inhomogener Unterlage) wurde im Sommer 2002 auf dem Gelände des Grenzschichtmessfeldes des Meteorologischen Observatoriums Lindenberg ein mikrometeorologisches Feldexperiment durchgeführt, um die Wechselwirkung einer sich heterogen erwärmenden Erdoberfläche mit der turbulenten Atmosphäre zu untersuchen. Die Daten aus einem Experiment (STINHO-II, Juli 2002, RAABE ET AL., 2005) werden zur Initialisierung eines an die Bedingungen des Untersuchungsgebietes angepassten Large-Eddy Simulationsmodells verwendet und mit Beobachtungsdaten verglichen. Die Effizienz der numerischen Simulationen wird durch die Verwendung eines analytischen Modells unterstützt, um eine Konsistenz zwischen Initialisierungsbedingungen und den beobachteten als auch den berechneten Parametern (bodennaher Lufttemperaturanstieg oder die Zunahme der Höhe der konvektiven Grenzschicht) in der ersten Stunde nach Sonnenaufgang herzustellen. Ein Vergleich zwischen beobachteten und berechneten Parametern der konvektiven Grenzschichtentwicklung ist nur für gemittelte Daten möglich. Die räumliche und zeitliche Darstellung der Struktur eines solchen Erwärmungsprozesses kann nur geprüft werden, indem statistische Parameter verwendet werden.

Denna studie är riktad till verksamma och blivande lärare för att uppmärksamma de utmaningar som kan uppstå i det heterogena och mångkulturella klassrummet i religionsundervisningen. Vi vill även belysa den interkulturella pedagogiken som ett förhållningssätt lärare kan använda för att bemöta utmaningarna. Syftet med denna studie är alltså att undersöka om denna pedagogik kan vara ett möjligt alternativ för framtida och aktiva lärare att använda för att skapa ett bra klassrumsklimat som stärker inkluderingen.    Denna studie kommer att besvara frågeställningarna:  Vilka utmaningar möter religionsundervisningen i det heterogena och mångkulturella klassrummet? Kan läraren använda sig av ett interkulturellt förhållningssätt för att bemöta dessa utmaningar?   Vi har satt vår undersökning i ett större sammanhang genom att presentera tidigare forskning som utförts på området, såväl svensk som internationell. Vi redogör även för relevanta ämnesdidaktiska teorier som det sociokulturella perspektivet och interkulturell pedagogik. Tillvägagångssättet för denna uppsats grundar sig i kvalitativ metod, där vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Utifrån tidigare forskning och det empiriska resultatet har vi kunnat framställa att det finns flertal utmaningar som religionslärare möter i undervisningen i det heterogena och mångkulturella klassrummet, som bland annat att skapa en ömsesidig förståelse mellan elevers olika åsikter, samt mediers påverkan på elevernas inställning och attityd till de olika religionerna. Utifrån det empiriska resultatet har vi kunnat se att det interkulturella förhållningssättet inte har en central roll i läraryrket, men utifrån tidigare forskning som vi undersökt kan vi konstatera att interkulturell pedagogik kan bemöta utmaningar som uppstår i religionsundervisningen, samt ett förhållningssätt som skapar ett gott klassrumsklimat som stärker inkluderingen. / This study is aimed at active and aspiring teachers to draw attention to the challenges that may arise in the heterogeneous and multicultural classroom in religious education. We also want to highlight the intercultural pedagogy of an approach teachers can use to meet the challenges. The purpose of this study is thus to investigate whether this pedagogy can be a possible alternative for future and active teachers to use to create a good classroom climate that strengthens inclusion.   This study will answer the questions: What challenges does religious instruction face in the heterogeneous and multicultural classroom? Can the teacher use an intercultural approach to meet these challenges?  We have placed our study in a larger context by presenting previously conducted research in the field, both Swedish and international. We also account for relevant subject didactic theories such as the socio-cultural perspective and intercultural pedagogy. The approach for this essay is based on a qualitative method, where we have chosen to use semi-structured interviews. Based on previous research and the empirical results, we have been able to present that there are several challenges that religion teachers face in teaching in the heterogeneous and multicultural classroom. Examples of such are creating a mutual understanding between students 'different opinions, media influence on students' attitudes and attitudes to the different religions. Based on the empirical results, we have been able to see that the intercultural approach does not have a central role in the teaching profession, but based on previous research that we examined, we can state that intercultural pedagogy can meet challenges that arise in religious education, and an approach that creates a good classroom climate that strengthens the inclusion.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhällsorienterande ämnena i en mångkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hänsyn till i samband med sin undervisning. Vårt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med språkinriktad undervisning i samband med de samhällsorienterande ämnena. Uppsatsen utgår från våra frågeställningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hänsyn till i samband med undervisning för andraspråkselever vid de samhällsorienterande ämnena? Följande underfrågeställningar tillkommer;I vilken utsträckning tillämpas det sociala samspelet för att gynna såväl första- som andraspråkselever i samband med den samhällsorienterande ämnesundervisningen?Vad för resurser tillämpas för att uppnå en likvärdig utbildning?Empirin är inhämtad från verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad. Vi har analyserat empirin som därefter ställts i relation till tidigare forskning. Vi hade som krav att skolorna skulle vara mångkulturella och att pedagogerna är verksamma inom antingen de samhällsorienterande ämnena eller inom de naturorienterande ämnena. Detta med anledning av att det kräver en viss struktur på undervisningen då eleverna möter kontext med ämnesspecifika ord/begrepp som vi, under vår utbildning, blivit varse om kan vara problematiska i en heterogen klass. Vår empiri visar på vikten av tydlighet såväl vid planeringen som vid undervisningen då det skapar möjlighet för eleverna att vara delaktiga i vad som komma ska. Det framgår även av empirin att det finns moment som tar längre tid att genomföra och introducera pga. att det krävs att klassen tillsammans bearbetar texterna. Bearbetning av texterna medför att fler elever kan tillägna sig kunskap eftersom det finns de som tappar motivation och självförtroende i mötet med kontexter vars språk inbegriper svåra ord/begrepp. Empirin ger oss också insikt om att som pedagog se undervisningen som en resurs i sig då det inte är självklart att ha förmånen med modersmålslärare i klassrummet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka tillämpningen av nivågruppering i årskurserna 4-9. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande: Varför arbetar pedagoger i årskurs 4-9 med nivågruppering inom matematik? Hur använder pedagoger i årskurs 4-9 metoden nivågruppering för att uppnå gynnsamma effekter? Vilka faktorer påverkar metodens gynnsamma effekter?Vi har valt att koppla nivågruppering till det sociokulturella perspektivets syn på lärande och drar därför paralleller till Lev S. Vygotskijs teorier om hur lärande sker i sociala och kulturella miljöer, kopplingen mellan språk och tanke och den närmaste utvecklingszonen. Den tidigare forskningen belyser effekterna av nivågrupperingen och faktorer som påverkar nivågrupperingens utfall. Kapitlet tar upp exempel från flertalet studier av olika forskare. Insamlingen av empirin utgörs av en kvalitativ metod i form av skriftliga och direkta intervjuer med tio lärare på sex olika skolor. Resultatet av empirin har sedan sammanställts och kopplats både till vårt teoretiska perspektiv och till våra frågeställningar, delvis med hjälp av nivågrupperingens effekter. I diskussionen jämförs och problematiseras vår slutsats utifrån empirin med forskarnas åsikter om och slutsatser av nivågrupperingens påverkan. Slutsatsen av vårt arbete är att nivågruppering används för att individanpassa undervisningen och kan tillämpas på flera olika sätt. Det viktiga för att metoden ska ge gynnsamma effekter är att lärarna presenterar nivågrupperingen så att eleverna förstår att det är ett sätt att hjälpa dem – inte markera dem som bättre/sämre, att det finns en flexibilitet i grupperna så att elever kan byta svårighetsgrad och att läraren ställer rimliga förväntningar på samtliga elever – oavsett kunskapsnivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det går att arbeta med tid och berättarnivåer som element för att skapa effektiva, komplexa och ändå begripliga pusselfilmer, genom att analysera hur tiden och tidsuppfattningen i filmen Arrival (2016) gestaltas för tittaren. Analysen utgår från hur den icke linjära tidsuppfattningen skildras för tittaren. Det leder oss till följande frågeställningar: Hur påverkar användningen av olika berättarnivåer i Arrival framställningen av tid? Hur avslöjas tidsaspekten i filmen för att skapa spänning? Hur engagerar filmen tittaren för att hen ska förstå utvecklingen av karaktärernas tidsuppfattning? Filmen har delats upp i fyra diskursfaser, eller akter som är anpassade efter hur huvudkaraktären Louise tidsuppfattning utvecklas. För att undersöka hur tiden gestaltas har analysen använts sig av teorier om berättande och tid. Analysen utgår från filmens berättarnivåer för att med hjälp av dem analysera förhållandet mellan storytid och diskurstid, utifrån en fyraktsstruktur, samt filmens heterogena temporalitet. Analysen kommer fram till att filmskaparen har en tydlig närvaro i filmen när det kommer till den information som tittaren får och att filmen använder sig av en karaktär som gestaltare för att ge tittaren ledtrådar under filmens gång. Den ickelinjära tidsuppfattningen är dold för tittaren genom montaget i filmens inledning som kopplar Louise minnen till trauman i stället för en ickelinjär tidsuppfattning.

Both consensus democracy and proportional electoral systems have been deemed to favor political participation over political competition. The aim of this paper is to test whether these power-sharing institutional arrangements correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic and religious fragmentation is low. Data about people's attitudes towards democracy are collected from the World Value Survey and European Value Survey and cover up to 55 democratic societies. The hypotheses are tested by employing an ordinary least square multivariate regression model and use ethnic and religious fractionalization as interaction variables. By doing so it is possible to determine whether the correlation between the two power-sharing institutions and the share of non-democratic attitudes among a population might be moderated by a third variable (either ethnic or religious fractionalization). The main finding of the paper seems to suggest that no such interaction effect seems to be active. Neither consensus democracy nor proportional electoral systems were shown to correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic or religious fractionalization was low. However, there seem to be some indications that proportional electoral systems might correlate negatively with non-democratic attitudes when ethnic fractionalization is low.

Heterogeneous platforms, systems with both general-purpose processors and task-specific hardware, are largely used in industry to increase efficiency, but the heterogeneity also increases the difficulty of design and verification. We often need to wait for the completion of all the modules to know whether the functionality of the design is correct or not, which can cause costly and tedious design iteration cycles. Correctness by construction is a methodology that proposes tackling this problem by separating specification and implementation and bridging them through formal methods. Code synthesis is one of these methods which refers to the process of generating low-level codes implementing the desired system from high-level modelling languages. Formulating a generic synthesis method can, in principle, decrease error rates and shorten development cycles since target-specific usage and mechanisms can be systematically taken care of in an automatic manner, whereas the designer needs only to ensure the functional correctness of the high-level specification model. In this respect, this thesis aims to use the open-source Zero Overhead Topology Infrastructure (ZOTI) methodology to formulate a synthesis process from a denotational graph-based representation of an application, tailored towards heterogeneous hardware/software implementations. The case study presents the partially automated synthesis of an open-source streaming processing subsystem on a Xilinx Zynq-based system-on-chip architecture consisting of a software part and a custom hardware accelerator part, where both C software and VHDL hardware are generated from the input model. While the initial results demonstrate a promising path for systemizing the code generation process, certain aspects of the synthesis, such as generating glue code for complex data types (e.g., multi-arrays), are left out of the scope of this thesis and will be explored in future work. / Heterogena plattformar, system med både generella processorer och uppgiftsspecifik hårdvara, används till stor del inom industrin för att öka effektiviteten, men heterogeniteten ökar också svårigheten att designa och verifiera. Vi behöver ofta vänta på att alla moduler är färdiga för att veta om designens funktionalitet är korrekt eller inte, vilket kan orsaka kostsamma och tråkiga designiterationscykler. Korrekthet genom konstruktion är en metod som föreslår att man åtgärdar detta problem genom att separera specifikation och implementering och överbrygga dem genom formella metoder. Kodsyntes är en av dessa metoder som hänvisar till processen att generera lågnivåkoder som implementerar det önskade systemet från högnivåmodelleringsspråk. Att formulera en generisk syntesmetod kan i princip minska felfrekvensen och förkorta utvecklingscyklerna eftersom målspecifik användning och mekanismer systematiskt kan tas om hand på ett automatiskt sätt, medan designern bara behöver säkerställa den funktionella korrektheten hos högnivån. specifikationsmodell. I detta avseende syftar denna avhandling till att använda öppen källkod Zero Overhead Topology Infrastructure (ZOTI) metodiken för att formulera en syntesprocess från en denotationsgrafbaserad representation av en applikation, skräddarsydd för heterogena hårdvaru-/mjukvaruimplementationer. Fallstudien presenterar den delvis automatiserade syntesen av ett undersystem för bearbetning av strömning med öppen källkod på en Xilinx Zynq-baserad system-på-chip-arkitektur bestående av en mjukvarudel och en anpassad hårdvaruacceleratordel, där både C-programvara och VHDL-hårdvara genereras från ingångsmodellen. Även om de initiala resultaten visar en lovande väg för att systemisera kodgenereringsprocessen, lämnas vissa aspekter av syntesen, såsom generering av limkod för komplexa datatyper (t.ex. multi-arrayer), utanför ramen för denna avhandling och kommer att vara utforskas i framtida arbete.

Denna studie har sitt fokus på de yngre barnen i förskolan, barn mellan ett till tre år samt deras meningsskapande. Studiens syfte är att bidra med kunskap gällande barns meningsskapande i sandlådan i samspel med andra barn och med ett fokus på kemirelaterat innehåll. Metoden som användes i denna studie hade sin utgångpunkt i att jag tillsammans med barnen satte mig i sandlådan och genomförde gruppintervjuer. Det var två förskolor som besöktes och en barngrupp på varje förskola intervjuades. De intervjuer som genomfördes var semistrukturerade och innehöll en intervjuguide samt anteckningar. Resultatet från denna studie visar på att ett kemirelaterat innehåll kan urskiljas från barns meningsskapande i sandlådan. Den slutsats som studien kommer fram till är att barnen förmedlar meningsskapande gällande aggregationstillstånd, heterogen blandning samt sand som materia och dess egenskaper. / This study has a focus on the younger children in preschool, children between one and three years old and their creation of meaning. The aim of the study is to contribute with knowledge about children's creation of meaning in the sandbox in interaction with other children and with a focus on chemistry related content. The method used in this study was qualitative semistructured group interviews and contained an interview guide and notes. The interviewer sat down with the children in the sandbox and conducted interviews. There were two preschools that were visited and one child group at each preschool was interviewed. The result of this study shows that a chemical related content can be distinguished from children's meaningcreation in the sandbox. Conclusions of this study show that the children convey meaningmaking regarding aggregation state, heterogeneous mixture and sand as matter and its properties.

Die vorgestellte Arbeit präsentiert ein geschlossenes Konzept für die synchronisierte Erfassung, Verarbeitung und Aufbereitung beliebiger Sensor-Informationen. Es ist nun möglich, heterogene Sensornetze sowie dedizierte, autarke Messsysteme zeitlich zu koordinieren und entsprechend in Relation zu setzen. Auf Basis von XML erfolgt die ganzheitliche Beschreibung des Monitoring-Szenarios und die Einordnung der einzelnen Datensätze. Die Informationen können nun in beliebigen Ausgabeformaten anwendungsspezifisch definiert und visualisiert werden. Zusätzlich ermöglichen Mechanismen zur gezielten Messwert-Vorverarbeitung und -Filterung eine Senkung des benötigten Datenvolumens. Die Funktionalität des vorgestellten GREASE-Frameworks wird am Beispiel eines geschlossenen Test-Systems aus dem Automotive-Bereich evaluiert. Dabei wird die vorhandene Sensorik eines Kfz-Bordnetzes mit einem zusätzlichen Netzwerk aus Sensorknoten verfeinert. Die korrelierten Daten werden anschließend für die Visualisierung mittels Google Earth, jBEAM und anderen Lösungen aufbereitet.

Die vorgestellte Arbeit präsentiert ein geschlossenes Konzept für die synchronisierte Erfassung, Verarbeitung und Aufbereitung beliebiger Sensor-Informationen. Es ist nun möglich, heterogene Sensornetze sowie dedizierte, autarke Messsysteme zeitlich zu koordinieren und entsprechend in Relation zu setzen. Auf Basis von XML erfolgt die ganzheitliche Beschreibung des Monitoring-Szenarios und die Einordnung der einzelnen Datensätze. Die Informationen können nun in beliebigen Ausgabeformaten anwendungsspezifisch definiert und visualisiert werden. Zusätzlich ermöglichen Mechanismen zur gezielten Messwert-Vorverarbeitung und -Filterung eine Senkung des benötigten Datenvolumens. Die Funktionalität des vorgestellten GREASE-Frameworks wird am Beispiel eines geschlossenen Test-Systems aus dem Automotive-Bereich evaluiert. Dabei wird die vorhandene Sensorik eines Kfz-Bordnetzes mit einem zusätzlichen Netzwerk aus Sensorknoten verfeinert. Die korrelierten Daten werden anschließend für die Visualisierung mittels Google Earth, jBEAM und anderen Lösungen aufbereitet.