Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka rådande könsnormer och sociala relationer i två klasser i årskurs fem på en skola i södra Stockholm. Metoden för insamling av material har varit fyra gruppintervjuer och sammanlagt har 12 informanter deltagit. Materialet analyseras med ett poststrukturalistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket utgörs av Michel Foucaults syn på makt, Judith Butlers begrepp kring normer och R.W. Connells begrepp kring maskulinitet. Analysen skildrar rådande femininitetsnormer, maskulinitetsnormer och visar på hur de uppstår i relation till varandra, samt belyser maktens kontextuella betydelse i skolmiljön. Analysen av elevernas sociala relationer visar på en hierarki och diskuteras i relation till könsnormerna och elevernas utrymme för identitetsskapande. En avslutande diskussion belyser pedagogikens roll och en åtgärdsinriktad forskning som betydande för att arbeta med läroplanens värdegrund med inriktning på jämställdhet och likabehandling.

Status handlar om en persons position i en hierarki inom en viss grupp. Det är inte en egenskap utan något som uppstår i relationen mellan människor. Syftet med denna studie var att kartlägga eventuella skillnader vad gäller hur människor attribuerar kvinnors och mäns statusbeteende. Med hjälp av en egenframtagen enkät samlades data in från 57 studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Data analyserades med hjälp av en variansanalys. Resultatet visade på en skillnad i skattning av könen där kvinnor skattats högre än män på samtliga locus. Det fanns en relation mellan status och locus där skattningarna av interna stabila och interna tillfälliga var högre för högstatusbeteenden än för lågstatusbeteenden. Det fanns ingen skillnad mellan vilka orsaksförklaringar kvinnor och män attribuerar till andra kvinnors och mäns statusbeteende. Dock behövs mer forskning på området för att man empiriskt ska kunna dra mer säkerställda slutsatser.

Denna studie har som syfte att undersöka bänkrummets betydelse för vidmakthållandet av hierarkier och status i 1700-talets Falun. Materialet som används för att uppfylla detta syfte består främst av kyrkorådsprotokoll ifrån Kristine församling i Falun mellan 1744-1784. Utöver dessa kyrkorådsprotokoll används stundtals biografier för att kunna ge en djupare bild av vissa individer. Resultatet visar att det under den undersökta perioden råder en strikt uppdelning av kyrko-rummet. Det mest uppenbara är uppdelningen mellan kvinnor och män. Uppdelningen av kyr-korummet följer emellertid inte bara könstillhörighet utan även ett mönster för över- och un-derordning. Inflytelserika personer satt långt fram i kyrkan och detta gällde både på manssi-dan som kvinnosidan i kyrkan. Ju längre bak i kyrkan man satt desto lägre social status hade man. Att sitta utmed en vägg verkar inte heller ha varit förknippat med hög status i Falun. Bänkplaceringen i kyrkan blev ett sätt att upprätthålla skillnad mellan människor, dock inte helt utan utmaningar och undantag.

Bakgrund: Tidigare forskning visar områden där patientsäkerheten brister och socialstyrelsen för fram att sjukvården har redskap men det implementeras inte. Vårdskador minskar inte i önskad takt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex sjuksköterskor. Semikonstruerad intervjuguide med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med manifest steg. Resultat: Fyra kategorier utformades av resultatet: Faktorer som påverkar patientsäkerheten, Avvikelsehantering, Vårdkultur och Patientsäkerhetskunskap. För många patienter och för hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten negativt. Hierarkier påverkar omvårdnaden negativt. Patienten är inte alltid delaktig i sin vård. Avvikelser avslutas inte ordentligt. Vårdkulturen kan bli hård när det gäller förändringar och ny kunskap. Gehöret från chefer önskas vara större. Sjuksköterskor kan känna en stress över arbetsbelastningen och patientsäkerheten. Patientsäkerhetskunskapen behöver ökas. Slutsats: Det förebyggande arbetet behöver stärkas. Omvårdnadsperspektivet och den personcentrerade vården behöver stärkas från chefsnivå. Patientsäkerhetskunskapen behöver öka. Avvikelser utmynna i konkreta planer med ansvariga som implementerar förbättringsarbete. Hierarkier bör försvinna till förmån för gemensamt lärande i säkerhetskulturen. Chefer och organisationer behöver ansvara över patientsäkerheten och sjuksköterskor få förutsättningarna att bedriva en patientsäker omvårdnad.

Uppsatsenssyfte har varit att studera vilka förändringar kvinnor inom den mansdominerade vill seför att öka jämställdheten mellan könen inom den svenskaindustrin.Industrinstårinför förändring på flera sätt.En generationsväxling väntar,konkurrenskraften mot övriga industrier i världen ökar och behovet av arbetskraft de närmsta åren kommer vara hög. En lösning ser branschernas chefer är genom att öka jämställdheten inom industrin, främst processindustrin.En positiv effekt på detta är att genomatt fler kvinnorbörja arbeta inom denmansdominerade industrinkan löneskillnaderna mellan könen minskas. Tidigare forskning inom industrin har bland annat studerat den framtida generationsväxlingen som väntar och hur kvinnor påverkas av en industri där flera arbetsredskap är konstruerade för män. Studien har utgått ifrån frågeställningarna hur upplever informanterna att vara kvinna i en mansdominerad bransch ochvilka förändringar vill informanterna se inom organisationen. Teorier i studien ärJoan Ackers teori om hierarkier i organisationer, Lena Abrahamssons bok ”att återställa ordningen”där hon vidareutvecklar hur könsuppdelningar, könsordningar och hierarkieri mansdominerade yrken ser ut.Hirdmans teori om vertikal och horisontell könsfördelning och Kanters teori om strukturella förhållandeningår ocksåi denna studie. Studiens empiri har samlats in genom åtta intervjuer där samtliga informanter är kvinnor. Informanterna upplever flertalet problem inom organisationen, främst för att det finns en mansdominans och en hierarkisk ordning där den äldre generationen styr. Men informanterna finner även lösningar på problemen. Lösningar i form avatt utbilda personalen i jämställdhetsfrågor, generationsväxlingen och att lyfta upp fler kvinnor på chefspositioner. Genom att framhäva informanternas feedback på problem och lösningar kan vi genom medvetenhet och lärande förändra dagens industri till en mer jämställd arbetsplats.

Title: A study about conditions for leadership in knowledge-intensive firms. Authors: Cecilia Ekström and Niklas Sandberg Keywords: Leadership, knowledge-intensive firm, hierarchies, followers. Background: Leadership is becoming one of our greatest social myths and is considered a total solution for many problems that occur in an organization. The view of leadership is usually from a top-down perspective, which contributes to an often underestimated view of the follower. Just as it is important to understand the leader's view of leadership, it is important to understand how employees view the structure from which the leader derives its legitimacy. The existing conditions in knowledge-intensive firms, such as autonomy, place special demands on the formal leadership. Purpose: The purpose of this study takes an employee perspective, to understand what the conditions are for formal leadership in knowledge-intensive firms. Method: A qualitative research method was used and empirical material was collected through interviews with employees in knowledge-intensive firms. The empirical material was analyzed by the respondents’ mental images which were set against the theoretical framework of the thesis. Conclusions: The conditions for formal leadership in knowledge-intensive firms make it advantageous to have a leader with a withdrawn role. It is about taking advantage of the employees’ cutting edge knowledge of the work and to support and develop the employees. The leader needs to be aware that it is important for employees to be heard and that questioning is a way to develop the organization. The leader also needs to be aware that even employees in knowledge-intensive firms, which seemingly are very independent, need frameworks to relate to that distributes roles and responsibilities. / Titel: En studie om förutsättningar för ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter. Författare: Cecilia Ekström och Niklas Sandberg Nyckelord: Ledarskap, kunskapsintensiva verksamheter, hierarkier, följare. Bakgrund: Ledarskap håller på att växa till en av vår tids största sociala myter och anses som en helhetslösning för många problem som uppstår i en organisation. Synen på ledarskap utgår oftast ifrån ett uppifrån-och-ner perspektiv vilket bidrar till att följarnas roll ofta undervärderas. På samma sätt som det är viktigt att förstå ledarens syn på ledarskap är det viktigt att förstå hur medarbetarna ser på den struktur varifrån ledaren hämtar sin legitimitet. De förutsättningar som finns i kunskapsintensiva verksamheter, till exempel autonomi, ställer särskilda krav på det formella ledarskapet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom ett medarbetarperspektiv skapa förståelse för vilka förutsättningar som finns för formellt ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts och empirimaterialet samlades in genom intervjuer med anställda i kunskapsintensiva verksamheter. Empirimaterialet har analyserats genom att respondenternas mentala bilder har ställts mot uppsatsens teoretiska referensram. Slutsatser: Förutsättningarna för formellt ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter gör det fördelaktigt att ledaren har en tillbakadragen roll. Det handlar om att ta vara på medarbetarnas spetskunskaper i arbetet samt stötta och utveckla medarbetarna. Ledaren behöver vara medveten om att det är viktigt för medarbetarna att få komma till tals och att ifrågasättande är ett sätt att utveckla organisationen. Ledaren behöver dessutom vara medveten om att även medarbetare i kunskapsintensiva verksamheter, som till synes är väldigt självständiga behöver ramar att förhålla sig till som är till för att fördela roller och ansvar.

I den här undersökningen syftade vi till att fånga en grupp mäns upplevelser av det digitala fenomenet #metoo. Vad har dessa män upplevt för svårigheter i samband med #metoo samt hur de har upplevt att #metoo har påverkat dem. Informanterna i studien valdes via ett strategiskt urval. Alla informanter är manliga studenter som läser eller har läst på universitetsnivå och kan komma att arbeta med sociala insatser i framtiden. Insamlingen av material inhämtades via en fokusgrupp om fyra personer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i denna studie visade att de manliga informanterna upplevde att det finns strukturer i samhället som gör att män beter sig på ett sådant sätt som föreligger #metoo. Informanterna upplevde att #metoo har gjort så att de har rannsakat sig själva och sitt eget beteende. De upplevde även att de behövde förändra sig själva samt hade tankar om hur de skulle gå tillväga, dock så upplevde de svårigheter med att göra detta själv. I vår analys undersökte vi närmare varför de upplevde sådana svårigheter till förändring och kopplar in tre olika teorier för att få möjligheten att analysera på olika nivåer. Våra slutsatser i denna studie är att det kan vara komplext att vara man och ta ställning för kvinnorättsfrågor i ett samhälle som är under strukturell förändring samt att informanterna påverkades av #metoo i sociala medier mer än vad de själva trott. Vidare är vår slutsats att informanterna hade svårt att se sin egen delaktighet i upprätthållandet av maktstrukturer. Informanterna var inte beredda på att riskera sina sociala eller samhälleliga fördelar för att visa medhåll för #metoo. Även om de såg hur deras beteende kunde vara en del av problematiken #metoo belyser så lade de större vikt på att det är andra män som borde nås av #metoo´s budskap.

The purpose of this study was to gain a more in-depth knowledge and understanding of the dating applications Tinder and Grindr and their structure regarding accented information and identity codes. I intended to gain an understanding of human perception and how this is applied to our modern dating applications. The main focus of the thesis was information hierarchies and visual hierarchies and how people perceive various visual elements. Another relevant aspect was the applications profile settings and self- presentation on the web. The method of the study was a qualitative content analysis with a deductive approach. The empirical material was categorized and summarized in a comparison between the two applications. In the study, discussions arose about the target group and the actual motives of the applications, which was a significant part of the result. Questions about gender, self and other specific identity aspects were also discussed during the study. This essay is written in Swedish.

Organisatoriskt inkluderingsarbeteMaking the storyMalin Ericsson, Mia PalekaBaserat på åtta semistrukturerade intervjuer har vi studerat hur ett större företag i finanssektorn pratar om och förhåller sig till mångfald och det lokala inkluderingsarbetet. Syftet med studien är därför att, med utgångspunkt i teoretiska begrepp som mångfald, inkludering, översättning, sensemaking och storytelling, beskriva och förstå förhållandet mellan ideologi (hur mångfaldsarbete presenteras) och praktik (hur mångfaldsarbete bedrivs). Analysen utmynnade i tre teman: Det paralogiska; bygga broar; viskningar. Vår slutsats är att det finns en särkoppling mellan vad man säger och vad man gör. Mångfaldsarbetet redigeras för att passa in i en rådande praktik och att inkluderingsarbetet framförallt har ett betydelsefullt symboliskt värde. När vi vänder blicken bort från talet om till vårt företag vars praktik vi studerat, ser vi en särkoppling mellan vad som sägs och vad som görs.Nyckelord: Inkludering; Hierarkier; Mångfald; Normativ styrning; Sensemaking; Storytelling; Översättning

Syftet med denna studie är att undersöka barns inkludering i lek och de pedagogiska strategierna som används. Studiens metod som används är kvalitativa metoder, som i detta fall är e-post intervjuer med frågeformulär. I dessa intervjuer har 9 förskollärare blivit intervjuade som är verksamma inom förskolans verksamhet. Vi har använt oss utav kategorisering och koncentrering i vår analysmetod. Resultatet och slutsatsen av denna studie är att barns inkludering i leken påverkas av barnen själva samt hur pedagogerna hanterar och arbetar kring barns inkludering i leken.