Trots att allt fler kvinnor tar plats i näringslivet så domineras såväl näringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av män. Ständigt pågår diskussioner om vad det är som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor är i en avvikande position på grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svårt för kvinnor att nå upp till toppen. Oavsett hur detta stämmer eller ej är det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som närmast kan förklara hur verkligheten ser ut. Med detta som utgångspunkt ämnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska näringslivet för att försöka ta reda på, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriärer. Studien är av kvalitativ utformning, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanställda resultatet kommer därefter att analyseras ställt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser. Studien visar på hur majoriteten av kvinnorna stött på fler möjligheter än hinder i sin karriär, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher. Det framgår att utbildning och erfarenhet samt inställning och självförtroende är de kanske mest avgörande faktorerna för en framgångsrik karriär. Men även att hjälp i vardagen och uppmuntrande chefer ger betydelsefulla möjligheter i att avancera. Den synlighet som följer med en avvikande position identifieras ur en positiv aspekt sett till att bli ihågkommen, men även ur en negativ aspekt då synligheten i vissa avseenden kan innebära en ökad stressfaktor. Vilket innebär att en avvikande position kan förklaras både som en möjlighet och som ett eventuellt hinder för kvinnor i karriären. Slutligen framgår att det inte kan identifieras några allmängiltiga hinder, utan att hinder är individuella och varierar från person till person beroende på förhållanden och omständigheter. / Despite the fact that more women are taking place in the business world men are still dominating the highest positions as well as the whole industry. Discussions are constantly ongoing about what it is that creates this skewed distribution, how women are in a deviant position due to the fact of their minority and whether there are obstacles that make it harder for women to reach the top positions. Regardless if it’s true or not, it is individual experiences by women whom have reached high positions within the business world that best can explain what the reality looks like. On this basis, the study will try to examine female CEO:s within the confederation of Swedish enterprise and try to find out, and explain, how they have experienced different opportunities and how possible obstacles have played a role in their careers. The study is based on qualitative data, in terms of semi-structured interviews, which will be analyzed against chosen theories and lastly be discussed with own reflections and conclusions. The study shows how the majority of women have experienced more opportunities than obstacles through their career, despite the fact that they have been in deviant positions in industries dominated by men. It is found that education and experience as well as attitude and confidence might be the most crucial factors for a successful career. But also the help in the everyday life and encouraging managers provide significant opportunities to advance. The visibility that follows with a deviant position is identified as positive when it comes to the fact that one will be more remembered, but also from a negative point of view when the visibility in some respects can imply an increased stress. Hence, to be in a deviant position can be explained both as an opportunity and as a possible obstacle for women in their advancement to reach a top position. Lastly it appears that any universal obstacles for women couldn’t be identified, that obstacles are individual and varies from person to person depending on conditions and circumstances.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna. Fysisk aktivitet upplevdes emellertid både som positivt och negativt för den egna hälsan. Det fanns en rädsla för negativa fysiska och psykiska reaktioner som kunde hindra respondenterna från att vara fysiskt aktiva. Konklusion: Kunskap om den fysiska aktivitetens goda effekter kan krocka med upplevelsen av att själv vara fysiskt aktiv. Fokus bör ligga på individuella kartläggningar som rör vilka förutsättningar som kan underlätta fysisk aktivitet för individer med diagnosen schizofreni. Personal som arbetar nära målgruppen har en nyckelroll då vetskap om de individuella förutsättningarna hos målgruppen är avgörande i motivationsarbetet och kan bidra till ökad fysisk aktivitet. / Background: Persons with schizophrenia have shorter life span, suffer from more lifestyle related illnesses and are less physical active compared to the population in general. Purpose: The aim of the study was to investigate perception and knowledge about physical activity among people with schizophrenia and also to investigate the experience of physical activities influence on the participators own health. Method: The study was an explorative qualitative study, six persons participated in interviews. Qualitative content analysis was used to process the material. Result: The result showed that knowledge about physical activity’s positive effect was known among the respondents, however physical activity was experienced both as positive and negative for their health. An experience was that physical activity was related to symptoms of illness. Conclusion: The knowledge of physical activities positive effects sometimes collide with the experience of being physical active. Focus on individually mapping to understand pre-conditions can help individuals with schizophrenia to be more physically active. The staff working close to this target-group has a key role because knowledge about the personal premises are important in getting persons with schizophrenia motivated to be physical active.

Syfte: BIM ger möjligheter till att utföra byggprojekt på ett effektivare sätt, genom att dela framtagen information mellan aktörer genom projektets alla delar. Denna rapport går igenom de krav och hinder som finns för att utföra effektiva BIM-kalkyleringar samt skillnader mellan dessa och traditionella kalkyleringar. Metod: Studien har besvarats genom intervjuer med projektörer och entreprenörer som arbetar med BIM i sin verksamhet, samt litteraturstudier av tidigare gjorda räkneexempel. Insamlad empiri har sedan jämförts med ett teoretiskt ramverk som skapats genom litteraturstudie av tidigare forskningsarbete inom ämnet. Resultat: I dagsläget finns det flera problem som måste lösas för att BIM- kalkyleringar ska bli effektiva. Det första problemet är osäkerheten kring det juridiska ansvaret, vem som är ansvarig och när. Det andra problemet är att BIM-modellerna inte uppfyller den kvalité som krävs för att ska den ska vara kalkylerbar. Det tredje är avsaknaden av en standardisering och gemensamt språk för BIM-modellen inom branschen. Konsekvenser: Det största problemet vid BIM-kalkyleringar är att BIM-modellen inte uppfyller kvalitetskravet som ställs på modellerna, detta kan delvis avlägsnas genom kommunikation mellan entreprenör och projektör vid en totalentreprenad eller att byggherren beställer en kalkylerbar BIM-modell av projektören vid en utförandeentreprenad. Utöver detta måste en standardisering utformas som den som finns för 2D-ritningar. Det juridiska ansvaret måste ses över, för att projektören ska känna sig säker att lämna ifrån sig BIM-modeller, varpå entreprenören ska kunna lita på levererade BIM-modeller. Begränsningar: Arbetet har begränsats till att fokusera på nybyggnation. / Purpose: BIM provides opportunities to perform projects more efficiently, by sharing information between designers, engineers and contractors. This report examines the requirements and the obstacles to perfume effective calculation within BIM. Differences between calculation within BIM and the traditional way are also examined. Method: The study has been answered through interviews with architects, structural engineers and contractors that work with BIM. A study of literature has also been used to get information from previous studies and examples of calculations. Collected empirical data were compared with a theoretical framework created by studies of previous research on the subject. Findings: In the current situation, there are several problems that must be solved in order to be able to do effective e calculation within BIM. The first problem is the uncertainty surrounding the legal responsibility, regarding who is responsible for the BIM model in certain situations. The second problem is that the BIM model does not meet the required quality to be calculable. The third problem is the lack of standardization and a common language of the BIM models within the industry. Implications: The main problem with calculations within in BIM is that, the BIM model does not meet the requirement of quality imposed on the model. This can partially be removed by communication between designers, engineers and contractors at a turnkey, or that the client orders a calculable BIM model from the designer. The legal responsibility must be reviewed in order to make projectors feel safe to deliver BIM models to the contractors, which the contractors need to have reliability on. Limitations: The work has been limited to focusing on new construction.

Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline. Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.

Syftet med litteraturstudien var att utifrån ämnesdidaktisk forskning i matematik belysa hur utomhuspedagogik som arbetsmetod kan påverka elevers lärande i matematik i årskurs 4–6. Avsikten var att kartlägga hur utomhuspedagogik kan bidra till elevers lärande, vilka förmågor elever kan utveckla i matematik med hjälp av arbetsmetoden samt vilka hinder som kan påverka användningen av utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Vidare var avsikten att genomföra en litteraturanalys över likheter och skillnader mellan de inkluderade vetenskapliga texterna. De bestod av två forskningsrapporter och flertalet tidskriftsartiklar, vilka resultatet grundades på. När litteraturanalysen var genomförd föll innehållet ut i kategorierna: matematik utomhus, kombinera utomhusmiljön med inomhusmiljön, elevers lust till att lära, utomhuspedagogikens inverkan på minnet och hinder med arbetsmetoden. Resultat som beskrivs i forskningen beträffande elevers lärande i matematik visar att utomhuspedagogik som arbetsmetod i kombination med traditionell klassrumsundervisning kan stärka elevers begrepps- och kommunikationsförmåga. Variationen av undervisning utomhus och inomhus synliggör även matematikämnets roll i vardagen för elever. Resultatet visar även på positiva effekter gällande elevers minne, motivation, lust till att lära och kognitiva förmåga. I resultatet beskrivs även att väder, ljudnivå, tid, lärares oro och självförtroende kan utgöra hinder för användande av utomhuspedagogik som arbetsmetod i matematikundervisning. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att utomhuspedagogik i kombination med traditionell klassrumsundervisning påverkar och motiverar elevers matematiklärande positivt.

Utifrån egna erfarenheter, intressen och tankar valdes en kvalitativ intervjustudie där förskollärares förhållningssätt kring utåtagerande barn undersöktes. Förskolans läroplan redogör för att förskoleverksamheten ska utgå utifrån varje barns behov och utformas utifrån en helhet av barnet. Av denna anledning valdes detta område att undersökas. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om förhållningssätt till barn med utåtagerande beteenden i förskolan utifrån följande frågeställningar. ● Vilka uppfattningar har förskollärarna om utåtagerande beteenden hos barn? ● Anser förskollärarna att det har tillräckliga kunskaper för att bemöta barn med utåtagerande beteenden? ● Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns utåtagerande beteenden? Metod Studien är kvalitativ och sex förskollärare på två förskolor har intervjuats. Intervjuerna spelades in och transkriberades, för att sedan kodades där slutligen kategorier och nyckelbegrepp skapades. Resultat Förskollärarna redogör för att begreppet utåtagerande kan definieras på olika sätt, en del barn kan visa det fysiskt genom slag och skrik medan andra kan visa det inåtvänt där de håller känslorna inom sig. Dessa barn kan också ha svårigheter med samspel gentemot andra människor. Förskollärarna redogör för olika sätt att arbeta förebyggande med utåtagerande barn. Exempel på detta är barngruppens storlek, kartläggning av situationer, miljö och diskussioner i arbetslag. Det redogörs även för faktorer som påverkar arbetet kring utåtagerande barn där tid för både barnet och diskussion i arbetslaget lyfts. Det beskriver även att det är viktigt att anpassa barngruppens storlek samt miljö för att kunna vara nära barnet. Resultatet visar även att det flesta förskollärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskaper att bemöta ett utåtagerande barn men att de däremot vet var kunskap kan hämtas.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra lärares syn på varför de tror att den traditionella undervisningen i matematik är så vanlig i Sverige samt vilka hinder de anser att det finns för att kunna bedriva annan typ av undervisning. Jag har använt semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i årskurserna F-3 som undervisar i matematik. Resultatet visar att på grund av brist på tid, intresse och pengar så är det många som använder sig av det läromedel skolan köper in och i detta tillämpar en traditionell undervisning.

Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet. Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder: · tekniska · resursbetingade · organisatoriska · individrelaterade Dessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras. Det största antalet faller under kategorierna organisatoriska och individrelaterade hinder.

I den här studien har vi tagit fram de hinder som begränsar möjligheterna för utomhusundervisning för elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school. Syftet med studien var att synliggöra vilka hinder som kan stå i vägen för utomhusundervisning samt visa på behov av vidare forskning i området. Forskningsfrågan som vi har försökt svara på är: Vad utgör hinder för utomhusundervisning med elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school? Studien bygger på den pragmatiska teorin om hur undervisning genomförs. Forskningslitteratur har analyserats, sorterats och kategoriserats. Materialet som har analyserats är av varierande struktur, såsom doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter utifrån både kvalitativa och kvantitativa metoder. I resultatet presenterar vi hinder i olika kategorier så som litteraturen har framställt dem. De hinder som litteraturen visar på är relaterade till: ekonomi, kultur, läroplan, plats, utbildning, tradition, samarbete, säkerhet, elevers och föräldrars inställning till utomhusundervisning, tid, väder samt lärares inställning. Avslutningsvis kan ifrågasättas huruvida högskolan erbjuder utbildning om utomhuspedagogik och läroplanens implicita framställning av utomhusundervisning, eftersom en lösning på dessa barriärer skulle omfatta flertalet av hinder.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har successivt ökat under de senaste åren och blivit en större del i skolans matematikundervisning. Kombinationen IKT och matematik är inte speciellt utforskat, vilket vi ställer oss frågade till eftersom digitala verktyg upptar en större del i läroplanen. Därför är syftet med litteraturstudien att belysa hur didaktisk forskning beskriver elevers matematiklärande, genom användning av IKT i matematikundervisningen i skolår F-3. Frågeställningar såsom vilka möjligheter och hinder som finns inom IKT samt vilka kunskaper elever kan utveckla med hjälp av IKT i matematikundervisningen, har skapats för att besvara syftet med studien. De frågeställningarna har använts för att lyfta fram olika perspektiv inom området.  De internationella vetenskapliga texterna som utgör grunden för resultatdelen fick vi fram genom att använda olika databaser och sökord på engelska. Litteratursökningen visade på begränsad forskning inom skolåren F-3, därför inkluderades även förskolan samt årskurs 4-9. När materialanalysen genomfördes av de vetenskapliga texterna användes dels forskningsfrågorna, dels en översiktstabell. Resultatet av litteraturstudien visar att IKT skapar möjligheter för elever att bli mer motiverade och engagerade i matematiklärandet, även olika hinder såsom tekniska problem och bristande kunskaper inom IKT kan påverka elevers lärande. Dessutom visar resultatet att IKT ger möjlighet för elever att utveckla matematikkunskaper inom algebra, geometri, problemlösning samt taluppfattning och tals användning.