Vi önskade genom studien att se över Elevhälsoteams utredningar av kränkning- och mobbningsärenden i grundskolan. Detta ansågs viktigt att undersöka för att få fler nyanser i varför mobbningen fortgår. Syftet med studien var att undersöka eventuella barriärer och hinder i utredning av mobbning samt om Elevhälsoteam utvecklat några modeller eller verktyg som kan underlätta för Elevhälsoteam i framtiden. Syftet leder in på forskningsfrågorna, dessa var; Har Elevhälsoteamen upplevt några hinder och barriärer i deras arbete med att utreda mobbning och Vilka metoder upplevde respondenterna har förenklat deras arbete med mobbning, detta besvarades genom en Tematisk analys.Urvalet för studien var medlemmar i Elevhälsoteam som var anställda i Skaraborg samt Göteborg stad. Resultatet av studien visar på att de mest framträdande barriärerna var attitydsbarriärer och organisatoriska barriärer. Studien har funnit fler barriärer som även upplevs försvårande i elevhälsoarbetet, bland annat kognitiva förmågor hos personal och elever samt yttre barriärer. Genom studien har vi funnit flertalet fungerande metoder för att stävja mobbning och kränkningar inom skolan. De mest framträdande fungerande metoder i studien var främjande och förebyggande arbete, att använda sig utav ett trygghetsteam och en positiv organisatorisk struktur. Resultatet visar tydligt att Elevhälsoteam arbetar kontinuerligt med mobbning- och kränkningsfrågor för att främja elevers hälsa. / Through the study, we wanted to review the Student Health Team's investigations of abuse and bullying cases in Primary School. This was considered important to investigate in order to get more nuances in why the bullying continues. The purpose of the study was to investigate possible barriers and difficulties in the investigation of bullying and whether Student health teams have developed some models or tools that can make it easier for Student Health Teams in the future, this leads into the research questions, these were; Have the student health teams experienced any difficulties and barriers in their work to investigate bullying and What methods are experienced by respondents to have simplified their work on bullying, this was answered through a Thematic analysis. The selection for the study involved members of student health teams who were employed in Skaraborg and the city of Gothenburg. The results of the study show that the most prominent barriers were attitude barriers and organizational barriers. The study has found more barriers that are also experienced as making it more difficult in student health work, including cognitive abilities of staff and students as well as external barriers. Through the study, we have found several working methods to encourage bullying and abuse within the school.

Utomhusundervisning har flera positiva och meningsfulla effekter på elevers lärande och skolprestationer. I en autentisk miljö genom ett utforskande arbetssätt ökar elevers nyfikenhet till naturvetenskap. Lärare verkar värdesätta utomhusundervisningens potential men det finns faktorer som hindrar dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Syftet med kunskapsöversikten är att utforska frågan närmare angående vad som kännetecknar, utifrån aktuell forskning, vilka de hindrande faktorerna är att bedriva och utveckla utomhuspedagogiken inom de naturorienterande ämnena, utifrån ett lärarperspektiv. För att få fram översiktens syfte användes frågeställningen: Vad kännetecknar aktuell forskning om vilka faktorer som hindrar lärare från att bedriva utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena? Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierades sju artiklar ur två olika databaser, Primooch ERIC (ProQuest). Artiklarna analyserades genom att de lästes och kartlades för att få en övergripande översikt över deras innehåll. Liknande ord, meningar och passager ur artiklarna sammanfördes under samlingsbegrepp. Samlingsbegreppen bildade faktorer som lärare anser hindra dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Flera hindrande faktorer framträdde utifrån de utvalda artiklarna. Analysen visade att det finns organisatoriska och ekonomiska faktorer som hindrar. Den aktuella skolkulturen samt vilket stöd som ges av skolledning och rektorer till sina lärare visade sig vara en påverkansfaktor. Det visar sig finnas ett visst samband mellan lärarens egen komfortnivå och attityd gentemot mängden utomhusundervisning de utför. Lärare anser sig ha bristfälliga kunskaper hur de ska implementera utomhusundervisningens innehåll till rådande läroplan och kursmål. Kunskapsbristerna anses enligt lärarna att komma av för lite erfarenhet av utomhusundervisning under deras lärarutbildning

Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan år 1955. Ämnet har en djup förankring i vårt skolsystem men är idag inte ett eget ämne i läroplanen och har inte tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska utformas. Sex och samlevnad är ett känsligt ämne som väcker många olika reaktioner, vilket kan göra undervisningen problematisk och ibland svår att genomföra. Vi vill med vårt arbete återberätta yrkesverksamma lärares erfarenheter om hur det är att undervisa i sex och samlevnad på mellanstadiet. Syftet med forskningen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på mellanstadiet, samt vilka hinder och utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen. Forskningen syftar även till att jämföra om undervisningen som bedrivs på olika skolor är likvärdig. Vi har använt oss utav kvalitativ metod för att ta reda på lärares erfarenheter och upplevelser av att undervisa i sex och samlevnad. Intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma lärare på mellanstadiet. Datan som samlats in har sedan analyserats utifrån forskningens frågeställningar. Resultatet visar på brister i undervisningens likvärdighet. Vi finner en stor variation i hur undervisningen bedrivs och vilket innehåll som inkluderas och diskuteras. Vanliga hinder och utmaningar som förekommer enligt lärarna är bland annat elever som inte vill delta och tycker det är jobbigt att prata om sex och samlevnad, samt föräldrar och kollegor som motsätter sig undervisningen. Sex och samlevnad är ett känsligt ämne för många, ibland även för undervisande lärare. En annan upptäckt som vi reflekterat över är bristen på uppdaterad utbildning om sex och samlevnad bland de deltagande lärarna. Vi tror även att läroplanens otydlighet som skapar plats för egen tolkning kan bidra till den bristande likvärdigheten i undervisningen.

Bakgrund: Majoriteten av befolkningen i Stockholm pendlar varje dag med olika transportmedel mellan sin bostad och arbetsplats eller skola, inte minst studenter. En hel del av dessa människor cykelpendlar och får in fysisk aktivitet i sin vardag. Utöver de positiva effekterna för kroppen av fysisk aktivitet mår även hjärnan bra av vardaglig motion. Upplevelsen är dock att många väljer att ställa in cykeln i förrådet under vinterhalvåret och använder andra transportmedel. Det vi vill undersöka är vilka faktorer i utemiljön som upplevs som störst hinder för studenter i Stockholm vid cykelpendling under vintern. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att kartlägga hinder för cykelpendling under vintern.  - Vilka faktorer i utemiljön upplevs som störst hinder vid cykelpendling under vintern för studenter i Stockholm? - Finns det skillnader i upplevda hinder mellan män och kvinnor?Metod: Detta är en kvantitativ studie som har genomförts genom digitala enkäter. Antalet studenter som deltagit i studien är 78, 46 av dessa var kvinnor och 32 män. Majoriteten av studenterna studerar på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. De har fått besvara bakgrunds- och transportfrågor. Sedan har de fått uppskatta i vilken grad de olika faktorerna som exempelvis kyla, avstånd och trafiksäkerhet upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern.  Resultat: 78 studenter deltog i studien, resultatet visade att tre av åtta faktorer i utemiljön upplevdes som störst hinder vid cykelpendling under vintern. Dessa tre faktorer var kyla som för hela gruppen stod för 55.8%, trafiksäkerhet som stod för 44% och avstånd som stod för 40%. Studien visade att det var en signifikant skillnad mellan könen på faktorerna ljud från trafiken (P = 0.015), tillgång till cykelbana (P = 0.007) och vägbanor ”omgivning & kvalité” (P = 0.014).  Slutsats: Kyla och avstånd är faktorer som upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern, detta är faktorer som inte går att påverka genom yttre lösningar. Däremot är trafiksäkerhet en faktor som går och förbättra genom att bygga en bättre infrastruktur. Resultaten av denna studie är av stor betydelse för att veta vad man behöver fokusera på när man ska utforma strategier för att få fler att cykla under vintern.

Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer få kunskap om slöjdlärares upplevda hinder och gynnsamma faktorer i ämnesövergripande samarbeten. Studien ämnar även att undersöka hur elevernas betyg i slöjd påverkas av ett ämnesövergripande arbetssätt. Intervju som metod har valts för att urskilja mönster av gemensamma erfarenheter av ämnesövergripande undervisning hos undervisande slöjdlärare. Mönstren har sedan tolkats in i olika teman som presenteras i studiens resultat. Resultatet visar att de intervjuade slöjdlärarna är relativt överens om vilka hinder och gynnsamma faktorer de upplever i utveckling av ämnesövergripande samarbeten. Resultatet identifierar fyra teman vilka nämns likväl inom kategorin hinder som kategorin gynnsamma faktorer. Denna studie visar dock ingen signifikant skillnad i betygsresultat när ämnesövergripande undervisning förekommer.

Bakgrund: Höftfrakturer är den vanligaste typen av fraktur för personer över 80 år, förekomsten är över 18 000 per år i Sverige. Flertalet studier visar brister i mobiliseringen postoperativt och att patienter därmed är stillasittande i flertalet av dygnets timmar. Äldre personer med en höftfraktur tenderar att vara i beroendeställning till andra, t.ex. vårdpersonal varpå ett bra samspel måste finnas för att gemensamt arbeta med patientens fortsatta rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa vad som hindrar patienters mobilisering efter en höftfraktur. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på tio studier. Resultat: Det identifierades tre huvudteman; patienten själv som motgång, att vara i beroende av andra samt miljöfaktorn. Det finns ett flertal aspekter på hur mobilisering hindras. Patienten själv ansåg oftast att de hade egna fysiska och psykiska problem, såsom brist på motivation, trötthet och smärta. Patienterna uttryckte oro och ångest över att de var i beroende av andra för att kunna göra förflyttningar. Miljön de befann sig i uppgavs som en stor betydelse, då det fanns stora variationer av t.ex. utrymme att röra sig på samt vilket utbud av hjälpmedel som fanns. Konklusion: Det är identifierat att mobilisering kan försenas eller utebli på grund av flera bidragande faktorer. Brist på att ge information, motivera patienten, ge adekvat smärtlindring och samordna med andra yrkeskategorier brister i arbetet med patientens mobilisering. Sjuksköterskan måste kunna se patienten ur ett holistiskt synsätt för att främja dennes hälsa på bästa möjliga sätt. Nyckelord: Patient, höftfraktur, mobilisering, hinder, litteraturstudie / Background: Hip fractures are one of the most common fractures for adults over 80 years. In Sweden, the incidence is over 18 000 each year. Multiple studies show that there exist obstacles when patients shall mobilize and are therefore sedentary most of the day. Older adult´s tend to be more dependent of others after a hip fracture i.e. healthcare staff. There must be a good cooperation between the nurse, patient and other healthcare professionals. Aim: To illustrate which obstacles that can occur when mobilizing after a hip fracture. Aim: A literature review based on 10 qualitative studies. Result: There was identified 3 main categories; the patients experience, the dependent of others and the environment. There were several aspects that prevented mobilization. The patients themselves often stated that they had physical and psychological problems such as lack of motivation, fatigue and pain. The patients expressed anxiety because the feeling of not being independent. The environment was an aspect that was stated because of the limited area to mobilize in and the limitation of walking-aids. Conclusion: It´s been identified that mobilization can be delayed or be absent because of several aspects. Lack of information, lack of giving motivation to the patient and provide a good pain management is described. Also, lack of cooperation between other healthcare professionals is badly. The nurse must see the patient from a holistic perspective to promote as good care as possible. Keywords: Patient, hip fracture, mobilization, obstacle, litterateur review

Att hamna vid sidan av idrotten är lätt för individer med funktionsnedsättning. Det kan bero på att individerna anses vara utanför den grupp som behöver röra på sig, tillgängligheten till utrustning eller normer. Uppsatsens syfte är att ta reda vad medlemmar i svenska idrottsföreningar anser som möjligheter och hinder för att bedriva en idrottsaktivitet för individer med funktionsnedsättning. För att genomföra undersökningen användes en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det var sju deltagare från fem olika föreningar med olika titlar som deltog varav fyra föreningar hade aktivitet för individer med funktionsnedsättning. När analysen av resultatet gjordes användes tematisk analysteknik som innebar att ta fram teman som t.ex. upprepningar i informanternas svar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade möjligheter är föreningsdagar & existens, kunskap, ledare och medlemmar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade hinder, är tillgänglighet utifrån perspektiven transport, anläggning & utrustning, medlemmar och ledare. Slutligen går det att göra en tolkning att det fortfarande finns individer som hindras att delta i idrott men har fler möjligheter till inkludering då en förändring har skett med t.ex. samhällets normer. / Falling aside from sport is easy for individuals with disabilities. This may be because the individuals are considered to be outside the group that needs to move, the availability of equipment or norms. The purpose of this essay is to find out what adult members of Swedish athletic associations consider to be opportunities and barriers in order to conduct an activity for individuals with disabilities. To conduct the survey, a qualitative method using semi-structured interviews was used. Seven participants from five different associations with different titles participated, out of which four associations offered activity for individuals with disabilities. Thematic analysis technique was used when the analysis was made which meant to develop themes such as repetitive answers in the informants' responses. The central themes that are included in the results, defined opportunities, are association days & existence, knowledge, leaders and members. The central themes that also are included in the result, defined barriers, are accessibility based on the perspectives of transport, stadium & equipment, members and leaders. Finally, it can be interpreted that there are still individuals who are prevented from participating in sports but have more opportunities for inclusion when a change has occurred, for example regarding norms of the society.

Uppsatsens titel, ”Jag vill ha bil, villa och körkort” är ett citat från en av invandrarkvinnorna i denna studie och är tänkt att skildra invandrarkvinnors önskemål om att få ett bättre liv iSverige. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med invandrarkvinnor från olikabakgrunder och bosättningstid i Sverige. Vi vill undersöka kvinnornas egna upplevelser om vilka hinder och möjligheter de har på den svenska arbetsmarknaden, samt hur vägledning kan hjälpa dem vidare i arbetslivet. I Sverige står vi inför en allvarlig situation där det saknas arbetskraft inom de flesta branscher, främst inom sjukvård och skola. Invandrarkvinnor är den största grupp som står utanför arbetsmarknaden och de behövs för att fylla arbetskraftsbristen som råder i Sverige idag. Resultatet visar att situationen är komplex för kvinnorna och måste förstås både ur ett samhälls- och individperspektiv. Språk- och kulturförståelse är nyckelfaktorer för att kvinnorna ska kunna få ett arbete och de skall även ha rätt kvalifikation och utbildning, lämpliga egenskaper samt erfarenheter som krävs på den svenska arbetsmarknaden. Utbildningen måste dock ha genomförts i Sverige för att den ska vara användbar för kvinnorna. Andra samhällsfaktorer som också spelar roll för invandrarkvinnors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden är ekonomiska och strukturella svängningar samt diskriminering. Ytterligare faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter är att det anordnas arbetsmarknadsinsatser och ges bred studie- och yrkesvägledning utifrån invandrarkvinnors egna behov.

Syftet med studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och liknandeprofessioner, vägleder och samverkar samt ser möjligheter och hinder för ungdomar medNPF i deras eftergymnasiala etablering. Tidigare studier visar att individer medfunktionsnedsättningar har svårare att ta sig vidare till utbildning eller arbete. Studierna visaräven att det är viktigt med utbildningsmöjligheter för att de ska få arbete samt känna sigdelaktiga i samhället. Undersökningens frågeställningar är följande:● Hur vägleder studie- och yrkesvägledare och liknande professioner, individer medNPF inför arbete/sysselsättning eller eftergymnasiala studier?● Hur ser studie- och yrkesvägledare och liknande professioner på samverkan mellanyrkesgrupper i vägledningen av individer med NPF inför och i övergången till vidarestudier eller arbete/sysselsättning?● Vilka möjligheter och/eller hinder identifierar de professionella för den här gruppensövergång till vidare studier eller arbete?I undersökningen utgår vi från en kvalitativ metod och i analysen hämtar vi begrepp frånCareership teorin. Huvudresultatet är att de professionella vägleder och samverkar iövergången för att individerna ska se olika möjligheter och överkomma hinder för vidarestudier eller arbete/sysselsättning.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett hälsoproblem världen över som kan drabba vem som helst och är ofta en kombination av fysiska, psykiska och sexuella våldshandlingar. Statistik visar på att fler än en femtedel av kvinnor och män blir utsatta för våld av en före detta partner eller nuvarande partner under sin livstid. Trots detta faktum är det en låg andel av all hälsooch sjukvårdspersonal som frågar om våld rutinmässigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka hinder som gör att sjuksköterskor avstår från att ställa frågan om våld i nära relation. Metod: En allmän litteraturstudie som var baserad på resultatet av 10 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid datainsamlingen och artiklarna kvalitetgranskades med granskningsmallen av Forsberg & Wengström (2015). Resultat: Tre kategorier som kunde göra att sjuksköterskor avstår från att fråga identifierades. Kategorierna var Upplevelser, Uppfattningar och Yttre faktorer och innefattar rädslor, skam, stereotyper samt att screening var någon annans uppgift. Det inkluderade också hinder som tidsbrist, brist på kunskap, utbildning, rutiner, hjälpmedel och resurser, vilket gjorde att frågan uteblev. Slutsats: Litteraturstudien såg att de hinder som gör att sjuksköterskor avstår från att ställa frågan om våld i nära relation, påverkas både av deras egna uppfattningar, kontexten och resurser. För att underlätta för sjuksköterskan att fråga patienter om våld i nära relation krävs utbildning, stöd från arbetsplatsen och rutiner.