Modernismen utmanade den kristna läran och dessa effekter kvarstår in i postmoderniteten. Inom teologin gav kravet på ett vetenskapligt svar på modernitetens frågor upphov till sökandet efter, och forskningen om, den historiske Jesus, som varit ett centralt tema i studier av Nya testamentet under de senaste tvåhundra åren. Det fanns ett överhängande behov av att veta vem Jesus var, hur han levde och uppförde sig, vad hans värld bestod av och vilka ord han faktiskt uttalade. Forskningen om den historiske Jesus kom att utvecklas i olika faser och avslöjar en pluralistisk förståelse av Jesus. Den första fasen syftade till att upptäcka de konkreta handlingar som Jesus utförde. Den andra fasen försökte fastställa Jesu sanna logia. Under den första delen av 1900-talet var dock många inflytelserika tyska exegeter djupt engagerade i åsikter som stod mycket nära nazismen, och några av dem – i Houston S. Chamberlains spår – gjorde allvarliga försök att beskriva Jesus som arisk. I den nuvarande tredje fasen av forskningen återupptäcktes däremot Jesus som jude, inbäddad i den judiska kulturen och religionen på sin tid. Detta blev ett tillfälle för en återgång till kristendomens judiska rötter, som tog hänsyn till både de brytningar och det beroende som de första kristna hade av sin judiska samtid. Denna återgång inledde en process av judaisering av den kristna tron. Ett tydligt tecken på denna judaisering är framväxten av messiansk judendom, som idag sprids över hela världen. För att betona Jesu judiskhet ifrågasätter dessa Jesustroende messianska judar de flesta av de kristna läror och doktriner som utvecklats under kristendomens två årtusenden, särskilt förståelsen av Messias. Den messianska judendomen kom att utvecklas i Nordamerika under slutet av 1960- och 1970-talet, från en gren av rörelsen Hebrew Christians till en massrörelse av Jesustroende judar som på ett utmanande sätt hävdar en ’autentisk’ judisk identitet. Resultatet av den nuvarande tredje forskningsfasen har haft ett avgörande inflytande på denna identitetskonstruktion.

Det problemområde vi identifierat i vår undersökning är att även om historielärare förväntas undervisa mot ett interkulturellt lärandemål så finns det inte mycket forskning om huruvida lärare gör detta i praktiken samt hur denna undervisning i så fall ser ut. Det finns samtidigt mycket forskning som tyder på att de läromedel som finns tillgängliga i historieämnet inte är väl anpassade för interkulturell historieundervisning men att de trots detta har en stark ställning i undervisningen. Syftet med vårt arbete är således att undersöka hur lärare hanterar uppdraget att utveckla elevers interkulturella historiska kompetens. Vår teoretiska utgångspunkt är begreppet interkulturell historisk kompetens, en sammankoppling av narrativ kompetens och interkulturell kompetens, och framförallt den första av dess tre delkompetenser, erfarandets kompetens. Vidare har vi använt oss av teorier om hur berättelser kan kategoriseras utifrån, å ena sidan, hur pass interkulturella de är, å andra sidan, hur pass öppna eller stängda de är. För att få en inblick i hur historielärare kan förhålla sig till interkulturell historisk kompetens, och särskilt delkompetensen erfarandets kompetens, har vi intervjuat fyra lärare i Malmö. Resultatet tyder på att majoriteten av lärarna ser positivt på interkulturellt och öppet historiskt innehåll i historieundervisning. Många av lärarna visar även att de arbetar med interkulturellt och öppet historiskt innehåll i sin undervisning, men beskriver att detta arbete kan försvåras av bland annat bristfälliga läromedel och det omfattande centrala innehållet i kursen historia 1b.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem och möjligheter man kan möta med användandet av historisk spelfilm i historieundervisningen. Spelfilmens roll som historieförmedlare har ökat under de senaste åren. Idag fungerar spelfilm med historiska motiv som historieförmedlare för många människor, inte minst ungdomar. I många fall används spelfilmen i underhållningssyfte. En stor anledning till att jag gör denna undersökning är för att se närmare på hur läraren kan arbeta med spelfilmen i historieundervisningen utöver ett rent underhållningssyfte. Dessutom anser jag det viktigt att läraren har kunskap om spelfilm eftersom det är en referensram för många unga. Undersökningen bygger på litteraturstudier av tidigare forskares resultat av relationen mellan historia och film. I undersökningen diskuteras och analyseras spelfilmen utifrån följande perspektiv: pedagogiska teorier, kommunikationsteori, reception, autenticitet, dramaturgin, identitet och identifikation, Samtida avtryck i den historiska spelfilmen, historiebruk, historiemedvetande, kritiskt förhållningsätt samt källkritik. Utifrån dessa perspektiv är tanken att i slutdiskussionen presentera en matris för vad läraren bör tänka på när hon/han visar en spelfilm i historieundervisningen. Resultatet av undersökningen har visat att användning av spelfilm i historieundervisningen är långt mer komplicerad än att bara trycka på ”play”. Men planerar pedagogen bara filmanvändningen noga, utifrån olika aspekter, är det relativt enkelt att identifiera problemen och se fördelarna. / The purpose of this study is to examine problems and possibilities you may encounter when using historical motion-picture when teaching history. Motion-picture as an intermediary of history has increased in recent years. Today, motion-picture with historical motives works as an intermediary to many people, especially youths. Motion-picture is in many cases used for entertainment purposes. One of the big reasons to why I do this study is to look at how teachers can work with motion-picture in history teaching apart from the entertainment purposes. Furthermore, I believe it is important that the teacher has knowledge of motion-picture since it is a frame of reference for many youths.The study is based on literature studies of previous researchers' results of the relationship between history and picture. In the study, motion-picture is discussed and analyzed from the following perspectives: pedagogical theories, communication theory, reception, authenticity, dramaturgy, identity and identification, contemporary impressions in the historical motion-picture, uses of history, historical consciousness, a critical approach and source criticism. The idea is that from these perspectives a matrix/compilation of what the teacher should think about when she/he uses a motion-picture in history teaching will be presented.The results of the study have shown that the use of motion-picture in history teaching is far more complicated than just pressing "play". But if the teacher only plans the use of picture carefully, from various aspects, is it relatively easy to identify the problems and see the benefits.

Vi ville undersöka några svenska gymnasielärare i historias attityder till att låta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svårigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tänka sig att arbeta med det och om de såg några specifika för- eller nackdelar jämfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda på detta utförde vi kvalitativa intervjuer medyrkesverksamma lärare. Vi hörde inte av oss på förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi väntade oss en viss skepsis mot arbetssättet. Men vad vi fann var att även om inte alla medvetet arbetat med det så var alla insatta i, och positiva till, metoden. Och trots attde var eniga om att det innebär stora svårigheter att arbeta kontrafaktiskt så vittnade de samtidigt om stora fördelar, såsom effektivt utvecklande av historiemedvetande, främjande avhistorisk empati, samt motverkande av historisk determinism. / We wanted to investigate some Swedish high school history teachers' attitudes towards letting their pupils work counterfactually. Which difficulties they see with this kind of work, how they are working or can fancy themselves working with it and whether they see any specific pros or cons compared to more traditional education. To find these answers we conducted a series of qualitative interviews with working teachers. We did not inquire before hand as to whether they ever had been working counterfactually and we expected some degree of scepticism towards this way to work. But what we found was that even though not all of them had tried working this way, they were all well informed on the subject and favourable towards the method. And despite being unanimous about the difficulties of working counterfactually,they testified to the great advantages to doing so, such as benefiting the development of a historical consciousness, promoting historical empathy and countering historical determinism.

Dagens elever lever i en tillvaro där vi blir alltmer beroende av teknologi av olika slag En tillvaro där elever ständigt uppslukas i en teknologisk verksamhet där sociala medier och internet är en stor del av elevernas livsvärld. Även skolan karakteriseras alltmer av teknologi, historieämnet är rimligtvis inget undantag. Denna undersökning syftar till att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den digitala utvecklingen. En naturlig ingång till historieämnet är användandet av digitaliserat källmaterial i undervisningen. Undersökningen har som mål att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, vilka plattformar som nyttjas samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använder jag mig av semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Resultaten relateras sedan till historiedidaktisk teori som är av relevans. Efter att undersökningen genomförts står det klart att det ser väldigt annorlunda ut på våra skolor, dels utifrån lärarnas undervisningspraktik och dels utifrån teknologiska förutsättningar.

Kilkonstruktionen, dvs. framflyttningen av ett satsled till en position före det finita verbet i en sats utan synligt subjekt, har i tidigare forskning visats bestämmas av en särskild hierarki, en kilhierarki, som styr valet av kil. Inom generativ grammatik har denna kilhierarki förklarats av en allmän syntaktisk regel i stil med Chomskys (1995) Minimal Link Condition, enligt vilken grammatiken alltid väljer den kortaste möjliga flyttningen. Föreliggande uppsats söker att pröva denna hypotes genom en empirisk undersökning av kilkonstruktionens användning under yngre fornsvenska och äldre nysvenska. Uppsatsen visar att kilkonstruktionen som helhet minskar i frekvens under övergången till äldre nysvenska, men att valet av kil under hela den undersökta perioden i stort tycks vara kompatibelt med den av Minimal Link Condition predicerade kilhierarkin. Ett antal undantag kvarstår dock som svårförklarliga inom ramen för MLC, framför allt under tidig yngre fornsvenska, vilket belyser behovet av vidare forskning om kilkonstruktionens syntaktiska villkor.

The purpose of this study is to shed light on which genocides are covered in history education in Södertälje and what governs these selections of genocides that are covered, as well as to investigate how teachers work to activate and develop the historical consciousness of studentsin genocide education. The essay's empiricism is based on four in-depth interviews, so-calledqualitative semi-structured interviews, which were conducted with four active high schoolteachers from two different high schools in Södertälje. The results in this study were analyzedby using Per Eliasson's three theoretical criteria, Lars Andersson Hult’s theoreticalperspective and Steven Dahl's theoretical reflection, for how to activate and develop anawareness of history in the student. The results showed that the teachers who participated inthe survey focused mainly on Seyfo and the Holocaust, while other genocides were coveredto a lesser extent in the teaching. The study's results also suggest that there are three mainfactors that govern the selection of genocides that are covered in teaching. These factors are:education and knowledge, society and the student base, and possible difficulties with materialissues. The results show that there are several successful ways of working and useful methodsfor activating and developing the students' consciousness of history. One of these workingmethods is to take into account the design of the teaching content based on the students'ethnic identity, background and experience. Another successful way that emerges from theresults is to activate and develop historical consciousness by using popular culture filmswhen teaching about genocide to raise questions that lead to a need for orientation in theindividual. In summary, this study has highlighted questions about which topics are coveredin genocide education in Södertälje, which factors govern the selection of content and how toactivate and develop students' historical consciousness.

America is a nation of immigrants and all immigrants brought culture with them. There is not one American culture. Many Ohioans are descended from German ancestors, their German heritage is still present in the cultural and social landscapes. German immigrants came to America in search of farmland and independence.In the period between 1830 and 1890 approximately 1,300 people left Ladbergen, a village of 2,700, with hopes of a better life in America. The main reason for emigration from Germany was changes in the political landscape that led to financial hardship for those who did not own farmland. During the 1800’s German immigrants settled in Ohio, Pennsylvania and along the northern East coast. Choice of location was influenced by proximity to other German immigrants and the possibility for successful agriculture. All immigrants in New Knoxville came from the same village, Ladbergen, which provides a unique example of “chain immigration”.The village was platted by an Irishman, James Lyle, in 1836 and the German immigrants purchased the platted lots. A copy of the map has been preserved.Close to 80% of immigrants had been tenant farmers in Ladbergen. The life of farmers and tenant farmers in Ladbergen has been documented by local historians as is life among early immigrants in New Knoxville. Immigrant families were farmers in Ladbergen and became farmers in New Knoxville. Soil in New Knoxville was fertile and gave good yields of corn,beans, wheat, rye and buckwheat. I visited the area at different seasons and walked in the farmland with the assistance of a local guide. In the US this requires permits from the landowner.This is a flat agricultural area with large open corn and soybean fields with patches of old pineand deciduous forest penetrated by narrow dirt roads.In New Knoxville immigrant families were free to design their farms and living space according to their own preference. Immigrants built and settled in cabins while barns were built to house farm animals. Larger homes inspired by British/American architecture were soon erected and a few of these buildings are on display at the German Heritage Center in New Knoxville. Barns around New Knoxville are usually large gambrel roof barns for storage.People in New Knoxville are proud of their German roots and have an extensive cultural exchange with Ladbergen. German language, for example, was used in newspapers and church services in New Knoxville and in other areas with many German immigrants until the 1950's,some early immigrants never learnt to speak English. An important observation was that the immigrants adjusted very quickly to an American way of life when they depended on it for better housing and food supply but were not eager to mingle with Americans but kept a closed knit community. / Amerika är en nation av invandrare och alla invandrare tog med sig kultur. Det finns inte en amerikansk kultur. Många Ohioans härstammar från tyska förfäder, deras tyska arv är fortfarande närvarande i de kulturella och sociala landskapen. Tyska immigranter kom till Amerika på jakt efter jordbruksmark och självständighet.Under perioden mellan 1830 och 1890 lämnade cirka 1300 människor Ladbergen, en by med 2700 invånare, med hopp om ett bättre liv i Amerika. Den främsta orsaken till emigrationen från Tyskland var förändringar i det politiska landskapet som ledde till ekonomiska svårigheter för dem som inte ägde jordbruksmark. Under 1800-talet bosatte sig tyska immigranter i Ohio,Pennsylvania och längs den norra östkusten. Immigranterna föredrog att bosätta sig i närheten av andra tyska invandrare och i områden med möjligheter till framgångsrikt jordbruk. Alla invandrare i New Knoxville kom från samma by, Ladbergen, vilket är ett unikt exempel på "kedje invandring".Byn mutades in av en irländare, James Lyle, 1836 och de tyska immigranterna köpte tomter. En kopia av den första kartan av New Knoxville finns bevarad.Närmare 80% av invandrarna hade varit arrendatorer i Ladbergen. Bönders och arrendatorers liv i Ladbergen har dokumenterats av lokala historiker, livet bland tidiga invandrare i New Knoxville har också studerats eftersom det är ett exempel på kedje invandring.Invandrarfamiljer var bönder i Ladbergen och blev bönder i New Knoxville. Det krävdes hjälp av en lokal guide för att utforska området utanför byn, det krävs tillstånd av landägaren att uppehålla sig på all typ av privatägd mark i USA. Gårdarna ligger i ett platt jordbruks område med stora öppna majs- och soja-fält som korsas av smala grus vägar. Det finns skogspartier med barr och lövskog på alla gårdar, och immigranterna sparade skog för virke. I New Knoxville var invandrarfamiljer fria att designa sina gårdar efter sina egna önskemål. Invandrare byggde och bosatte sig i stugor medan lador byggdes för att hysa husdjur.Större hem inspirerade av brittisk/amerikansk arkitektur uppfördes snart och några av dessa byggnader visas på German Heritage Centre i New Knoxville. Ladugårdar runt New Knoxville är vanligtvis stora byggnader med brutet tak för maximalt förvarings utrymme.Människor i New Knoxville är stolta över sina tyska rötter och har ett omfattande kulturellt utbyte med Ladbergen. Tyska språket, till exempel, användes i tidningar och gudstjänster i New Knoxville och i andra områden med många tyska invandrare fram till 1950-talet, några av de tidiga invandrarna lärde sig aldrig att tala engelska. En viktig observation var att invandrarna mycket snabbt anpassade sig till ett amerikanskt sätt att leva när de var beroende av det för bättre bostäder och matförsörjning men inte var ivriga att mingla med amerikaner utan levde i ett slutet samhälle.

Through history it becomes possible to examine how societies in the past were structured and what has happened in the past. The school classroom is a common place to get knowledge and understanding of this subject through the history subject, which continually has to make changes to fit the standards of the multicultural society. The curriculum mentions an aim to develop the students’ historical consciousness, use of history and history culture which is stated to be an important part of the curriculum's purpose. The object of this overview is to examine and extend the understanding of the interaction between history culture and education by examining how teachers make their use of history culture to create meaningful teaching experiences for students and students' understanding of the subject through their history culture. By reviewing existing research about the problem area through different databases we have been led by the question “What does research say about the relationship between history culture and education?”. The research in this overview argues that both multiculturalism and interculturality are central themes in the interaction between history culture and education. The multicultural society affects both the school and the history subject and the need of developing the intercultural competence of students to meet the standards of the multicultural society is highlighted. The history subject is a meetingpoint for different history cultures which gives the students a chance to speak about their experiences and enrich the teaching. This on the other hand makes the risk of conflict higher since the students all have different history cultures and interpretations which affect their approach. This makes it important for teachers to be aware of the different perceptions of history and to create an inclusive teaching environment to reduce the possibilities for conflicts. Research made outside of Sweden emphasizes that by including students’ history culture in teaching it will further their involvement in the subject. The conclusion of the overview is that history culture and education are interconnected and that the history subject isn’t only transfers of facts but instead a process that is actively shaped and influenced by history culture.

Uppsatsen diskuterar fem historielärares erfarenhet av att arbeta med skönlitteratur ihistorieundervisningen samt deras syn på dess användbarhet och roll i historieämnet.Studien har använt en kvalitativ metod och det empiriska materialet har bestått av femintervjuer med fem olika historielärare. Materialet har transkriberats och genomgått bådesortering samt reducering med hjälp av kodning där erfarenheter av att använda skönlitteratur ihistorieundervisningen på gymnasiet, hur skönlitteratur använts samt vilka möjligheter ochsvårigheter som finns med att arbeta med skönlitteratur i historieundervisningen var det somsöktes. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning samt tre begrepp, historisksignifikans, historiskt perspektiv samt evidens, från Seixas och Mortons teori kring historiskttänkande.Resultatet visar hur de fem lärarna arbetat med skönlitteratur i historieundervisningen ochde många fördelar som finns med skönlitteratur i historieundervisningen. Framför alltskönlitteraturens möjligheter att skapa ett intresse för ämnet hos eleverna, möjligheter att arbetamed källkritik och historiebruk samt för att hjälpa elever att utveckla sitt historiskaperspektivtagande sågs som positivt. Den stora svårighet som nämndes var den tidsbrist somfinns i historieämnet på gymnasienivå vilket har lett till att skönlitteraturen inte används i denutsträckning som hade önskats av lärarna. / This paper discusses five history teachers experience working with fiction in history teachingas well as their views on its usefulness and role in the subject of history.The study has used a qualitative method and the empirical material has consisted of fiveinterviews with five different history teachers. The material has been transcribed and then beensorted and reduced with the help of coding, where experiences of using fiction in historyteaching at upper secondary school, how fiction has been used and what opportunities anddifficulties there are in working with fiction in history teaching were what was sought. Theresult was analyzed using previous research and three concepts, historical significance,historical perspective, and evidence, from Seixas and Morton’s theory of historical thinking.The result shows how the five teachers worked with fiction in history teaching and themany advantages of using fiction in history teaching. Above all, fiction’s opportunities to createan interest in the subject among the students, opportunities to work with source criticism andthe use of history and to help the students develop their historical perspective-taking were seenas positive. The major difficulty that was mentioned was the lack of time in the history subjectat upper secondary school level, which led to fiction not being used to the extent that mighthave been desired by the teachers.