No description available.

No description available.

In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people. Some of the result show that these two helpers creates very different relations to their clients, and that it can be understood through their different sets of goals. We can also notice that both believes that some of the citizens reaction towards this group of people, could depend on fear and a lack of knowledge. / Den här uppsatsens syfte är att visa för läsarna några av de känslor som professionella hjälpare upplever i sitt dagliga arbete. De frågeställningar som jag arbetat efter är; Hur ser hjälpare på sin egen roll och deras relation till klienterna, och vilka tankar har de kring denna grupp av människor som de arbetar med? Jag vill även visa på några av de erfarenheter som dessa hjälpare har gällande samhällets påverkan och ansvar mot dessa människor. Denna uppsats baseras på intervjuer gjorda med två personer som båda arbetar med människor som har varierande problem. Sådana problem kan till exempel vara alkoholism/drogmissbruk/psykisk sjukdom eller en kombination av problem. En del av resultatet visar att de två hjälparna skapar mycket olika relationer till sina klienter och att detta skulle kunna förstås genom deras olika målsättningar i arbetet. Vi kan även se att båda informanterna tror att en del av allmänhetens reaktioner på denna grupp av människor skulle kunna bero på rädsla och brist på kunskap.

<p>In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people. Some of the result show that these two helpers creates very different relations to their clients, and that it can be understood through their different sets of goals. We can also notice that both believes that some of the citizens reaction towards this group of people, could depend on fear and a lack of knowledge.</p> / <p>Den här uppsatsens syfte är att visa för läsarna några av de känslor som professionella hjälpare upplever i sitt dagliga arbete. De frågeställningar som jag arbetat efter är; Hur ser hjälpare på sin egen roll och deras relation till klienterna, och vilka tankar har de kring denna grupp av människor som de arbetar med? Jag vill även visa på några av de erfarenheter som dessa hjälpare har gällande samhällets påverkan och ansvar mot dessa människor. Denna uppsats baseras på intervjuer gjorda med två personer som båda arbetar med människor som har varierande problem. Sådana problem kan till exempel vara alkoholism/drogmissbruk/psykisk sjukdom eller en kombination av problem. En del av resultatet visar att de två hjälparna skapar mycket olika relationer till sina klienter och att detta skulle kunna förstås genom deras olika målsättningar i arbetet. Vi kan även se att båda informanterna tror att en del av allmänhetens reaktioner på denna grupp av människor skulle kunna bero på rädsla och brist på kunskap.</p>

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken. En grupp som berörts är personal som engagerar sig i våld i nära relationer men litteraturen är begränsad. I förevarande studie användes ProQOL (som består av medkänsletillfredsställelse, utbrändhetsupplevelse och sekundär traumatisering) och QPS Nordic för att undersöka den yrkesrelaterade livskvaliteten hos dem som engagerar sig som hjälpare i kvinnojourer. I studien deltog 55 kvinnor som är anställda eller frivillig/volontärarbetare på kvinnojour. Studien utreder även om tillgång till handledning, upplevt socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande per vecka och anställningsform påverkar den yrkesrelaterade livskvaliteten. Resultaten tyder på att det finns både negativ och positiv påverkan av ett engagemang som hjälpare. Utbrändhetsupplevelse har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande samt en moderat korrelation med socialt stöd. Sekundär traumatisering har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande. Resultaten visar även att socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande och tillgång till handledning förklarar en hög andel av variansen för sekundär traumatisering och utbrändhetsupplevelse samt att anställningsform inte tycks ha betydelse för den yrkesrelaterade livskvaliteten.

Vägledningsmodeller med dess olika samtalssteg ställer inte enbart krav på vägledarens kunskaper, erfarenheter och färdigheter, utan också på den sökandes psykologiska förutsättningar och förmåga att skapa sig en bild av vilken hjälp som behövs, och kunna känna tillräcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vägledningsmodeller utifrån grundtanken att alla sökande är olika och handlar om hur den vägledningssökandes anknytningsmönster påverkar dennes förutsättningar för att ta emot hjälp i vägledningssamtalet. Arbetet belyser därigenom individens inre psykologiska villkor och förutsättningar som får betydelse i mötet mellan vägledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar på individuella skillnader gällande psykologiska förutsättningar hos den sökande att kunna ta emot hjälp i vägledningens hjälpsituation på grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bättre villkor än de övriga anknytningsgrupperna, då det kommer till att uppfylla det som vägledningsmodellers olika steg förutsätter dvs. att kunna definiera sitt hjälpbehov, uttrycka detta, och därmed också kunna få detta tillfredställt. Dessa har också oftare goda förväntningar på mötet, vågar ha förtroende för vägledaren samt kan lättare hantera de frågor om makt och beroende som aktualiseras i en hjälpsituation. De upplever inte heller något större hot mot självkänslan då de söker hjälp, i lika stor utsträckning som de övriga grupperna.

The purpose of this study is to investigate how professional career counselors look at the concepts self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. Furthermore, if they believed that this was something that was highlighted as important during their education and if they have the necessary tools for self-reflection. I also wanted to find out if they spent time self-reflecting in their daily work, and if so, in what way. The study has resulted in the following questions: How do career counselors argue about the concept of self-reflection, self-awareness and the shadow side of a conversation? How do career counselors view the importance of reflecting? What role does self-reflection play for the career counselors in their daily work?  In order to answer these questions, I have used a qualitative approach with in-depth interviews. These in-depth interviews have been performed with professional career counselors in the municipality of Gothenburg. The collected data has then been analyzed, with previous research as a theoretical starting point. The result of the study illustrates the views of these three professional career counselors on the concepts; self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. The study found that self-reflection is a central part of the work for all three career counselors. The three counselors believe self-reflection is a prerequisite for self-awareness. They also believe that in order to be a good career counselor, it is important to be aware of yourself and your behavior. Taking time to reflect and to get to know yourself also helped develop their professional roles. The professional development of self-reflection was beneficial for both themselves and their students. The result also shows that an encouraging and positive attitude is required for self-reflection to be part of the work. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen självreflektion, självkännedom och skuggsidan, det som händer under ytan i ett samtal. Vidare om de upplever att detta var något som lyftes fram som viktigt under deras utbildning och om de upplever sig ha redskap för att själva kunna reflektera. Jag vill också ta reda på om de ägnar tid åt självreflektion och på vilket sätt i sitt arbete. Studiens syfte har utmynnat i följande frågeställningar: Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring begreppet självreflektion, självkännedom och skuggsidan av ett samtal? Hur ser studie- och yrkesvägledare på vikten av att reflektera? Vilken roll spelar självreflektion i studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövande? För att besvara mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig en kvalitativ metod med djupintervjuer. Dessa djupintervjuer har gjorts med verksamma studie- och yrkesvägledare i Göteborgs kommun. Empirin har sedan analyserats med tidigare forskning som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av studien belyser dessa tre verksamma studie- och yrkesvägledares syn på begreppen; självreflektion, självkännedom och skuggsidan; ”det som händer under ytan i ett samtal”. I studien har det framkommit att självreflektion är en central del av arbetet för de tre studie- och yrkesvägledare som intervjuats. Dessa vägledare menar att självreflektion är en förutsättning för självkännedom. Att ha god självkännedom anser de är avgörande för att vara en bra vägledare. Att ägna tid åt att reflektera och lära känna sig själv leder också till att de utvecklas i sin yrkesroll. Den professionella utvecklingen som självreflektion leder till gynnar både dem själva och deras elever. Resultatet visar också att för att självreflektion ska vara en del av arbetet, så krävs en uppmuntrande och positivt inställd organisation.