<p>De flesta hjärtstopp sker prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. Som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att LUCAS föbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. LUCAS utför kontinuerliga, effektiva hjärtkompressioner med bibehållen hög kvalitet och ökar ambulansteamets möjligheter att behandla patienten med andra åtgärder såsom ventilering, admnistrering av läkemedel och defibrillering. Patientens chans till överlevnad ökar och ambulansteamet kan utföra sitt arbete på ett säkrare sätt, bland annat genom att använda säkerhetsbälte i ambulansen och ändå ge optimal </p><p>vård. Eftersom LUCAS ger mer effektiva hjärtkompressioner leder det </p><p>till att fler patienter kan räddas, de överlevande patienterna slipper </p><p>ytterligare lidande om skador som kan förlänga sjukhusvistelsen och </p><p>rehabiliteringen i efterförloppet kan undvikas. För att förbättra LUCAS </p><p>och dess funktion bör fortsatt forskning göras för att undersöka vilka </p><p>skador som den kan orsaka och hur dessa kan undvikas.</p>

De flesta hjärtstopp sker prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. Som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att LUCAS föbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. LUCAS utför kontinuerliga, effektiva hjärtkompressioner med bibehållen hög kvalitet och ökar ambulansteamets möjligheter att behandla patienten med andra åtgärder såsom ventilering, admnistrering av läkemedel och defibrillering. Patientens chans till överlevnad ökar och ambulansteamet kan utföra sitt arbete på ett säkrare sätt, bland annat genom att använda säkerhetsbälte i ambulansen och ändå ge optimal vård. Eftersom LUCAS ger mer effektiva hjärtkompressioner leder det till att fler patienter kan räddas, de överlevande patienterna slipper ytterligare lidande om skador som kan förlänga sjukhusvistelsen och rehabiliteringen i efterförloppet kan undvikas. För att förbättra LUCAS och dess funktion bör fortsatt forskning göras för att undersöka vilka skador som den kan orsaka och hur dessa kan undvikas.

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas.

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning. Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har. Genom en kompletterande intervjustudie har vi även velat få journalisters syn på nyhetsvärdering, nyhetsurval och utformning av nyheterna, samt vilka möjligheter de anser sig ha att kunna påverka dagordningar och vilka yttre faktorer som i sin tur kan påverka journalisternas dagordning. Analysen tar teoretiskt avstamp i agenda-settingteorin som menar att de ämnen som får störst utrymme i medierna också blir de mest centrala i publikens medvetanden, men också att publikens vilja och behov återverkar på mediernas val av ämnen. Studiens resultat visar stora likheter mellan tidningarna, vilket vi inte hade förväntat oss. Resultaten från både den kvantitativa och kvalitativa studien visar att både Svenska Dagbladet och Dagens Medicin främst använder forskare och forskningsresultat som källor. Användning av case, det vill säga drabbade individer, var mindre förekommande i Svenska Dagbladet än förväntat, dock något vanligare än i Dagens Medicin vilket däremot stämde med vår hypotes. Det mest anmärkningsvärda resultatet visar att en del hjärt- och kärlsjukdomar får väsentligt mycket mer utrymme än andra, i båda tidningarna. Exempelvis stroke med sammanlagt 1 368 artiklar medan hjärtflimmer endast förekommer med 44 artiklar. Detta trots att omkring 220 000 svenskar lider av hjärtflimmer och att det är en vanlig orsak till stroke. Vår förhoppning är att resultatet av denna studie ska inspirera till vidare forskning om vad en obalanserad medietäckning inom detta område kan få för konsekvenser.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten. Artiklarna var relevanta gentemot syftet och godkändes utifrån ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Den kvalitativa analysen resulterade i två huvudteman: Emotionell påverkan, fysisk påverkan och fem sub-teman. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat framkom det att merparten av de vårdsökande personerna och deras partner upplevde att hjärt- och kärlsjukdomen orsakade försämringar i den sexuella aktiviteten. Sjukdomen innebar begränsningar både i den fysiska förmågan och emotionellt vilket bidrog till försämrat välbefinnande för båda i parrelationen. Det fanns de som  upplevde en fortsatt eller förbättring i den sexuella aktiviteten efter sjukdomens debut. Slutsats: Hos de vårdsökande personerna som levde med en hjärt-och kärlsjukdom samt deras partner förekom stora skillnader i hur sjukdomen påverkat deras sexuella aktivitet. Oro, ångest och rädsla var framträdande faktorer som bidrog till att den sexuella aktiviteten och välbefinnandet förändrats i negativ riktning. I förhållanden där kommunikationen däremot utgjordes av en större öppenhet paren emellan resulterade detta i en fortsatt eller i vissa fall förbättrad sexuell aktivitet. Möjligheten till en tillfredställande sexuell aktivitet fanns trots att det förelåg sjukdom. / Background: Cardiovascular disease was common and had become a major health problem. Often the diagnosis lead to a reduced wellbeing for both the person with diagnose and their partner. For many, sexuality was an important part of wellbeing. There was a risk that the wellbeing could be affected since the prevalence of sexual problems was twice as high in this group in relation to the general population. Aim: The aim was to describe how the cardiovascular disease impacted on the sexuality among people and their partner. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Nine articles were found through Medline and Cinahl and one article was found through secondary search. The articles were relevant in relation to the aim and were approved by a quality control protocol. The qualitative analysis resulted in two main themes: Emotional impact, Physical impact and five sub themes. Results: According to the literature review, the results showed that the majority of the persons and their partners felt that cardiovascular disease caused deterioration in the sexual activity. The disease meant limitation in both the physical ability and emotional, which contributed to a reduced wellbeing for both individuals in the relationship. Only a few of the couples experienced a continuation or improvement in the sexual activity after the debute. Conclusion: There were major differences in the way the disease affected the sexual activity in both the persons who lived with cardiovascular disease and their partners. Worry anxiety and fear were prominent factors contributing to the negative change in the sexual activity and wellbeing. When communication however included a greater openness in the relationship between the couples, it resulted in a continued or in some cases an improved sexual activity. Despite the existence of the disease there was a possibility of a satisfying sexual activity.

Bakgrund: Redan på 80-talet fördes diskussioner om anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning (HLR) och vissa sjukhus hade som rutin att erbjuda anhöriga att närvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som är viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner är i behov av stöd. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vårdpersonal ser på anhörigas närvaro under HLR. Metod: Studien är gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehållsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte. Resultat: Att känna trygghet och kunnande i sin yrkesroll påverkar vårdpersonalens attityd till anhörigas närvaro. Erfarenheter av anhörigas närvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfällen. De som inte har direkta erfarenheter av anhörigs närvaro under HLR har ofta en negativ syn på att de närvarar och tror att de skulle störa insatsen. Många oroar sig för personal- och utrymmesbrist De flesta saknar riktlinjer vilket bidrar till oenighet i personalgruppen hur de ska hantera situationen runt HLR. Slutsats: Det är tvetydigt huruvida anhöriga ska få närvara och avsaknaden av riktlinjer skapar osäkerhet kring situationen med anhörig närvarande under HLR.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction.

Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ”Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön”. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde arbetsutrymmet i somliga ambulanser så begränsande att det försvårade deras möjlighet att utföra adekvata vårdåtgärder, de upplevde sig vara beroende av LUCAS för att kunna utföra HLR. De upplevde ett svagt stöd från cheferna i frågan om inköp av ambulanser. Vidare framkom att samarbetet med räddningstjänsten var ett viktigt stöd vid HLR samt att en god stämning på arbetsplatsen främjade välbefinnandet. De riktlinjer som ambulanssjuksköterskorna hade att rätta sig efter upplevdes också som ett stöd, samt att det nya HLR-systemet LUCAS till stor del upplevdes avlastande i arbetet med HLR. Författarnas slutsats är att det finns både positiva och negativa upplevelser kring arbetsmiljön bland ambulanssjuksköterskorna och att det behövs mer forskning för att kunna förbättra ambulanssjuksköterskornas arbetsmiljö. / The aim of the study was to describe the ambulance nurses’ own experiences of working with pre-hospital CPR and how the physical and psychosocial factors effected their working environment. To investigate if the automatic CPR-system LUCAS have had any impact on their work situation. This study is based on qualitative interviews with a descriptive design. The study group consisted of six nurses who worked at an ambulance station in the central part of Sweden. The interviews were conducted with semi structured questions and the collected data was analyzed through a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories and a theme. The result showed that the ambulance nurses experienced that the space in some of the ambulances was too limited to be able to provide necessary care for their patients, they experienced being dependent to the LUCAS-device to be able to perform CPR. The ambulance nurses also felt a weak support from the head management when deciding on which ambulance to purchase. Furthermore, it appeared that the cooperation with the emergency services was of a great support when performing CPR as well as creating a good atmosphere between co-workers was of importance for the employee’s wellbeing. The guidelines for the ambulance nurses were also seen as a support as were the new automatic CPR-system LUCAS, which perceived as minimizing the workload on the ambulance personnel during CPR. The authors’ conclusion is that both positive and negative experiences were found in the ambulance personnel´s work environment and that more studies are required in order to improve the ambulance personnel’s work milieu.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie och de databaser som användes vid datainsamlingen var PubMed och PsycInfo. Resultat: Personer med låg socioekonomisk status upplevde högre arbetsrelaterad stress än personer med hög socioekonomisk status. Personer med låg socioekonomisk status upplevde låg arbetskontroll och osäkerhet på arbetet medan personer med hög socioekonomisk status upplevde ett större socialt stöd på arbetet. Höga krav och låg arbetskontroll och obalans mellan ansträngning och belöning kunde leda till hjärt- och kärlsjukdomar, och det påverkade även blodtryck och det metabola syndromet. Låg arbetskontroll, lågt socialt stöd, hög arbetströtthet, övertidsarbete och aktiva och passiva arbeten kunde leda till hjärt- och kärlsjukdom. Personer med låg socioekonomisk status hade störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar var störst för personer med låg socioekonomisk status. Implikation: Denna nya kunskap kan användas för att informera företagsledningar och individer i riskgrupperna för att minska risken att drabbas av stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Kunskapen kring detta område bör ökas ytterligare för att detta problem skall kunna kontrolleras i framtiden. / Introduction: Job strain is a common problem and it has been shown that different factors causes stress. Stress is also the basis for the state of several health problems, including cardiovascular disease. Socioeconomic status is also something that is associated with both stress and cardiovascular disease. Because of insufficient research regarding whether job strain, socioeconomic status and cardiovascular disease correlates, it was of interest to investigate this. Aim: The aim of this study was to describe the experience of job strain in relation to socioeconomic status and cardiovascular disease. Method: The method that was used was a literature study and databases used for data collection was PubMed and PsycInfo. Results: Individuals with low socioeconomic status experienced higher job strain than individuals with high socioeconomic status. Individuals with low socioeconomic status experienced low job control and job insecurity, while those with high socioeconomic status perceived greater social support at work. High demands and low job control and imbalance between effort and reward could lead to cardiovascular disease, and it also affected blood pressure and metabolic syndrome. Low job control, low social support, high work fatigue, working overtime and active and passive jobs could lead to cardiovascular disease. People with low socioeconomic status had a greatest risk of developing cardiovascular disease. The risk of dying from cardiovascular disease was high for individuals with low socioeconomic status. Implication: This knowledge can be used to inform management and individuals at risk how to reduce the risk of stress and cardiovascular disease. To control this problem in the future it requires an increased knowledge in the field.

Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande; Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom? Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom? Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar? Metod Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar. Resultat Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom. Slutsats Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.