I denna uppsats har en litterär analys gjorts av maskuliniteter i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Bengt Ohlssons Gregorius. Uppsatsen har avgränsats till att enbart studera karaktärerna Glas och Gregorius. Den teori som främst använts är R.W Connells maskulinitetsteori där litteraturen har studerats utifrån tre av hennes fyra maskulinitetskategorier: 1) hegemoni, 2) underordnade, 3) delaktighet. Uppsatsen har inte enbart grundat sig i maskulinitetsforskning utan även i litteraturforskning och specifikt en litteratursociologisk teori som menar att litteraturen och samhället samverkar. Alltså kan litteraturen anses säga någonting om hur samhället såg ut vid tiden verket utgavs. Det går att urskilja hegemoniska, underordnade och delaktiga maskulinitetsdrag i respektive karaktär. Den hegemoniska genom att de exempelvis tillhör en bildad högre klass och att de ses som högmodiga, men även att de erhåller en maktposition i samhället i och med deras yrken: doktor och präst. Den underordnade maskuliniteten kan urskiljas i Glas gällande kärlek och sex då han fortfarande är oskuld, medan i Gregorius syns det istället i hans oro över vad andra tycker, hans oattraktiva yttre och att han visar känslor genom att gråta. Båda karaktärerna kan anses tillhöra den delaktiga maskuliniteten i och med att ingen är essensen av en hegemonisk man. Trots att de tillhör en privilegierad klass är ingen av dem särskilt attraktiv, de är oälskade och ensamma, de tvivlar på sig själva och de båda lider av brist på handlingskraft. Karaktärerna beskrivs även tillhöra den underordnade kategorin flera gånger när handlingen beskrivs utifrån deras egna perspektiv. Detta är framförallt tydligt i Gregorius då pastorn vid flera tillfällen distanserar sig från den manliga normen. Det finns flera likheter mellan karaktärerna, men den främsta skillnaden är deras syn på sex där Gregorius njuter av sex och i sexakten kan han även använda sig av våld, vilket kan ses tillhöra en hegemonisk maskulinitet. Glas däremot menar att sex är avskyvärt, vilket kan ses som avvikande och därmed en underordnad maskulinitet. Karaktärernas inre tankar och omgivningens uppfattning av dem kan stundtals tillhöra motstridiga maskuliniteter i olika sekvenser av verken. Därför har skillnaden mellan yttre och inre manlighet beaktats. Skillnaden mellan yttre och inre manlighet handlar alltså om hur karaktärerna beskriver sig själva och hur de beskrivs av andra. Generellt sett tillhör karaktärerna en mer hegemonisk eller delaktig maskulinitet när de beskrivs av någon annan, medan de har en mer underordnad syn på sig själva.

<p>Bokens sid 1-6 samt 108- inskannade. Hjalmar Lings teckningar av gymnastiska rörelser av intresse.</p>

En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter.

Den allvarsamma leken (1912) by Hjalmar Söderberg has been regarded as one of the greatest love novels of Swedish literature. The story about Arvid Stjärnblom and Lydia Stille and their extramarital love is marked by timeless universality. In this essay, I will examine this notion of love as a prediscursive value, by means pro¬vided by foremost poststructuralist theory. With Derrida’s conception of deconstruction, the analysis will reveal the constructedness of the true love in Söderbergs novel. Examinating typi¬cal logocentric binarisms the essay will show that the notion of true love is constituting a term in an oppositional relation with, in this specific case, the marriage sanctioned by society. This binarism is itself founded with the same principles as the by Derrida much disputed opposi¬tional pair of the spoken and written word. Further, with true love understood as a discursive construction, the inquiry will show that this construction presuppose the notion of the public and private spheres of bourgeois society, where the public is reserved for the male and the private for the female. This will lead to a discussion of the constructedness status of sex and gender, which will show that the love ex¬pressed in the relationship of Arvid and Lydia is to be understood as a considerable part of heterosexual matrix, that is, the regulative framework which, according to Judith Butler, consti¬tute the rules for how intelligible sex and gender is to be produced.

<p>Den allvarsamma leken (1912) by Hjalmar Söderberg has been regarded as one of the greatest love novels of Swedish literature. The story about Arvid Stjärnblom and Lydia Stille and their extramarital love is marked by timeless universality.</p><p>In this essay, I will examine this notion of love as a prediscursive value, by means pro¬vided by foremost poststructuralist theory. With Derrida’s conception of deconstruction, the analysis will reveal the constructedness of the true love in Söderbergs novel. Examinating typi¬cal logocentric binarisms the essay will show that the notion of true love is constituting a term in an oppositional relation with, in this specific case, the marriage sanctioned by society. This binarism is itself founded with the same principles as the by Derrida much disputed opposi¬tional pair of the spoken and written word.</p><p>Further, with true love understood as a discursive construction, the inquiry will show that this construction presuppose the notion of the public and private spheres of bourgeois society, where the public is reserved for the male and the private for the female. This will lead to a discussion of the constructedness status of sex and gender, which will show that the love ex¬pressed in the relationship of Arvid and Lydia is to be understood as a considerable part of heterosexual matrix, that is, the regulative framework which, according to Judith Butler, consti¬tute the rules for how intelligible sex and gender is to be produced.</p>

women. The womens social movements for emancipation and equality within marriage created both freedom and anxiety among the population. A Swedish suffragette, Ellen Key was in the forefront to form opinions that reached the population. In addition, she also became a friend to the Swedish journalist and writer Hjalmar Soderberg. In this way, Key influenced Soderbergs social knowledge and writing. Most likely she had an impact on his novel Doctor Glas, which he worked on during their long acquaintance. Moreover, several of the Nordic novelists during the period, were introduced to the writings of the German philosopher Friedrich Nietzsche. Particularly, Key was one of the first women to read Nietzsche as she could oversee with his misogyny and turned it into benefits to the emancipation. The aim of this essay is to examine the influence of the emancipation debates on the novel Doctor Glas. In addition, I also examine the influence of the German philosopher on the thinking of the Nordic writers. Particularly, I will try to explain the behaviour of the protagonist of the novel that ended in the death of the priest. My conclusion is a misled doctor by a twisted mind filled with philosophical beliefs of “superior” mentality.

No description available.

Den mystika upplevelsen. En rollteoretisk analys av den mystika upplevelsen inom ayahuasqueira -religionerna. (The mystical experience: a role theoretical analyze of the mystic experience within ayahuasqueira-religions.)Syftet med uppsatsen är att analysera det mystika inom de religiösa traditionerna där man dricker ayahuasca. Huvudfrågan i uppsatsen är Vad är den mystika upplevelsen som individen erfar i de ayahuasqueira-religionerna? Metoden som används är en kvalitativ litteraturanalys. Det teoretiska perspektivet som hanteras i uppsatsen för att analysera den mystika upplevelsen är Hjalmar Sundéns rollteori. Sundén presenterar en kontextualistisk syn på denna upplevelse. Elementen såsom språk, tradition, disciplin och kultur spelar en viktig roll i hur man ska undersöka den mystika upplevelsen. Resultatet som uppnås med uppsatsen är att i alla dessa ayahuasqueira religioner finns referensramar och roller som kan spela en roll i hur individen erfar den mystika upplevelsen under ayahuasca sessionen. I Santo Daime och Barquinha följer ritualen delvis ett liknande mönster där element som hymner och klädsel ger tydliga riktlinjer till ritualen. Dock finns inte det mönstret i União do Vegetal. Inflytandets grad av religioner på individens upplevelse är inte lika i alla religioner. Den mystiska upplevelsen kommer till uttryck på olika sätt i dessa traditioner. Utformningen och förmedlingen av denna upplevelse visar deras syn på ayahuasca, doktriner och livsåskådning som förmedlas i ritualerna till medlemmarna.

No description available.

In 1912 Hjalmar Söderberg wrote what came to be a Swedish classic, The serious game, about the two young lovers Lydia and Arvid and their failed attempts to be with each other. 1973 Gun-Britt Sundström responded with her own novel, For Lydia, that tells the same story but from Lydia´s point of view.  This essay discusses if the macro perspective, Sundström´s tendency in giving Lydia an agency, can be seen in the structure of the language, the micro perspective. To enable this, the essay has been using parts of the narratology theory founded in the 1960’s that was partly produced by Gérard Genette and supplemented by Mieke Bal. Looking at focalization (from what angle the story is told), it is possible to investigate what kind of information the reader can assimilate of Lydia and her progress. Susan Lanser defined feminist narratology and in accordance to her theory the essay examines the context and author of the novel to fully understand the writings. Sundström in a higher degree than Söderberg includes intern focalization when it comes to Lydia, which gives the reader more information about Lydia and her agency. Söderberg focalizes Arvid rather than Lydia which gives the reader the impression that Lydia acts selfish and unaccountable. Both novels arose in circumstances characterized by female emancipation and by regarding that, a more prominent picture of Sundström´s intention to make For Lydia a feministic response to The serious game can be seen. In conclusion, the essay shows that, the tendency of Sundström, to make a feministic response to Söderberg´s novel, can be seen even in the micro perspective of the language.