Konkurrensen mellan hotellen idag ökar kraftigt. Hotellen måste fokusera på att verkligen göra gästerna nöjda för att de ska kunna konkurrera på marknaden. Oavsett hur bra service hotellen har så har det visat sig att misstag i servicen är oundvikliga, vilket ställer höga krav på hotellen att reparera sig från dessa misstag. För att hålla gäster nöjda krävs en god "service recovery", att vända missnöjda gäster till att bli nöjda. Receptionisterna är de personer som möter flest klagomål eftersom de interagerar med gästerna kontinuerligt. Därför är det relevant för managers på hotell att arbeta med att utveckla och stödja receptionisterna i denna service recovery-process för att servicen som helhet ska hålla en hög nivå. Studien syftar till att få en förståelse för om hotellföretag har strategier för klagomålshantering, och i så fall hur samspelet mellan managers och frontpersonal ser ut. För att få en ökad förståelse för detta har vi genom litteratursökningen funnit tre grundläggande teorier: service recovery, empowerment samt belöningssystem. Studien riktar sig mot fristående hotell men även större hotellkedjor för att på så sätt få en bredare bild av hur det ser ut i branschen som helhet. Empirin bygger på semi-strukturerade intervjuer som sedan analyseras mot den teoretiska referensramen för studien. Empirisk data används även för att analysera resultatet för att vidare besvara syftet med studien. Studien visade att frontpersonalen inom de valda hotellen har utrymme att själva hantera klagomål som kommer in. Ändå skickar de vidare klagomålen till managers som får lösa dem med gästerna. Samtidigt ser vi från managers håll att de inte utvecklar hållbara strategier för hur hanteringen av klagomål ska effektiviseras, även om vi ser att det ändå görs försök till detta. Ur detta finner vi att samspelet mellan managers och frontpersonalen inte fungerar effektivt. Det är otydligt vem som bär skulden för detta, om det är managers för att de inte skapar förutsättningarna för anställda eller om det är anställda som inte tar åt sig av förutsättningar som finns. Vi ser att det finns brister hos båda parter, eftersom frontpersonalen har svårt att ta åt sig av förutsättningarna, och för att managers inte skapar tillräckligt bra förutsättningar för frontpersonalen.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar. Jag har även genomfört observationer av elever och lärare. Jag har också tittat på tidigare forskning kring ämnet och försökt knyta an till de krav på yrkeskunnande som våra styrdokument kräver.Slutsatsen jag kom fram till är att lärarna anser att de har de kunskaper, både inom ämnena men också att lära ut, som krävs av dem. Det visar sig också att lärarna till stor del uppfyller elevernas krav på kunskap och lärande. Resultatet på enkätfrågor samt observationer ger svar på mina frågeställningar och jag har fått en bild av vad elever kräver av sina lärare.

Denna uppsats handlar om marknadsföringen inom hotellbranschen i synnerhet olika hotell som finns i Kalmar stad. Vår utgångspunkt är Armstrong och Kotlers (2007) fyra P:n, det vill säga produkt, pris, plats, promotion och vad dessa har för betydelse när hotellen ska marknadsföra sig för att överleva på en konkurrensfylld marknad. Vi har inriktat oss på hur marknadsföringen kan se ut inom hotellbranschen och använts oss av frågeställningen vilka marknadsföringsstrategier betonar hotell i sina utvecklingsarbeten för att se hur marknadsföringen kan utvecklas i framtiden. Uppsatsens syfte är att få förståelse för vilka marknadsföringsstrategier hotell betonar då de marknadsför sina produkter. För att kunna besvara vår frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod samt tillämpat ett deduktivt arbetssätt då vi har gjort intervjuerna.

<p>Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår.  Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena.</p>

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik. Hotellens inställning till att vara en mötesplats varierar utifrån dess geografiska läge, då hotell i prime location lägen och i områden som ska eller har genomgått stadsomvandlingar var mer positiva än hotell med andra geografiska förutsättningar.

Medier har makten att bekräfta eller förneka samhällets uppfattningar. De utgår från saker som vi i stort settär överens om och gör därmed dessa till sanningar. Det är därför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig från samhällets stereotyper och föreställningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sänder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, då vi såg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren. Vikunde då analysera hur karaktärerna förändrades samt hur de anpassade sig själva och sitt beteende efter sinaomständigheter. Julkalendern delade vi in i två teman: karaktärer och relationer, för att få en hög validitet. Viintog ett semiotiskt och hermeneutiskt perspektiv som utgångsläge med avsikten att kunna tolka så “rätt”som möjligt. Resultatet visade att Hotell Gyllene Knorren använder sig av stereotyper i stor utsträckningmen att de skiljer sig från de mönster och drag vi vanligtvis ser. De vuxna manliga och kvinnliga karaktärernahar ofta tilldelats motsatta egenskaper mot vad de brukar ha i ett populärkulturellt material och upplevsdärmed inte heller som jämställda. Barnkaraktärerna påminner dock mer om de generella stereotyperna.Förutom genuskonstruktion finner vi även klasskillnader och hierarkier i julkalendern från 2010. / The media has the power to confirm or deny societies conceptions. It proceeds from things that we general-ly have agreed about and therefore, thus making them facts. Hence, it is very important to observe what in-formation the media is giving. The purpose of our essay was to find out how ideals, norms and messages can be visualized in a children’s programme along with seeing if they differ from society’s stereotypes and imaginations; to reveal and scrutinize which messages a modern julkalender (a traditional Swedish children’s TV series that is broadcast over four weeks of Advent) is transmitting. We chose to do a qualitative analysis so we could take part of the entirety and not just the different fractions, when we saw 24 episodes of Hotell Gyllene Knorren. This made us able to analyse how the characters changed and also how they adjust them-selves and their behaviours according to their circumstances. We divided the Advent calendar into two themes: characters and relationships, in order to get a greater validity. We adopted a semiotic and herme-neutic perspective as the initial position with the intention to interpret as “correct” as possible. The result showed that Hotell Gyllene Knorren is using stereotypes in a large extension but that these are different from the patterns and features that we are used to. The male and the female adult characters allot the reversed qualifications, compared to the ones they usually have in popular cultural material but therefore, they don’t seem to be equal. The children’s characters on the other hand, strongly recall the general stereotypes. In ad-dition to gender construction, we also find class distinctions and hierarchies in the Advent calendar from 2010.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka faktorer som konsumenter prioriterar när de väljer hotell. De respondenter som besvarade enkätundersökningen var författarnas vänner på community-sajten Facebook. Detta gjorde att urvalet blev snedvridet och den största ålderskategorin var 20-29 år. Vi tycker att detta gjorde studien mer intressant då vi har fått fram tydliga resultat kring vad denna åldersgrupp tycker är viktigt. Respondenterna i åldersgruppen 20-29 år tycker att Plats, Pris och Personer var de tre viktigaste faktorerna som de prioriterade vid val av hotell. / The purpose of this paper was to identify the factors that consumers value when choosing hotels. The group that answered the survey were friends of the authors on the community site "Facebook". This means that the selection of people was skewed and the largest age group was people aged between 20 to 29. We believe that this made the study more interesting when we retrieved clear results about what the group think is important. The people in the age group of 20-29 think that Place, Price and People are the three most valued factors when selecting hotels.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hotell i Sverige arbetar med miljöfrågor idag, samt vilka möjligheter och begränsningar som finns för fortsatt utveckling av miljöarbetet. Genom kvalitativa metoder som intervjuer, observationer och litteraturstudier har författarna undersökt tre hotell och Destination Sigtuna, ett nätverk för hållbar turism, utifrån fyra fokuspunkter: noll slöseri, hållbara material, lokal och hållbar mat samt hållbart vatten. Alla de hotell som undersökts har en eller flera miljöcertifieringar, samt bedriver ett miljöarbete av eget engagemang. Miljöarbetet bedrivs i olika omfång, beroende av olika faktorer i omgivningen. De möjligheter och begränsningar som författarna ser för en utveckling av miljöarbetet är bland annat engagemang, ansvarskänsla, samt den lokala omgivningen. / The purpose of this paper is to examine how hotels in Sweden work with environmental issues today, and the possible opportunities and restrictions for a continued development of their environmental practices. The authors have examined three hotels and the organization Destination Sigtuna, a network for sustainable tourism, through qualitative methods such as interviews, observations and literature studies. The authors have focused on four categories; zero waste, sustainable materials, local and sustainable food and sustainable water. All the hotels in this paper have one or several environmental certifications, and conduct environmental practices through their own commitment. The practice is conducted to different degrees depending on a range of circumstances. The opportunities and restrictions that the authors see for development of environmental work are commitment, responsibility and the local surroundings among others.

Colour has encountered to be a significant part in marketing, which advantageously can be used in todays competitive market. Therefore, the purpose of this study is to analyze the colours varying associations and present ideas how colours can affect the hotel business. In coherence with the purpose we deveoled the research question, which resulted in following: How can hotels affect their servicescape and identity by the help of colour? The study has a qualitative method that began in an empirical problem that has been tested against theory, which subsequently developed the research question. This implies that our study alternated between induction and deduction. The empirical data was collected using semi-structured interviews where respondents consists of color specialists and general managers in the hotel industry. During the working process we have encountered that colour holds general, cultural and traditional associations. We also discovered that hotel company's servicescape, identity and colour are strongly related to each other. This affects, creates and conveys feelings and can be competitive advantages if the choice of colour conforms with the hotel company's identity. The final discussion presents varying colour associations and ideas how colours can affect the hotel business.

<p>Denna uppsats handlar om marknadsföringen inom hotellbranschen i synnerhet olika hotell som finns i Kalmar stad. Vår utgångspunkt är Armstrong och Kotlers (2007) fyra P:n, det vill säga produkt, pris, plats, promotion och vad dessa har för betydelse när hotellen ska marknadsföra sig för att överleva på en konkurrensfylld marknad. Vi har inriktat oss på hur marknadsföringen kan se ut inom hotellbranschen och använts oss av frågeställningen vilka marknadsföringsstrategier betonar hotell i sina utvecklingsarbeten för att se hur marknadsföringen kan utvecklas i framtiden. Uppsatsens syfte är att få förståelse för vilka marknadsföringsstrategier hotell betonar då de marknadsför sina produkter. För att kunna besvara vår frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod samt tillämpat ett deduktivt arbetssätt då vi har gjort intervjuerna.</p>