This project has been about creating a website for rehoming pets together with a team at the digital agency West Art. The company had identified a need for a pet rehoming service that feels safe for the user and does not violate laws and regulations. The website was developed with the CMS WordPress in the language PHP. A plugin was widely used called Advanced Custom Fields, this allows developers to create custom fields for creating posts or pages in WordPress. It is possible for a user to create an account on the website and they are able to post their own ads of their pets. The user have their own profile page on the website with information about them. Animal shelters can also create accounts on the website, which upon registration have the opportunity to enter an address for later placement on the website's animal shelter page on a map. The project is focused on complying with laws and regulations such as the GDPR, the DOS Act and copyright. Accessibility was also important for all people to be able to use the website. This was ensured by all elements being tabbable, it is good contrast on elements and text, there is no moving elements on the page and so on. / Detta projekt gick ut på att skapa en webbplats för omplacering av smådjurtillsammans med ett team på digitalbyrån West Art. Företaget hade identifieratett behov av en tjänst för omplacering av smådjur som känns trygg föranvändaren och som inte strider mot lagar och regler. Webbplatsen harutvecklats med CMS-verktyget WordPress i språket PHP. Ett plugin haranvändts i stor utsträckning vid namn Advanced Custom Fields, detta låterutvecklare skapa skräddarsydda fält för skapandet av inlägg eller sidor iWordPress. Det ska gå för en användare att skapa ett konto på webbplatsen ochkunna lägga upp egna annonser. Användaren har en egen profilsida påwebbplatsen med information om denne. Även djurhem kan skapa konton påwebbplatsen, som vid registrering får möjlighet att mata in en adress för attsenare på webbplatsens djurhemssida placeras ut på en karta. Projektet hadefokus på att följa lagar och regler som GDPR, DOS-lagen och upphovsrätten.Tillgänglighet har också varit viktigt för att alla människor ska kunna användawebbplatsen. Detta försäkras genom att alla element går att använda tab på, detär god kontrast på element och text, det finns inga rörliga element på sidan ochså vidare.

Hur ska man hantera sin sorg vid förlusten av ett kärt husdjur? Denna uppsats behandlar individers upplevelser och hantering av sorgen vid förlusten av ett husdjur. De frågor som ställts är; hur beskrivs sorgen efter att husdjuret har somnat in, hur har personen hanterat sina sorgekänslor, var det någon metod som var mer vanlig än andra. Materialet som används framkom genom en enkät som delades via Facebook. Enkäten innehöll 16 frågor som bad individen att beskriva sina upplevelser och känslor vid beslutet att avliva sitt husdjur. Den tidigare forskningen visar att ett husdjurs bortgång starkt påverkar individen och att minnesskapande handlingar och ritualer kan medföra både positiva känslor och negativa känslor. Genom fenomenologi och Gurli Fyhrs modell för sorgeprocess har resultatet analyserats och utarbetats. I resultatet framkom vilka känslor som var vanligast, hur sorgen har hanterats samt att minnesskapande handlingar och riter var vanliga. I diskussionen kommenteras likheterna mellan denna studie och tidigare studier, samt diskussion kring minnesskapande handlingar och ritualer och dess betydelse för individen. Slutsatsen är att validering av känslor och förståelse för sin sorg är de känslor som främst framkom; samt att minnesskapande handlingar var mer vanliga än förväntat.  Inom framtida forskning diskuteras förlusten av antika ritualer relaterade till sorg samt hur forskning i olika kulturer kan bredda vår kunskap inom ämnet.

Bakgrund: Fram till år 2050 förväntas den globala befolkningen över 60 år fördubblas och antalet personer över 80 år förväntas tredubblas. FN lanserade ett program för hälsosamt åldrande (2021–2030) för att minska hälsoklyftor och förbättra äldre personers livskvalitet. Äldre personer vill i ökande grad åldras i sina hem och hemmet representerar en viktig aspekt av deras trygghet och frihet. I hemmiljön blir husdjur allt vanligare, speciellt hundar och katter. Sjuksköterskor spelar en viktig roll inom hemsjukvården för att förstå husdjurs betydelse och erbjuda högkvalitativ personcentrerad vård. Syfte: Var att beskriva husdjurs betydelse för hälsan hos äldre personer som bor hemma. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen utfördes i databaser som Cinahl Complete och PubMed. Fribergs analysmodell används. Resultat: Visade att äldre personers hälsa påverkades positivt av husdjur. Till exempel kan ägandet av husdjur öka den fysiska aktiviteten och förbättra ägarens hälsobeteende, stärka självkänslan, ge kärlek och tröst, samt öka sociala kontakter och minska social isolering och ensamhet. I studien förekommer en del utmaningar och risker förknippade med husdjurägande, som bland annat oro över ekonomiska kostnader, bekymmer för husdjurets framtid om ägaren inte kan ta hand om de, fallrisk samt att skaffa en anpassad boendemiljö för både ägaren och husdjuret. Slutsats: Husdjur kan ha en positiv påverkan på äldre personers hälsa och välbefinnande. Det är viktigt för sjuksköterskan att ta hänsyn till denna kunskap och använda den i sitt arbete för att främja äldre personers hälsa samt förebygga ohälsa genom husdjursrelaterade aktiviteter och insatser. / Background: Until 2050, the global population over 60 years old is expected to double, and the number of people over 80 years old is expected to triple. The UN launched a program for healthy aging (2021–2030) to reduce health disparities and improve the quality of life for older people. Older individuals increasingly want to age in their own homes, as home represents an important aspect of their security and freedom. Pets, especially dogs and cats, are becoming more common in the home environment. Nurses play a crucial role in home healthcare by understanding the significance of pets and providing high-quality person-centered care. Aim: The purpose was to describe the significance of pets for the health of elderly people living at home. Method: A literature review based on ten scientific articles. The search was conducted in databases such as Cinahl Complete and PubMed. Friberg's analytical model was utilize. Results: The results showed that the health of elderly people was positively influenced by pets. For example, owning a pet can increase physical activity and improve health behaviors, boost self-esteem, provide love and comfort, as well as increase social interactions, and reduce social isolation and loneliness. The study also mentioned some challenges and risks associated with pet ownership, such as concerns about financial costs, worries about the pet's future if the owner is unable to care for them, the risk of falls, and the need för an adapted living environment for both the owner and the pet.     Conclusions: Pets can have a positive impact on the health and well-being of elderly people. It is important for nurses to consider this knowledge and utilize it in their work to promote the health of elderly people and prevent illness through pet-related activities and interventions.

Studiens syfte är att studera socialsekreterares hantering av ärenden med våldsutsatta kvinnor samt hur denna handläggningsprocess kan påverkas av att kvinnan har ett husdjur. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats och vinjettmetoden använts. Intervjuer har genomförts i fem kommuner med totalt tio handläggare. De teoretiska utgångspunkterna som valts är juridiska ramar, handlingsutrymme samt socialkonstruktivism. Resultatet visar att handläggarna anser sig ha kunskap och förståelse gällande sambandet våld mot husdjur och våld mot kvinnor. Det framkommer också olika faktorer som kan påverka handläggningsprocessen i ärenden med våldsutsatta kvinnor som har husdjur. Exempel på faktorer är rutiner inom organisationen samt tillgängliga insatser. Resultatet tyder även på att handläggningsprocessen och tillgängliga insatser till våldsutsatta kvinnor med husdjur skiljer sig mellan kommunerna. Vidare framgår att beslut gällande husdjur kan bero på den individuella handläggarens egen inställning till djur och kunskap om dess påverkan i våldsärenden.

Bakgrund: Bandet mellan hund och människa har visat sig vara betydelsefullt och det har redan tidigt visats att de har hälsofrämjande effekter på människor. Sjuksköterskans roll innefattar att främja hälsa och om hundar kan göra detta så talar det för att det finns utrymme för dem att användas i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur hundar kan användas i vården och vilka effekter de har på patienter. Metod: Denna studie är utformad som en litteraturöversikt. Författarna har sökt efter vetenskapliga artiklar som svarar på syftet via databaserna Cinahl COMPLETE och PubMed. Författarna valde tolv artiklar till resultatet som analyserades genom att författarna läste dem både separat och gemensamt samt identifierade teman och subteman. Resultat: Analysen avseende användning av hundar i vården resulterade i två teman: Aktivitet och Närvaro. Temat Aktivitet beskriver hur hundar används i aktiviteter som är specifikt utformade för ett syfte. Temat Närvaro beskriver hur man har använt hundar som sällskap, där aktiviteten inte varit styrd men man har sett fördelar med bara hundens närvaro. Analysen avseende effekten hundar i vården har på patienter resulterade i tre teman: Fysisk hälsa, Psykisk hälsa samt Patientdeltagande. Dessa beskriver effekter som hundarna har haft på patienter. Dessa har uteslutande varit positiva. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor och svagheter med tillvägagångssättet i metoden diskuteras under Metoddiskussion. Under Resultatdiskussion diskuteras resultaten som har varit övervägande positiva för användningen av hundar i vården men i vissa fall var resultatet svagt. / Background:The bond between humans and dogs has shown to be important. Early studies have shown that they have health-promoting benefits on humans. The nurse’s role includes promoting health and if dogs can do so then that would suggest that we should use them in clinical care. Aim: The aim of this literature review is to investigate how dogs can be used in clinical care and what effects they have on patients. Method: This study was designed as a literature review. The authors searched for scientific articles which addressed the aim of the study, by using the databases Cinahl COMPLETE and PubMed. The contents of the articles were then analysed by reading them both individually and jointly and themes and subthemes were identified. Results: The analysis regarding the use of dogs in clinical care resulted in two themes: Activity and Presence. The theme Activity describes how dogs were used to carry out activities that were specifically designed for a particular purpose. The theme Presence describes how dogs have been used as company, where the activities were not particularly structured but the dogs had a positive impact just by being present. The analysis regarding the effect dogs in clinical care have on patients resulted in three themes: Physical health, Psychological health and Participation. These describe the effects that the dogs have had on patients. These were exclusively positive. Discussion: The strengths and weaknesses of the method of this review are discussed in the section Method discussion. In the section Results discussion, the results are discussed. They have been primarily positive to the use of dogs in clinical care; however, in some cases the results were faint.

<p>I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt. I och med att vi förhåller oss till husdjur på ett tvetydigt sätt kan djuret bli en del av en meningsfull relation, utan att vi för den skull behöver ge djuret mänsklig status. Vårt sätt att definiera djuret i husdjursrelationen innebär alltså en flexibel avgränsning mellan människa och djur, och avgränsningen blir därmed ett sätt att definiera vår egen mänsklighet.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög.  Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen. Upplevelsen av skötsel av djur är att det är trevligt och stimulerande. Om avdelningsbyte svarade 9 % av vårdpersonalen att de hade haft en kollega som bytt avdelning p g a djur och deras beskrivning av upplevelsen var att det var tråkigt, någon svarade att det var självvalt av den som bytte. Vid beslut om att införa djur i verksamheten upplevde de flesta att det var positivt.</p> / <p>The purpose of this study was to examine nursing staff´s attitudes towards pets and the experience of involvement and influence when animals are introduced at the homes for older people. It was a survey studie which was answered by 102 nursing assistents and nurses. The method was descriptive and comparative study with quantitative approach with qualitative elements. Results showed that 74% of the nursing staff felt that pets at homes for older people are very good and the experience of their health in relation to animals in the ward were described by a few as to health has deteriorated, the majority responded that health had not deteriorated. The study shows that the occurrence and frequency of visits by pets and length of visits is high. Almost half (47%) of nursing staff has experienced pets introduced during their employment period and the pet /pets are primarily looked after by the nursing staff. The experience of care of pets is that it's fun and stimulating. 9 % of the nursing staff that they had had a colleague who changed ward because of pets and their description of the experience was that it was boring, someone replied that it was the choice of the one who changed ward. In deciding whether to include pets in the home for older people experienced most of the staff that it was positive.</p>

I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt. I och med att vi förhåller oss till husdjur på ett tvetydigt sätt kan djuret bli en del av en meningsfull relation, utan att vi för den skull behöver ge djuret mänsklig status. Vårt sätt att definiera djuret i husdjursrelationen innebär alltså en flexibel avgränsning mellan människa och djur, och avgränsningen blir därmed ett sätt att definiera vår egen mänsklighet.

Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög.  Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen. Upplevelsen av skötsel av djur är att det är trevligt och stimulerande. Om avdelningsbyte svarade 9 % av vårdpersonalen att de hade haft en kollega som bytt avdelning p g a djur och deras beskrivning av upplevelsen var att det var tråkigt, någon svarade att det var självvalt av den som bytte. Vid beslut om att införa djur i verksamheten upplevde de flesta att det var positivt. / The purpose of this study was to examine nursing staff´s attitudes towards pets and the experience of involvement and influence when animals are introduced at the homes for older people. It was a survey studie which was answered by 102 nursing assistents and nurses. The method was descriptive and comparative study with quantitative approach with qualitative elements. Results showed that 74% of the nursing staff felt that pets at homes for older people are very good and the experience of their health in relation to animals in the ward were described by a few as to health has deteriorated, the majority responded that health had not deteriorated. The study shows that the occurrence and frequency of visits by pets and length of visits is high. Almost half (47%) of nursing staff has experienced pets introduced during their employment period and the pet /pets are primarily looked after by the nursing staff. The experience of care of pets is that it's fun and stimulating. 9 % of the nursing staff that they had had a colleague who changed ward because of pets and their description of the experience was that it was boring, someone replied that it was the choice of the one who changed ward. In deciding whether to include pets in the home for older people experienced most of the staff that it was positive.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonalens uppfattningar av vad ett husdjur på särskilt boende kan ha för inverkan eller betydelse för vården av de boende. En kvalitativ intervju studie genomfördes för att undersöka studiens syfte. Sju undersköterskor intervjuades. Resultatet visar att husdjur har en positiv påverkan på människan. Det stärker glädjen hos människor omkring och skapar en avslappnande atmosfär. Vårdtagarna på särskilt boende, där ett husdjur bor permanent på avdelningen har uppvisat en lugnande, positiv effekt. Hundar och katter är bland de mest populära sällskapsdjuren på grund av tillfredställelsen det ger att klappa och dess vänliga natur. Det finns dock även nackdelar med husdjur på särskilt boende. Allergier, rädsla för vissa djur och risken för att djuret kan orsaka skada eller att djuret själv kan ta skada förekommer. Författarna anser att det finns behov av fortsatt forskning om husdjur inom vården av äldre. / Former studies show that people living in nursinghomes are often suffering from feelings of depression and loneliness. The staff working at the nursing homes is often occuped with daily chores and the time for social interaction with the residents are limited. This results in feelings of desolations and anxiety. Troughout the centuries, man have always depended on pets as a company and comfort. Studies show that general health improves when interaction with animals occur. The purpose of this study was to describe the staff’s opinion of a pet in nursinghomes and what influence or meaning it may have on the care of the residents. A qualitative interview study was made to examen the purpose of the study. Seven assistant nurses were interviewed. Results show that pets have a positive affect on human beings. They often make people around them feel more joyful and relaxed. The residents in nursing homes, who have experienced a pet living with them at the unit, have showed a calming, positive effect in their behaviour. Dogs and cats are among the most popular animals as a company because of the satisfaction of stroking and its friendly nature. Allergy, fear for some animals and the potential risk for the animal to cause injury to it self or others occurs. The authors acknowledge the need for futher research about animals involved in caregiving.