Syftet med denna studie var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv analysera förskollärares reflektioner över begreppet barn i behov av särskilt stöd; vad som orsakar svårigheter samt uppdraget med dessa barn. Det gjordes utifrån det traditionella- och alternativa perspektivet samt dilemmaperspektivet. Metod för datainsamling var samtalsintervjuer. Sju förskollärare intervjuades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan utifrån de teoretiska perspektiven. Studien visar att förskollärare tycker att begreppet är stort och omfattande. De delar in barn i behov av särskilt stöd i främst två huvudkategorier av barn. Barn med diagnos eller barn utan diagnos som behöver särskilt stöd. De menar också att alla barn någon gång är i behov av stöd eller särskilt stöd. Ett nytt begrepp verkar vara på framfart också där särskilda rättigheter betonas. Förskollärare uttrycker både biologiskt betingade orsaker men också socialt/miljömässigt betingade orsaker till varför barn är i behov av särskilt stöd i förskolan. I denna studie betonades dock miljöorsaker vilket kan tyda på att ett skifte i synsätt håller på att inträda. Studiens resultat visar på att kunskapskompetensen inte saknas, men däremot möjligheten att ge barn i behov av särskilt stöd det stöd de behöver eftersom antalet barn per personal är för hög samt att ekonomin inte räcker till för att tillsätta de resurser som personalen efterfrågar.

This is a qualitative study whit purpose of showing how teachers work whit students in need of special support in school. The purpose has been to study what teachers mean whit special aid, and if the support is individually adapted for each students needs. I have trougt interviews, observations and examinations of diverse documents found paradoxes where teachers and the scool leaders claim that they work whit the integration of all the students at school, while the teality shows a different picture. I have found a clear segregation of students, where they have on repeated occasions had to leave the classroom to receive tuition. The school stuff has a wide iiew of wich students are included in the term "students in need of special tuition". The interviews also show that it is often students who have an action plan in place who are included in the target group. The action plan is to clarify the difficulties and in lighten the measures to facilitate the student´s situation at school. The goal is that all students can fulfill their educational needs in a satisfactory manner. The educationists emphaize that is not only about the lack of knowledge that shows the need of special assistance. Many time it is the students whit social and emotional difficulties who need extra support occasionally, or sometimes longer periods. One group of students that all the teachers agree need help are those with reading and writing problems. Studies show that students do not need to be diagnosed to receive extra help. Teachers recognize the need of individual assessment of very individual case, so all students can receive the support they are entitled to. The teachers aim is to satisy the needs for special support for those students who need it as quickly as possible. There are no particular directives as to how those specific should be, that judgment should be made by the teacher in the class.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. I studien har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med personal på fritidshem. Resultatet visar att personalen på fritidshemmet vill få en större kännedom om vilka barn som är i behov av särskilt stöd i skolan för att bättre kunna stödja dem på fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd? Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning. Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv. Haug menar att dessa segregerande åtgärder leder till att elever särbehandlas med tanke på att eleverna ges olika stöd. De intervjuade specialpedagogerna är dock överens om att specialundervisningen tolkas bäst utifrån ett inkluderande integreringsperspektiv, med tanke på att alla elever oavsett behov, tillhör en klass, och bara under vissa lektioner går i särskilda undervisningsgrupper. Enligt specialpedagogerna är inte specialundervisningen segregerande då det inte förekommer permanenta undervisningsgrupper på skolan. Istället strävar specialpedagogerna tillsammans med andra lärare i skolan att i första hand försöka finna lösningar som inte stänger ut elever från den reguljära klassen. Det inkluderande arbetssättet är därmed det viktigaste målet som alla i skolan försöker eftersträva, men som skolan inte riktigt har uppnått än.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda på om inkluderad eller samlad undervisning är att föredra för särskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inklu-dering. I studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade inkluderade särskoleelever, samt med inkluderade elever och särskoleelever på en grundsärskola. I intervjuerna användes en intervjuguide för att få djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det är svårt att ge svar som gäller för alla ele-ver. Det är viktigt att se från individ till individ. För att inkludering ska fungera bra un-derlättar det om skolan har ett relationellt perspektiv på specialundervisningen, samt att man har bra samtal mellan elev, föräldrar och lärare. Lärarna i den undersökta skolan är relativt positiva till att arbeta inkluderande.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term’s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term “pupils in need of special support”. The Salamanca declaration defines the term as necessary due to either a disability or some form of learning difficulty. None of the analyzed policy documents provide a specific definition of who is considered to be in need of special educational needs. In the scientific studies, it is clear that the definition of “pupils in need of special support” in central policy documents is unclear. There are no clear guidelines as to which persons are considered to be in need of special support. The interpretation of the term is placed on the individual school or teacher. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet ”elever i behov av särskilt stöd” definieras i svenska centrala styr- och policydokument. Uppsatsen ska med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidra med kunskap om begreppets definition och tolkning i dokumenten med stöd i ett urval vetenskapliga texter. Metoden för att uppnå syftet bygger på kvalitativ textanalys av Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 och Salamancadeklarationen, samt analys av resultatet från tre vetenskapliga studier.Varken Skollagen 2010:800 eller Lgr 11 ger någon tydlig definition på begreppet ”elever i behov av särkilt stöd”. Salamancadeklarationen definierar begreppet som behov som beror på antingen ett funktionshinder eller någon form för inlärningssvårighet. Ingen av de analyserade styr- och policydokumenten ger någon specifik definition av vilka som anses vara i behov av särkilt stöd.I de vetenskapliga studierna framgår det att definitionen av begreppet ”elever i behov av särkilt stöd” i centrala styr- och policydokumenten är otydlig. Det finns inga tydliga riktlinjer för vilka personer som anses vara i behov av särkilt stöd. Tolkningen av begreppet läggs på den enskilde, skola eller lärare.

This report is going to discuss the relatively new and in schools, frequently debated concept of inclusion. The concept inclusion, easily explained means that all children, regardless of special needs or other conditions should be involved in the schools ordinary environment. In the democratic school of today, the education is supposed to be adapted to every individual and its special needs. The dilemma of the special need education is described as giving all children the same, but at the same time adapt to each and everyone’s differences. This study describes the teachers approach to the concept of inclusion and especially the inclusion of children in need of special support. And the teachers experience of possible advantages and disadvantages in their work to include all children. The method’s that were used to collect the empirical information to this report were qualitative interviews. The questions at issue were: How do the teachers include children in need of special support in the education? The teachers experiences of advantages and disadvantages in the way they work whit inclusion Partly for the children in need of special support Partly for the teachers Partly for the rest of the class

No description available.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument. Syftet är även att identifiera förbättringsmöjligheter vid användandet av skattningsinstrumentet. Studien är förlagd på två grundskolor och deltagare är två klasser ur årskurs åtta och sex lärare. Metodansatsen är både kvantitativ och kvalitativ och omfattas av lärarskattningar, skattningar utifrån observationer samt samtal med deltagande lärare. Resultatet pekar på att skattningar kan visa på mönster och ge indikationer på en klass fysiska och sociala klimat. Skattningsverktyget öppnar upp för diskussioner utifrån skolans/elevgruppens styrkor och utvecklingsområden vilka kan användas av specialpedagog, lärare och skolledningen i verksamhetens förändringsarbete och utveckling av det fysiska och sociala klimatet.