Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i särskild undervisningsgrupp. Fokus låg på elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrån Vernerssons (2007) fyra områden. Dessa är läraren och undervisningen, social gemenskap, självuppfattning och självförtroende samt skolans ansvar och organisering. Därmed blev det också intressant att undersöka ifall eleverna kunde sägas vara inkluderade utifrån dessa fyra områden. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara mina frågeställningar valde jag att intervjua fem elever i årskurs sex till nio. Som analysmetod användes en hermeneutisk ansats. Upplevelserna av inkludering vad gällde läraren och undervisningen visade på en varierad undervisning med uppgifter som var starkt individualiserade. Eleverna hade en positiv relation till läraren, upplevde att de fick den hjälp de behövde samt hade studiero. Den sociala gemenskapen i klassen var tydlig. Eleverna sa sig ha många kompisar, umgicks gärna på rasterna men inte i så stor utsträckning utanför skolan. Elevernas självuppfattning och självförtroende visade sig genom att de upplevde att de fick komma till tals och blev lyssnade på. Deras nuvarande skola upplevdes som en trygg miljö med trygga vuxna. Att skolan har egna lokaler, många vuxna och en liten elevgrupp upplevdes positivt av eleverna. De uppskattade att det fanns många vuxna som kunde ge hjälp och ha översikt över eleverna. De ansåg det lätt att hitta i lokalerna och skönt att de inte var så många elever att hålla reda på. Utifrån resultaten gick det att utläsa att eleverna själva upplevde att de var inkluderade inom de områden som Vernerssons (2007) identifierat. Många av de punkter som Vernersson (2007) tar upp som förutsättningar för inkludering nämner eleverna i intervjuerna och kan sägas vara uppfyllda, vilket gör att slutsatsen blir att eleverna är inkluderade utifrån Vernerssons (2007) kriterier.

I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer. De utvalda i intervjuerna var två förskollärare och två lärare med erfarenheter av elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att pedagogerna till stor del är positiva till inkludering, men är dock något kritiska och ansåg att mer resurser behövs. Det gemensamma hos samtliga pedagoger var att de strävar efter att få alla elever att känna sig lika mycket värda, samt att de försöker anpassa undervisningen till alla elevers behov oavsett förutsättningar.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp.   I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov. Pedagoger behöver ha kunskap om barns individuella utveckling för att kunna tillgodose deras behov. Vuxnas tillgänglighet blir också väsentlig då de intervjuade beskriver att det är av stor betydelse att vuxna finns till hands. En annan sak som tas upp är betydelsen av rätt bemötande av barnet, att man skapar en positiv känsla hos barnet av att lyckas och duga.   I litteraturen tas det upp att en inkluderande skola skapar ett demokratiskt samhälle. Och en förutsättning för att det ska kunna ske är att barn från olika hemförhållanden och kulturer möts i skolan. I skolan lär sig barn att acceptera olikheter och de tar del av varandras verkligheter.   Inte sällan har barn i behov av särskilt stöd bristande sociala förmågor. Redan från tidig ålder lär sig barn att samspela med varandra, men för att göra det måste dessa förmågor övas. Därför är leken viktig. Genom att möta olika situationer lär vi oss normer och regler. Som är grundläggande för vår sociala förmåga. En del barn behöver mer stöd i att lära sig samspela med andra barn. Den vuxne kan fungera som en handledare eller stöd för barnet.   Studiens resultat pekar på att den skola jag gjort min studie arbetar de mycket med inkludering. De har alltid inkludering som mål men ibland är de tvungna att plocka ut vissa barn ur gruppen för att sedan kunna inkludera barnet i klassen. De arbetar mycket med att hjälpa barn i det sociala lärandet. Genom att bygga på en relation byggt på förtroende kan de hitta vägar till barnet och ge stöd i samspelet med andra.   Studiens resultat pekar även på att samhället spelar stor roll för möjligheterna till inkludering. I ett segregerat samhälle blir det svårare att arbeta med inkludering.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver lärandemiljön för barn i behov av särskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda på det undersöktes hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, vad förskollärare uppmärksammar i situationen då det uppstår svårigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollärarna ger till barn i svårigheter samt vilken form av stöd förskollärarna får då det uppstår svårigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis åskådliggör svaren att förskollärarna visar på svårigheter i att definiera barn i behov av särskilt stöd. Barnen beskrivs främst utifrån de olika svårigheter de kan ha men även med utgångspunkt i att det är barn som har utökade behov i förhållande till ett tänkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn. De flesta förskollärare anser främst att svårigheter kring barn uppstår med anledning av barnets besvär. Då det uppstår svårigheter kring barn uppmärksammar övervägande delen av informanterna i första hand barnets besvär och utifrån det sedan hur aktiviteter och rutiner kan anpassas efter barnet. De flesta informanter beskriver att det stöd som efterstävas eller ges till barn är att, utifrån barnet, pröva nya aktiviteter och arbetssätt. Utifrån detta visar svaren även att förskollärarna kan uppleva olika svårigheter i att anpassa verksamheten efter de barn som behöver stöd, i detta beskrivs de ekonomiska begränsningarna vara problematiska. Handledning anges av samtliga som ett betydelsefullt stöd för förskollärarna i arbetet med att stödja barn. De flesta ger uttryck för ett utökat behov av handledning då tillgången beskrivs vara begränsad. Studien visar att förskolepersonalen behöver specialpedagogisk kompetensutveckling för att ges möjligheter att utveckla den befintliga kunskapen och nya insikter mot mer relationella/sociokulturella perspektiv på barns lärande, utveckling och socialisation.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda på om inkluderad eller samlad undervisning är att föredra för särskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade inkluderade särskoleelever, samt med inkluderade elever och särskoleelever på en grundsärskola. I intervjuerna användes en intervjuguide för att få djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det är svårt att ge svar som gäller för alla elever. Det är viktigt att se från individ till individ. För att inkludering ska fungera bra underlättar det om skolan har ett relationellt perspektiv på specialundervisningen, samt att man har bra samtal mellan elev, föräldrar och lärare. Lärarna i den undersökta skolan är relativt positiva till att arbeta inkluderande.

Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen. Resultatet visar även att personalen efterfrågar stöd och hjälp i samband med reflektioner, få bekräftelser i den egna yrkesrollen och att specialpedagogen fungerar som en länk till externa kontakter. Ömsesidigt förtroende och närhet är ledstjärnor i samarbetet mellan personal och specialpedagog för att få till stånd en förskola för alla.

The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions. How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability? What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions? What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education? The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals. When the state formulates documents to ensure that all children in Sweden get an equivalent education there is no considerations of the economic conditions of the municipalities. The conclusion is that all the schools in this study have their own model for helping students with special needs, and show different ways do reach the state and municipal regulations. Still, national distribution of finances affects the municipal finances. In municipals with large socio-economic difficulties the schools gets less money, and that conflicts with the regulation regarding an equivalent education for all students. All types of assistance for students with special needs are not available at all schools.

The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on “children in need of special support” within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; “children in need of special support”, “resource” and “a school for everyone”. The approach has then been compared with a selection of documents with guidelines, the curriculum and the Swedish law regarding school. Further on the aim with the essay also is to get an insight in the educational program to prepare and try to understand what is demanded of an educationalist.

Det sker många möten mellan föräldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med föräldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vår studie har varit att undersöka i vilken grad föräldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer på två förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var även att urskilja aspekter som främjar eller hämmar en god relation. Med hjälp av enkäter skulle pedagoger och föräldrar få möjlighet att besvara både strukturerade och icke strukturerade frågor. Resultatet visade att respondenterna var påtagligt överens vad gäller relationernas starka betydelse för att åstadkomma en utvecklande och givande verksamhet för barnen. Med studien ville vi även öka vår kunskap kring hur relationerna och samarbetet mellan föräldrar och pedagoer bäst utformas. Med frivilliga kommentarer fanns möjlighet för respondenterna att beskriva sina åsikter.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.