Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet. Metafunktionerna syftar till att kartlägga semiotiska teckensystem och andra meningsskapande uttryck i en kommunikation. Det semiotiska arbetet sker i tre olika nivåer samtidigt, vilka benämns: den ideationella, den interpersonella och den textuella metafunktionen. Studien synliggör lärarens multimodala resurser och elevernas respons på dessa. Lärarens kroppsliga resurser såsom talet, mimiken, gesterna och dennes kroppsrörelser är meningsbärande i praktiken och kompletteras av övriga artefakter. Lärarens resurser organiseras retoriskt genom att läraren arbetar från det lilla till det stora. Det sker en tydlig eskalering av både lärarens semiotiska resurser och svårighetsgraden i undervisningens innehåll. En slutsats som man kan dra utifrån denna studie är att lärarens olika teckensystem samt organisering av undervisningen påverkar och kan främja elevernas deltagande i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka andraspråkselevers ämneslitteracitet i deras textproducerande uppgifter. Frågeställningarna som skulle besvaras i denna studie var hur använder sig andraspråkselever av ideationella grammatiska metaforer i sina texter?vilka röster framträder i andraspråkselevernas texter? För att besvara frågeställningarna användes den deduktiva ansatsen, det insamlade materialet analyserades mot två teorier. Dessa två teorier som användes var ideationella grammatiska metaforer och Coffins (2002) röstteori från ramverket Appraisal, vilka ingår i Hallidays systematiskt funktionell lingvistik. Resultat i studien visade att användandet av ideationella grammatiska metaforer var större i elevtexterna från årskurs 1 jämfört med årskurs 2. Trots att ordantalet i elevtexterna i årskurs 2 var större än i årskurs 1. Resultatet synliggjorde också att eleverna använde sig till största delen av den återberättande rösten från Coffins (2002) röstteori. Men det synliggjordes också att om det hade en fjärde röst, den beskrivande rösten, i röstteorin hade resultatet sett annorlunda ut. En slutsats till denna studie påvisade att eleverna inte hade svårt att använda sig av ämneslitteracitet i deras texter eftersom texterna innehöll flera ideationella grammatiska metaforer. En annan slutsats till denna studie var att det skulle behövas en fjärde röst, den beskrivande rösten, som hade underlättat för eleverna med användning av bakgrundsfakta i deras texter. Den sista slutsatsen var att historielärare måste arbeta med det ämnesspecifika språket med andraspråkselever för att de ska kunna utveckla deras språkliga register.

I december 2015 började polisen använda termen utsatta områden i en serie rapporter. Samtidigt som termen fått stor spridning har polisens rapporter kritiserats från flera håll. Syftet med den här studien är att undersöka den diskursiva konstruktionen av utsatthet i polisens rapporter om de utsatta områdena.  Studien står på två teoretiska grundpelare bestående av kritiska diskursstudier och systemisk-funktionell grammatik. Den kritiska ansatsen i studien är textintern. Materialet består av 3 polisrapporter från perioden 2015–2019, och undersöks med en metod- trianguleringsprincip. En transitivitetsanalys används för att identifiera kongruenta processer och tillhörande deltagare. Därefter analyseras ideationella metaforer för att belysa vilka processer och deltagare som realiseras inkongruent. Till sist utförs en kategoriseringsanalys på fyra övergripande, centrala deltagare: geografiska områden, kriminella, polis och invånare vilka identifierats i de två första stegen av analysen.  Resultatet visar att utsattheten konstrueras diskursivt som ett tillstånd snarare än en process. Termen utsatta områden gör att förstadeltagaren, den som utsätter, göms bakom en ideationell metafor. Materialets kongruenta processer är huvudsakligen relationella medan de inkongruenta processerna oftare är materiella. Således uttrycks sakförhållanden kongruent med explicita deltagare medan när deltagare gör något, uttrycks detta ofta inkongruent med implicita deltagare. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur den språkliga konstruktionen av fenomenet utsatthet kan bidra till hur fenomenet förstås.

Tidigare forskning på läromedel om klimatförändringar visar att människans roll i processerna döljs på olika sätt i den grammatiska realiseringen. Ett av syftena med ämnet hem- och konsumentkunskap är att elever ska utvecklas som konsumenter utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I läromedel för hem- och konsumentkunskap finns således fakta om klimatförändringar. Syftet med undersökningen är att synliggöra hur den språkliga realiseringen i läromedelstexter om klimatförändringar påverkar förutsättningarna att genom texterna se samband mellan mänskligt handlande och klimatpåverkan. Materialet för studien utgörs av sex texter hämtade från två olika läromedel i hem- och konsumentkunskap. Undersökningen har både sin teoretiska och metodologiska grund i systemisk-funktionell grammatik. Resultaten visar att det i böckerna finns två undertyper av texter som i olika grad hämtar språkliga resurser från ett vetenskapligt register. De texter som beskriver klimatförändringar allmänt har fler drag från ett vetenskapligt register; de har mycket få mänskliga förstadeltagare och en hög andel abstrakta fenomen, delvis bestående av grammatiska metaforer, som förstadeltagare. Texterna med en mer praktisk inriktning skriver i större utsträckning ut mänskliga förstadeltagare och skapar en tydligare koppling mellan människans handlande och påverkan på klimatet.

I denna kritiska studie undersöks nyhetsrapportering om de svenska sis-hemmen genom att analysera hur sis-hem och tvångsvård för barn och unga beskrivs i nyhetstexter. Syftet är att blottlägga vilka som kommer till tals i nyhetsrapporteringen samt vilka diskurser, normer och ideal som realiseras språkligt. På sis-hem tvångsvårdas barn och unga mellan 12-21 år med problematiska hemförhållanden och psykosociala problem, men även de som dömts för lagbrott. Tvångsvården av barn och unga kan beskrivas som en komplex verksamhet då den existerar i gränslandet mellan socialtjänst och rättssystem. Undersökningen visar att den svenska regeringen och andra politiska företrädare är de grupper somfrämst får komma till tals. Nyhetsredaktionerna verkar tillsammans med de politiska företrädarna vara de som sätter agendan för vad som ska diskuteras omkring sis-hem och barn i tvångsvård under den undersökta tidsperioden. När barn som tvångsvårdas på institutioner deltar i nyhetsrapporteringen blir det främst som omständigheter. De påverkas av åsikter, händelser och handlingar men ges ingen plats som aktiva deltagare i nyhetsrapporteringen. Undersökningen visar vidare att det verkar ha skett en förändring de senaste decennierna i synsättet på frågor som berör barn, unga och brott. Från att handla om vård och behandling verkar diskussionen alltmer fokusera på straff, säkerhet och andra kriminalpolitiska frågor.

Environmental issues are a hot topic in political debates and residents are becoming more and more aware of them, forcing car manufacturers to follow a strategy based on these principles. Our goal with the study is to analyze four different car manufacturers' commercials to find out how they create their commercials to succeed in selling and make a product that is stressful for climate emissions appear harmless. The method used for this empirical study is a qualitative content analysis based on four different commercials. The manufacturers are Volvo, Volkswagen, Kia and Toyota, which are the most common car brands in Sweden when the study is executed. The result we ended up with is that the car manufacturers embrace the environmental issue so much that their films consist as much of nature as their car. It can't be missed that they are no longer promoting a fossil fuel future. There are many elements of nature in different ways and we could see that they want to present an image of being environmentally conscious and they want to show that their identity is progressive and modern to attract consumers to keep buying their cars.

Studien har som syfte att undersöka hur regeringen, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och RFSU språkligt konstruerar bilden av prostitution och sexköp. Studien gör detta genom att analysera vilka språkliga benämningar aktörerna använder sig av för att beskriva prostitution och sexköp, och hur de språkligt konstruerar de som säljer och köper sex. Studien använder sig av den kritiska diskursanalysen och den ideationella metafunktionen som teoretiska utgångspunkter. I analysen görs en transitivitetsanalys utifrån den ideationella metafunktionen där texter från aktörerna utgör analysmaterialet.  Studiens resultat visar att aktörerna frekvent använder ett könsneutralt språk när de konstruerar de som säljer och köper sex, och det finns en marknadsdiskurs som dominerar i den språkliga konstruktionen av prostitution och sexköp. Det finns också en övergripande feministisk diskurs och nyliberal diskurs som kommer fram i texterna. Studiens övergripande slutsats är att de som säljer sex borde konstrueras som kvinnor och de som köper sex som män i större utsträckning, för att synliggöra hur prostitution och sexköp hänger samman med den ojämställda maktordningen mellan män och kvinnor.