Denna systematiska litteraturstudie har syftet att ta reda på vad tidigare forskning säger om hur lärare kan identifiera elever med en särskild begåvning i matematik. Hur dessa elever utmärker sig och vad som är deras kännetecken samt egenskaper. Hur lärare kan arbeta för att synliggöra dessa egenskaper för att kunna identifiera elever med särskild begåvning i matematik. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie använts vilket innebär att svaret sökts i tidigare forskning. Denna systematiska litteraturstudie har hämtat litteratur som behandlar forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Resultatet av studien visar att de särskilt begåvade eleverna kan identifieras genom elevernas enskilda arbete, prov och tester samt muntlig kommunikation. I identifieringen måste lärarna vara medvetna om att egenskaperna kan skilja sig åt mellan de särskilt begåvade eleverna. Eleverna kan identifieras genom egenskaper som att de är snabba, nyfikna, positiva och engagerande. Det är en fördel i

<p>Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultatet visade att sjuksköterskornas identifiering, planering och genomförande av omvårdnad av patient med feber, många gånger utgick från personliga erfarenheter och förvärvad kunskap. Den teoretiska basen från högskoleutbildningen var bristfällig. Slutsatsen blir, för att kunna implementera evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten krävs att de som har kunskapen om evidensen t.ex. lärare och forskare tar mer del i skapandet av vårdprogram, riktlinjer och rutiner i den kliniska verksamheten. Detta skulle kunna leda till att den kliniska verksamheten lättare kan tillämpa evidens i det dagliga arbetet.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Feber, identifiering, planering, omvårdnad,</p><p> </p>

<p>Abstract</p><p>Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ</p><p>undersökning gällande tankar om TV-serier.</p><p>Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p>Högskolan i Halmstad</p><p>Datum: 070521</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett</p><p>avtryck.</p><p>Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier.</p><p>Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.</p><p>Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades</p><p>också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har</p><p>sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke.</p><p>Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.</p>

Abstract Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ undersökning gällande tankar om TV-serier. Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson Handledare: Malin Nilsson Examinator: Ingegerd Rydin Dokument: C-uppsats Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskolan i Halmstad Datum: 070521 Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett avtryck. Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier. Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer. Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke. Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultatet visade att sjuksköterskornas identifiering, planering och genomförande av omvårdnad av patient med feber, många gånger utgick från personliga erfarenheter och förvärvad kunskap. Den teoretiska basen från högskoleutbildningen var bristfällig. Slutsatsen blir, för att kunna implementera evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten krävs att de som har kunskapen om evidensen t.ex. lärare och forskare tar mer del i skapandet av vårdprogram, riktlinjer och rutiner i den kliniska verksamheten. Detta skulle kunna leda till att den kliniska verksamheten lättare kan tillämpa evidens i det dagliga arbetet.       Nyckelord: Feber, identifiering, planering, omvårdnad,

Överkonsumtion av alkohol är ett växande problem i samhället och i Sverige har nästan var tionde person ett riskbruk av alkohol. Mer än 60 sjukdomstillstånd kan kopplas till bruk av alkohol. I sjuksköterskans kompetensområde ingår det att ha förmåga att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2008) niostegs metod. Elektroniska sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i tio artiklar som kom att utgöra studiens resultat. Artiklarnas resultatdelar har bearbetats av författarna och sammanställts under ett tema med fyra kategorier, varav en har tre underkategorier. Sjusköterskorna upplevde att de hade brist på utbildning och kunskap inom alkoholområdet. Tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen påverkade sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Det rådde även oklarhet angående vilket ansvar sjuksköterskan hade för identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Sjuksköterskorna hade blandade känslor inför att diskutera alkohol med patienterna då de ansåg att det var ett känsligt ämne.

Studiens syfte är att synliggöra lärares strategier för att identifiera och kartlägga elevers matematiksvårigheter.   De fem intervjuer som gjordes med lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet visade att elevobservationer samt noggranna analyser kring elevernas utveckling är mycket väsentliga. Alla intervjupersonerna hade matematik i sina utbildningar.   Resultatet visade att ett arbete med översiktliga uppgifter underlättar för läraren att kunna se vari elevens svårigheter ligger. På så sätt går det förhoppningsvis att upptäcka svårigheterna i tid. Att vara flera lärare vid beslutstaganden betonades också som viktigt eftersom det kan vara svårt att hinna se allt själv.   Vikten av laborativt material skildrades i litteraturen men var inte något som framkom i intervjupersonernas svar. Resultatet visade även att matematiksvårigheter kan bero på bristande taluppfattning eller läs- och skrivsvårigheter. Svårigheterna kan även bero på en bristande motivation från elevernas sida.  För att hjälpa de elever som har svårt för matematik användes specialpedagog och arbete i mindre grupper.

No description available.

Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem med oacceptabelt hög mortalitet. Som omvårdnadsansvarig har sjuksköterskan ett viktigt arbete i att identifiera patienten med sepsis för att behandling skall kunna ges i tid. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors identifiering av sepsis. Metod: Studien var en litteraturstudie och utformades enligt Polit och Becks (2017) flödesschema i nio steg. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på tio vetenskapliga artiklar som genomgick systematisk urvalsprocess innan kvalitetsgranskning. Resultat: Databearbetning och analys resulterade i tre huvudkategorier; klinisk kunskap, arbetsmiljö, utbildning och två underkategorier; erfarenhet, hjälpmedel i klinisk verksamhet.  Slutsats: Många faktorer påverkar sjuksköterskan i identifieringen av sepsis. Kunskapsbrist, hög arbetsbelastning, brist på utbildning och frånvaro av adekvata hjälpmedel var de vanligaste faktorerna som framkom i litteraturstudiens resultat. Kliniskt verksamma sjuksköterskor behöver fler hjälpmedel och mer utbildning för att öka kunskapen om sepsis.

Syftet med följande studie är att undersöka hur lärare arbetar för att utmana elever med potential att vara eller som är högpresterande inom matematik. Enligt skollagen och läroplanen har alla elever rätt till utveckling på sin nivå. Tidigare forskning tyder däremot på att det i nuläget inte ser ut så i skolan och det är därmed en viktig fråga att lyfta. Genom intervjuer och observationer med fyra lärare på fyra olika skolor har målet varit att ta reda på hur det är i skolorna idag. Frågeställningarna behandlar hur lärare arbetar med att utmana dessa elever. Genom intervjuer och observationer har vi tagit reda på hur lärarna går till väga för att identifiera och undervisa denna grupp. Vi har även tagit reda på vilka konsekvenser som kan uppstå om stimulans uteblir och hur lärarnas förutsättningar för att genomföra detta ser ut. Det har framkommit att det är viktigt att utmana eleverna då de utan stimulans kan bli oroliga och kan stagnera i sin kunskapsutveckling. Lärarna arbetar varierat med olika sorters uppgifter och material för att utmana eleverna på deras nivå. Lärarna använder sig framförallt av problemlösning då det ger eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor. Det har även framkommit hur betydelsefullt kollegialt samarbete är. Samarbete ökar möjligheterna för att individanpassa undervisningen och lärarna kan dra nytta av varandras kunskap. Lärarna delger att de har tillräckliga förutsättningar för att utmana dessa elever men de efterfrågar ett utökat kollegialt samarbete och vidareutbildning för att ytterligare kunna stötta dem.