Kandidatuppsatsens syfte är främst att besvara huruvida mor-dotterrelationens litterära uttryck varieras genom romanerna: hur förhållandet framställs, vilka likheter och olikheter det finns i temats gestaltning samt hur det eventuellt skulle kunna förklaras.

Sammanfattning Titel: Klientidentifiering - En studie som utreder revisorns identifiering till sin klient Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Johan Hagström och Jonas Ljunggren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 – Mars Syfte: I tidigare forskning gjord av Bauer (2015) ges en förklaring till varför revisorer inte är medvetna om att de identifierar sig med sina klienter, vilket kan vara ett hot mot oberoendet. Studien har genomförts kring ämnet klientidentifiering då det inte finns mycket forskning kring om revisorer är medvetna om att de identifierar sig med sina klienter. Det har inte tidigare genomförts en liknande studie som klargör vilka metoder som revisorer använder sig av för att utföra en revision för att förhindra att objektivitet försämras till följd av identifikation till sin klient. Studiens forskningsfrågor är:  Vet revisorerna när de identifierar sig för mycket med en klient?  Vilka metoder använder sig revisorerna av för att hantera den risk som uppstår vid klientidentifiering? Metod: Studien utgörs av tio kvalitativa intervjuer av så kallade Big four revisorer och utfördes i en semistrukturerad form. Intervjuerna spelades in, transkriberades och det empiriska materialet analyserades under olika teman i empiriavsnittet. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att klientidentifiering förbises av revisorer, vilket tidigare forskningen bekräftar (Bauer, 2015). Bauer (2015) påpekar i sin studie att revisorer inte vet om de identifierar sig med sin klient och hur det då kan uppstå en risk mot oberoendet, vilket är något som den här studien bekräftar, att revisorernas vetskap kring klientidentifiering är låg. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning inom ämnet är att studera klientidentifiering med fokus på mindre och enskilda revisionsbyråer. Är klientidentifiering mer påtaglig på mindre revisionsbyråer? Är revisionsbyråerna mer beroende av sina kunder? Vilka metoder används för att minska riskerna för beroende? Uppsatsens bidrag: Föreliggande studie lämnar viktiga bidrag till redovisningslitteratur, praktiker och lagstiftare genom:  att få revisorers förståelse för och medvetenhet om risker vid klientidentifiering.  att kartlägga eventuella metoder vid sociala konflikter i samband med klientidentifiering. / Abstract Title: Client Identification - A study that investigates the auditor's identification with their clients Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Johan Hagstrom and Jonas Ljunggren Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – March Aim: Earlier research done by Bauer (2015) explains how auditors are unaware that they identify with their clients, which could be a threat to independence. This essay is about client identification and there is not much previous research to find on the subject. There is no similar study that clarifies which methods on accountant use to prevent objectivity impaired as a result of identification. The study's research questions are:  Do the auditors know when they identify too much with a client?  What methods do the auditors use to deal with the risk that occurs from client identification? Method: The study is based on 10 qualitative interviews with auditors who work in the Big four accounting firms. The interviews were recorded, transcribed and the empirical material was analyzed under different themes in the empirical section. Result & Conclusions: The study shows that client identification is ignored by auditors which previous research also states (Bauer, 2015). Bauer (2015) point out in his study that the auditors don´t know if they identify with their clients and how that could lead to a risk to its independence, which is something this study confirms, that the auditor’s knowledge about client identification is low. Suggestions for future research: A proposal for further research of the subject is to do a similar study of client identification, but with a focus on smaller and individual accounting firms. Is client identification more pronounced at smaller accounting firms? Is accounting firms more dependent on their customers? What methods are used to reduce the risk of addiction? Contribution of the thesis: This study makes an important contribution to the accounting literature, practitioners and legislators:  to get the auditor's understanding and awareness of the hazards of client identification.  to identify potential methods of social conflicts related to client identification

No description available.

<p>Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ”social identity theory” (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera. Den sociala identiteten upplevs återspegla den egna identiteten i sociala interaktioner. Intervjuer med sju kvinnor gjordes och resultatet analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatet beskriver att kvinnors eget och andras sätt att konsumera kan kategoriseras, identifieras och jämföras under påverkan av upplevelser kring stil, ekonomi och värderingar. Även humör och känslor upplevs påverka konsumtionssättet. Resultatet diskuteras kring betydelsen av intresse och vikten av att förmedla en positiv självpresentation och hur det kan påverka hur och vad man handlar.</p>

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som kräver snabb diagnostisering och behandling. En begynnande sepsis har ofta diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp och kan därmed vara svår att identifiera. Sjuksköterskans roll är av stor vikt för att observera försämring hos patienten och på så sätt identifiera en sannolik sepsis i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer. Data samlades in med hjälp av tekniken Stimulated Recall Interview (SRI). Data spelades in, transkriberades och analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier beträffande sjuksköterskors erfarenhet av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral; Svårigheter vid identifikation, vikten av att arbeta preventivt, bedömningsstrategier underlättar identifikation och förenat med en känsla av obehag. Sjuksköterskorna beskrev att sepsis hade ett obehagligt sjukdomsförlopp och för att tillståndet skulle identifieras i ett tidigt stadium önskade sjuksköterskorna ett beslutstöd vid identifiering. Slutsats: Sepsis är ett sjukdomstillstånd som behöver en högre prioritet och fler satsningar gällande utbildning behöver göras i syfte att öka kunskapen över identifikation av tecken på sepsis och därmed skapa en säkrare vård och en bättre omvårdnad för patienterna.

Abstrakt Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och kränker kvinnans mänskliga rättigheter. I tidigare studier har kvinnor utsatta för våld i nära relation beskrivit svårigheter i att söka vård vilket kan ge allvarliga hälsokonsekvenser. Hälso- och sjukvården har därmed ett viktigt ansvar i att identifiera dessa kvinnor för att kunna erbjuda dem en god vård. Syfte: Att beskriva hinder för sjukvårdspersonal att identifiera kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa artiklar granskats, analyserats och sedan sammanställts. Resultat: Åtta hinder identifierades och sammanställdes i två huvudområden som innefattar: organisatoriska och personliga hinder. Resultat visade att brist på kunskap, brist på kliniska riktlinjer och bristande språkförståelse var associerat med en lägre screeningfrekvens. Konklusion: De rapporterade hindren för att screena kan leda till att kvinnor utsatta för våld i nära relation inte identifieras vilket utgör ett hot för deras hälsa. Hälso- och sjukvården skulle genom utbildning och förebyggande åtgärder kunna motverka att dessa hinder uppstår och därmed främja kvinnors hälsa. Nyckelord: Våld i nära relation, sjukvårdspersonal, hinder, identifiering, sjuksköterskor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur några lärare, speciallärare och specialpedagoger beskriver att flerspråkighetsfaktorn påverkar identifiering av läs- och skrivsvårigheter, och vilken kunskap som de anser behövs för att kunna göra bedömningar med god tillförlitlighet. För att undersöka detta har åtta lärare, speciallärare och specialpedagoger på sammanlagt sex olika grundskolor i två olika kommuner intervjuats i enskilda och semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ram utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv på lärande samt Antonovskys salutogena perspektiv. Sammanfattningsvis efterfrågar deltagarna, och framför allt lärarna, mer kunskap om generella och specifika läs- och skrivsvårigheter för att kunna stötta elever i svårigheter på rätt sätt. Flera av deltagarna tycker att det är en stor utmaning att ge de flerspråkiga eleverna rätt stöttning, och framför allt är det en stor utmaning att identifiera det som är brister i språket och det som skulle kunna vara läs- och skrivsvårigheter. De menar att man behöver ha god utbildning i både svenska som andraspråk och specialpedagogik för att göra rätt bedömningar och följaktligen sätta in rätt insatser. Vidare uttrycker deltagarna även en önskan om ett utökat samarbete mellan professionerna lärare, speciallärare, specialpedagoger och modersmålslärare när det gäller dessa elever. Min slutsats är att lärare, speciallärare och specialpedagoger har stor kunskap om och ett salutogent förhållningssätt till flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter, men att det är ett komplext område som kräver tvärprofessionell specialistkompetens. Att disciplinerna lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar tillsammans är en förutsättning för att vi ska kunna möta elevernas behov. Därutöver behöver samarbetet med modersmålslärarna utökas för att ge en mera rättvis och heltäckande bild av de flerspråkiga elevernas svårigheter och förmågor.

Hållbarhetsämnet är mer aktuellt än någonsin i dagens samhälle och diskuteras i allt fler sammanhang och kontexter, men ur en jobbsökarkontext är området relativt outforskat. Den tidigare forskning som finns inom ämnet görs ur olika perspektiv och kommer till olika slutsatser, varför ett behov av en mer djupgående analys finns. För att uppnå denna djupare förståelse av ämnet valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning för att identifiera huruvida det bland jobbsökare finns ett samband mellan önskan att kunna identifiera sig med en potentiell framtida arbetsgivare och intresset för dennes hållbarhetsengagemang.Genom litteraturgenomgång tas en teoretisk referensram för studien fram, där olika för studien relevanta ämnesområden tas fram och sammanställs. Den teoretiska referensramen innefattar olika teorier kring identifiering, såsom social identifieringsteori och organisationsidentifiering, men även teori kring arbetsgivarattraktivitet, greenwashing och företags hållbarhetsengagemang i termer av corporate social responsibility – CSR. Den teoretiska referensramen leder fram till en föreslagen modell, vilken sammankopplar de olika utvalda teorierna och har för avsikt att fungera som ett verktyg för kategorisering av jobbsökare baserat på hur dessa ställer sig till de olika ämnesområden som den föreslagna modellen berör.Den teoretiska referensramen och dess modell utgör basen för de semistrukturerade intervjuer som genomförs med tio respondenter, de samtliga olika ämnesområdena ur den föreslagna modellen diskuteras för att utgöra basen för studiens analys. Efter kodning av intervjuerna identifieras stora likheter bland många respondenter, varför den föreslagna modellens applicerbarhet blir låg. Istället tas en fyrfältsmodell fram, vilken tydliggör tre olika kluster bland respondenterna baserat på deras svar och attityder. Klustren baseras på till vilken grad man som jobbsökare önskar identifiera sig med potentiell framtida arbetsgivare samt till vilken grad företags CSR-engagemang beaktas vid jobbsökandet. Majoriteten av respondenterna placeras i det såkallade medelklustret, där identifieringen med potentiell arbetsgivare anses viktig men beaktandet av CSR-engagemanget är lågt. Ytterligheterna utgörs av ett lägre respektive högre kluster, där det lägre klustret visar ett ointresse för båda faktorerna, medans det högre klustret visar på ett förhållandevis högt intresse för båda. Potentiell framtida arbetsgivares CSR-engagemang tycks alltså inte vara något som är av högre betydelse för jobbsökande, men att kunna identifiera sig med denne är för majoriteten viktigt. Ingen är dock perfekt och även de respondenter som kategoriserades enligt det högre klustret gav, liksom de flesta övriga respondenter, uttryck för att man i en desperat situation sannolikt skulle kunna tänka sig att ta ett jobb vid ett företag man egentligen inte hade velat vara anställd i. Intresset för potentiell arbetsgivares CSR-engagemang tycks alltså vara en effekt av en stark identifiering med denne. Vad vi kunde se var också att flera av jobbsökarna inte anser sig befinna i en situation där det är rättfärdigat att ha förväntningar eller krav på arbetsgivares hållbarhetsengagemang, utan ger uttryck för att det eventuell är något som kan komma att beaktas till högre grad längre fram i karriären. Om man får jobb vid ett företag med ett bra CSR-engagemang ses det snarare som en bonus än något man förväntar sig.Studien bidrar med en djupare insikt kring identifiering med potentiell arbetsgivare och synen på dennes CSR-engagemang i en jobbsökarsituation. Den fyrfältsmodell som tas fram i analysen fungerar som ett verktyg för kategorisering av jobbsökare baserat på dennes attityder i ämnet och kan appliceras även i andra kontexter än studiens urval bestående av civilekonomstudenter på väg ut i arbetslivet.

Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär. Enligt teorierna kan företag identifiera och prioritera baserat på intressenternas nivå av dessa kriterier för att kunna fastställa vilka intressenter som är viktigast. Dock sker inte identifieringen utan svårigheter bland annat tillföljd av att det saknas standarder för både intressentrelevans och för hur intressen skall balanseras. En ytterligare svårighet är att kriteriernas tillräcklighet i praktiken sällan testats empiriskt. Tillföljd av bristen på empiriska undersökningar var syftet i studien att undersöka hur företag i praktiken identifierar sina intressenter för att sedan jämföra deras praxis med tidigare teorier om identifiering och prioritering. Studien hade två angreppssätt, dels hur företag identifierar sina intressenter och även hur företag inkorporerar sina intressenters önskemål och krav i sina övergripande mål. De två angreppssätten utmynnade i två separata frågor. Den första frågan innefattade de undersökta företagens tolkning av sina intressenter. Vi ville testa den praktiska relevansen hos kriterierna genom att jämföra dem med de kriterier de undersökta företagen använde vid identifiering. Den andra frågan handlade om hur de undersökta företagen inkorporerade sina intressenters önskemål och krav i sina övergripande mål.Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med informanter från fem olika företag. Studiens resultat ledde fram till två olika slutsatser. Ifråga om tolkning och identifiering av intressenter framkom att informanterna tolkade och identifierade i likhet med tidigare teorier. Vi fann dock att informanterna inte använde samma kriterier som tidigare teorier utan använde andra kriterier. De identifierade bland annat intressenterna baserat på deras möjlighet att påverka, deras bidrag till företagets existensberättigande och hur kraftfull deras fråga eller order var. Vi ansåg att informanternas kriterier och tidigare teoriers kriterier skiljde sig åt sedan de utgjorde olika termer men att deras betydelse är densamma. Ifråga om inkorporering blev det tydligt att den kunde ske antingen direkt eller indirekt hos de deltagande företagen. Vi fann att ägare inkorporerades direkt medan kunder och personal inkorporerades indirekt. Direkt inkorporering skedde med önskemål och krav vilka kom från intressenter som var kända för företaget och hade möjligheten till personlig kontakt. Indirekt inkorporering var fallet för de intressenter som var okända och fler till antalet samt saknade möjligheten till personlig kontakt där åsikter och intressen kunde uttryckas. I avsaknaden av personlig kontakt framkom att andra processer måste utnyttjas för att fånga de indirekt inkorporerade intressenternas intressen innan de kan inkorporeras i ett företags övergripande mål. / Program: Civilekonomprogrammet

Inledning: Våld i nära relationer är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem som sker oberoende av land, klass, ålder, kultur, sexualitet eller religion. Det påverkar både den fysiska och psykiska ohälsan hos den utsatte. Våld i nära relation definieras som att bli utsatt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som inkluderar beteende som fysiska angrepp, psykisk misshandel, reproduktivt tvång och kontrollerande beteende. Syfte: Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om hur sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för att identifiera våld i nära relation och stödja utsatta kvinnor. Metod: Studien var en integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning i att identifiera våld i nära relation och kunskap om var samtalet ska ske då det är ett känsligt ämne samt att alla kvinnor ska bli frågade. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja kvinnor att inse att de faktiskt är utsatta då kvinnor kan normalisera sin situation. Sjuksköterskan behöver skapa en förtroendefull relation med kvinnan för att hon ska våga berätta. Slutsats: Genom att sjuksköterskor har kunskap om hur våld i nära relation uttrycker sig kan fler kvinnor identifieras och därmed får fler kvinnor stöd. Detta gör att sjuksköterskan kan minska ohälsan hos dessa kvinnor.