<p>Examensarbetet utfördes på Balco AB i Växjö, som tillverkar och erbjuder balkongsystem på</p><p>totalentreprenad. Eftersom Balcos ökade omsättning har lett till att ankomstrollen inte längre kan utföras med</p><p>tillräckligt hög precision, så har produktionsplaneringen blivit lidande. Syftet med projektet var därför att Balco</p><p>ska kunna ankomstrapportera inkomna aluminiumprofiler från underleverantörer på ett smidigt sätt, samt med</p><p>hög precision.</p><p>För att lösa Balcos problem vid ankomstkontrollen, så att de enkelt kan rapportera in och få en god översikt</p><p>av ankommit gods, har projektgruppen kommit fram till tre olika alternativa lösningar. Dessa lösningar är</p><p>streckkodssystem, RFID-system och manuell identifiering. För bästa resultat, och användning av</p><p>identifikationssystemen, är det troligtvis nödvändigt att ett MPS-system implementeras.</p><p>Slutsatsen och rekommendationerna innefattas främst av en lösning med ett streckkodssystem, men där den</p><p>primära nyckeln till ökad precision och kontroll av ankommande gods ligger i att införa ett väl fungerande</p><p>datasystem.</p>

Abstract: Fallstudiens syfte är att skapa förståelse hur ett fallföretag hanterar sitt material;genom lagerhantering och materialflöde. Målsättningen är att minska de internakostnaderna, minska bristfällig kvalitet, öka användandet av ett genomgående informationssystem samt optimera de materialkvantiteter som företaget dagligen hanterar. Teorin och nulägesbeskrivningen analyseras noggrant för att slutligen sammanställas i ett antal faktorer som innehåller författarnas rekommendationer och slutsatser. Rekommendationerna rangordnas utefter relevans och presenteras tillsammans med de för och nackdelar som implementeringen hade inneburit för fallföretaget.

The aim of this essay was to understand how teachers identify and deal with the problems surrounding economic vulnerability among their students.  A qualitative study method was conducted by seven semi-structured interviews with teachers from a big city in Sweden. When analyzing my result I found support in Goffman's stigma theory as well as in previous research. The teachers identify economic vulnerability amongst their students through their material belongings, when the class does something extraordinary, and through how the students communicate. Problems that the teachers can see in the classroom for economically disadvantaged students are that they can be aggressive, unruly and become introverted. Problems with studies and shoplifting are also common. Teachers deal with these problems by strengthen the students' self-esteem and teach them good manners, offering tutoring and report shoplifting to the children’s parents, the police and social services.

Lärare har ett ansvar att stötta särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor i matematik, ofta förväntas de klara sig själva. Skollagen fastslår dock att "den [utbildningen] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltså att alla har rätt att utvecklas efter sin förmåga. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som påverkar deras prestation. Studien visar att särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. Många faktorer verkar också påverka motivation och prestation, bland annat självförtroende, känsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, läraren, vårdnadshavare och även den fysiska klassrumsmiljön. Dessa elever verkar också dra nytta av grupperingar efter förmåga. Även olika former av anpassning av undervisning påverkar elevernas motivation och prestation positivt, vilket inte läroboken gör. Detta verkar även gälla de flesta andra elever i en klass. En anpassning där alla individer gynnas är att föredra som lärare då inga elever bör utelämnas. En viktig slutsats är att alla elever är individer med olika uttryck, behov och intressen.

A human is entitled to two different identities: one biological and one personal. The methods used in creating a biological profile and identification are under constant development. Methods used in creating a biological profile of an individual are: sex, age, ethnicity and stature. A large variation of bone elements can be used to determine these parameters, some with better results than others. Traces of skeletal trauma and disease should, in those cases they are present, be included in the biological profile. That is because they might be a vital clue in a possible identification. Methods like DNA has been a vital element in identifications on a personal level, because it is possible to determine family relations with its help. DNA has been used in a variety of identifications for example missing soldiers. Identification and creating a biological profile is an important work that will be even more precise in the future.

Syftet med examensarbetet är att förklara vilka faktorer som har betydelse för alumners identifiering och benägenhet att bidra med fördelar vid fortsatt relation med deras tidigare arbetsgivare, revisionsbyråerna. Studien syftar även till att kartlägga om det finns en aktiv relation mellan revisionsbyrån och deras tidigare anställda. För att uppnå syftet utvecklades en teoretisk analysmodell med stöd från tidigare teori och forskning. Den teoretiska analysmodellen tillsammans med de framtagna hypoteserna prövades genom en enkätundersökning där totalt 198 respondenter deltog. Alla respondenter har tidigare varit anställda hos en revisionsbyrå. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att personalpolicy och kommunikation har en positiv inverkan på alumners identifiering med den tidigare arbetsgivaren och är därmed mer benägna att bidra med fördelar. Deltagande visar sig ha en negativ påverkan på alumners identifiering. Examensarbetets resultat ger implikationer på att det finns förbättringspotential för att bygga ett starkt socialt kapital, där revisionsbyråer kan utvinna fördelar av en fortsatt relation med sina alumner.

Syftet med denna studie är att undersöka sju speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av arbete med elever som har språkstörning på högstadiet och gymnasiet. Forskningen gällande både äldre elever som har språkstörning samt speciallärares och specialpedagogers kunskap kring språkstörning är begränsad varför det är viktigt att utforska området. Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Datamaterialet har tolkats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten i arbetet har varit ett relationellt perspektiv och en induktiv ansats har använts. Resultaten visar att det råder en osäkerhet kring identifiering av elever som har språkstörning. Resultaten visar dessutom att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna. Vidare framgår att tid har stor betydelse för akademisk framgång och i skapandet av kamratrelationer. Resultaten visar också på ökade krav och förväntningar på högstadiet och gymnasiet. Trygghet och relation mellan lärare och elev visar sig vara en viktig faktor för skolframgång. Slutsatser som kan dras i från resultaten är att speciallärarna och specialpedagogerna har erfarenhet av att tidig identifiering av elever som har språkstörning är avgörande för att eleverna ska få rätt stöd och kunna delta på lika villkor i skolan. Dessutom visar speciallärarnas och specialpedagogernas erfarenheter att tid har en stor betydelse för de elever de mött när det gäller både skolprestationer och olika sociala relationer. Speciallärarna och specialpedagogerna upplever att det i arbetet kring inkludering är att det är svårt att ge eleverna individuella anpassningar i klassrummet samt att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna när det gäller språkstörning.

Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och förståelse av arbete kring elever i matematiksvårigheter, samt speciallärarens roll i problemlösningsprocessen. Det är en kvalitativ studie där speciallärare, specialpedagoger och klasslärare som alla arbetar med elever i matematiksvårigheter intervjuats. I studien har 14 lärare intervjuats för att synliggöra deras tankar och få svar på studiens frågeställningar kring matematiksvårigheter, identifiering och åtgärder. Resultatet visar att matematiksvårigheter är komplext och svårt att definiera. Elevers svårigheter förstås på en mängd olika sätt så som organisation och lärmiljö, färdigheter i matematik, koncentration och minnessvårigheter samt motivation. Identifieringen av matematiksvårigheter sker löpande i undervisningen men också genom tester och i samtal. De åtgärder som sätts in då en elev visar sig ha svårigheter skiftar, men vanligtvis sker förändringar i lärmiljön. Specialläraren har en betydelsefull roll som "spindeln i nätet" i arbetet kring elever i matematiksvårigheter. Specialläraren beskrivs vara den som ser helheten och kan organisera stöd utifrån de behov som finns på skolan, samt ha en stödjande funktion för såväl elever, lärare som föräldrar. Arbetet med elever i matematiksvårigheter är komplext och specialläraren har i samarbete med övrig personal en viktig uppgift att fylla för att identifiera svårigheter, ge stöd i elevers matematiklärande men framför allt förebygga så att svårigheter i matematik inte uppstår.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om och förståelse av speciallärarens roll vid identifieringen, uppföljningen och insatser avseende elever i matematiksvårigheter. I denna kvalitativa studie har det genomförts 14 semistrukturerade intervjuer med speciallärare/specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 2009) samt ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Sjöberg, 2006). I resultatet framkom det att vid kartläggning av elevers matematikkunskaper har bedömarstödet gett lärarna en bild av vad som bör kartläggas för att identifiera grundläggande matematiska kunskaper. Studien visar att respondenterna likställer grundläggande matematiska kunskaper med de kunskaper som kartläggs i Skolverkets bedömarstöd. Insatser som sker utifrån den identifiering som skett varierade, samt att specialläraren hade varierad grad av delaktighet vid uppföljning av resultat. Slutsatsen i denna studie var att klassläraren har ett stort ansvar vid identifiering och uppföljning av elevers matematiska kunskaper samt en stor del i de insatser som genomförs. Utifrån resultatet framkom ett behov av att speciallärare och klasslärare samspelar gällande såväl identifiering som uppföljning för att kunna säkerställa att alla elever får det stöd som de behöver för i matematik samt att kartläggningsprocessen behöver vara en naturlig del i speciallärarens verksamhet.

Alltför många organisationer har datalager innehållande stora mängder sovande data, det vill säga data som sällan eller aldrig används. Sovande data påverkar en organisations datalager negativt eftersom den försämrar datalagrets prestanda, kostar pengar i onödan och påverkar datalagrets infrastruktur negativt. Enligt Inmon, Glassey och Welch (1997) är det en mycket svår och komplex process att rensa ut sovande data ur sitt datalager. Administratören måste ha kunskap om vilka datatabeller i datalagret som används och vilka rader utav data som används för att kunna ta bort data från datalagret. Enligt Inmon m.fl. (1997) är det nödvändigt att använda någon form av metod för att kunna identifiera vilken data i datalagret som kan klassas som sovande data. Syftet med arbetet är att undersöka hur svenska företag hanterar sovande data för att ta reda på vilka metoder de använder för att identifiera sovande data och vad de gör med den datan som blir klassad som sovande data.