<p>Automatisk produktidentifiering, s.k. Auto-ID, har funnits länge inom många skiljda tillämpningsområden. Det mest välkända systemet idag är streckkodssystemet, vilket blanda annat används i den studerade försörjningskedjan hos Holmen Paper AB. Anledningen till detta examensarbete har varit att undersöka förutsättningarna och möjligheterna till identifiering och spårbarhet med hjälp av RFID, en teknologi som utnyttjar radiofrekvenser för att läsa av produkternas identitet. På det sättet är förhoppningarna att produktions- och leveransprocesser ska kunna effektiviseras, samt att höja informationstillförlitligheten i systemen.</p><p>I den första teoridelen presenteras generellt betydelsen av RFID för olika typer av applikationsområden och försörjningskedjor. Här presenteras även begreppen ”supply chain management”, samt viktiga skillnader mellan RFID och streckkoder. Några av de faktorer som motverkar företags villighet att införa RFID är bl.a. kostnader, otydlig standardisering, kompatibilitetsproblem mellan produkter, och okunskap kring teknologin. Dessa är ett urval av de delar som belyses i teoriavsnitten. Ett annat syfte med uppsatsen är att höja kunskapsnivån kring flera aspekter om tekniken: hur den fungerar, vilka tekniska krav som är rimliga att ställa, standardiseringsaspekter med mera. Därför beskrivs RFID-teknologierna ur ett generellt perspektiv i den efterföljande delen av rapporten, där alla typer av system presenteras. </p><p>Undersökningar och studiebesök genomfördes för att kartlägga vilka motiv och behov som finns av RFID, dels på några av Holmen Papers pappersbruk, och dels på terminaler och hos slutkunder. Därmed fanns det underlag för en analys av potentialen med tekniken och förutsättningarna inom tillämpningsområdet. I samband med detta genomfördes marknadsundersökning, bl.a. via intervjuer och kontakt med leverantörer, samt litteraturstudier för att i möjligaste mån kunna svara på om det fanns någon lämplig RFID-lösning värd att investera i. Inriktningen har varit att hitta passiva system, som erbjuder tillräckligt goda avläsningsavstånd under gällande förutsättningar, eftersom dessa betyder låg märkningskostnad jämfört med andra RFID-lösningar. Applikationer inom pappersbranschen är dock ovanliga, vilket har resulterat i att teknikens prestanda behövde verifieras genom tester. Testerna gjordes med framförallt passiva system, vilka i de flesta fall har sämre räckvidd än aktiva och dyrare system. Resultaten visar att någon tillräckligt bra lösning i den studerade applikationen inte kunnat konstateras, d.v.s. uppnådd räckvidd var inte tillräckligt god för tillämpningen hos Holmen Paper. Däremot har uppskattningar gjorts som visar på vilka fysikaliska egenskaper som innebär stora svårigheter för den trådlösa kommunikationen under de givna förutsättningarna.</p>

Depression hos äldre har blivit ett stort hälsoproblem. Idag är depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland äldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos äldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda på sjuksköterskans svårigheter och möjligheter i att identifiera depression hos äldre. Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie och gjordes enligt Friberg (2001). Den kunskap som framkom om sjuksköterskan kategoriserades i svårigheter att identifiera depression och möjligheter i att upptäcka depressionen. Resultatet av studien visar att sjusköterskor har svårigheter i att identifiera depression hos äldre, men det finns möjligheter att förbättra en identifiering. När den äldre deprimerade maskerar sina depressiva symtom i somatiska sjukdomar, kan sjuksköterskan få svårigheter att identifiera depressionen. Det kan också finnas attityder hos sjuksköterskor, att människan blir deprimerad på äldre dagar. Detta kan leda till att depressionen inte identifieras. Genom att använda sig av kommunikation, GeriatricDepression Scale (GDS), kunskap från närstående och utbildning ökar sjuksköterskans möjligheter att identifiera en depression och därmed minska lidandet för den äldre. Slutsatsen som dras är att det behövs mer utbildning för sjuksköterskor i att kunna identifiera depression hos den äldre personen. / Depression in elderly people has become a big health problem. Today, depression is the most common psychiatric illness amongst elderly. If depression is not identified, it can lead to serious consequences. One of the nurse’s duties could be identify depression in elderly people. The purpose of this literary study was to find the nurse’s difficulties and possibilities in identifying depression in elderly. The chosen method was a qualitative literary study and was carried out according to Friberg (2001). That knowledge that emerged about the nurses was categorised in difficulties in identifying depression and possibilities of discovering this. The result of the study shows that nurses have difficulties in identifying depression in elderly, but there are possibilities to improve an identification. When the depressed elderly disguises the depressive symptoms in somatic illnesses, the nurse may have difficulties in identifying the depression. There may also be the attitude of the nurses, that depression is part of the aging process. This may lead to that depression is not identified. By using communication, the Geriatric Depression Scale (GDS), information from people close to the patient and education, the nurse’s possibilities in identifying a depression are increased and can thereby reduce the suffering of the elderly. The conclusion is that nurses need more education to be able to identify depression in eldery.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ”social identity theory” (Tajfel &amp; Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera. Den sociala identiteten upplevs återspegla den egna identiteten i sociala interaktioner. Intervjuer med sju kvinnor gjordes och resultatet analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatet beskriver att kvinnors eget och andras sätt att konsumera kan kategoriseras, identifieras och jämföras under påverkan av upplevelser kring stil, ekonomi och värderingar. Även humör och känslor upplevs påverka konsumtionssättet. Resultatet diskuteras kring betydelsen av intresse och vikten av att förmedla en positiv självpresentation och hur det kan påverka hur och vad man handlar.

Examensarbetet utfördes på Balco AB i Växjö, som tillverkar och erbjuder balkongsystem på totalentreprenad. Eftersom Balcos ökade omsättning har lett till att ankomstrollen inte längre kan utföras med tillräckligt hög precision, så har produktionsplaneringen blivit lidande. Syftet med projektet var därför att Balco ska kunna ankomstrapportera inkomna aluminiumprofiler från underleverantörer på ett smidigt sätt, samt med hög precision. För att lösa Balcos problem vid ankomstkontrollen, så att de enkelt kan rapportera in och få en god översikt av ankommit gods, har projektgruppen kommit fram till tre olika alternativa lösningar. Dessa lösningar är streckkodssystem, RFID-system och manuell identifiering. För bästa resultat, och användning av identifikationssystemen, är det troligtvis nödvändigt att ett MPS-system implementeras. Slutsatsen och rekommendationerna innefattas främst av en lösning med ett streckkodssystem, men där den primära nyckeln till ökad precision och kontroll av ankommande gods ligger i att införa ett väl fungerande datasystem.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar av förebyggande arbete, när det gäller att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om vad förebyggande arbete är, utifrån vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lärarna ser. Andra frågor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat används i verksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i interaktion via språket, samt olika synsätt på elevers svårigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar av förebyggande arbete är varierande, såväl vad gäller innehåll som metod och organisering. Lärarna visar sig också ha olika djup kunskap inom läs- och skrivområdet. Trots lärarnas intentioner att anpassa undervisning och miljö, så ligger mycket fokus på individers brister och kompensation. Det är vanligt förekommande med nivågruppering och särskiljning av "riskbarn" för extra träning. Lärarna har vidare en relativt samstämmig uppfattning om att barn i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter går att identifiera i förskoleklass. Även uppfattningar om syftet med test och kartläggningsmaterial samt deras användning i praktiken skiljer sig åt.

Automatisk produktidentifiering, s.k. Auto-ID, har funnits länge inom många skiljda tillämpningsområden. Det mest välkända systemet idag är streckkodssystemet, vilket blanda annat används i den studerade försörjningskedjan hos Holmen Paper AB. Anledningen till detta examensarbete har varit att undersöka förutsättningarna och möjligheterna till identifiering och spårbarhet med hjälp av RFID, en teknologi som utnyttjar radiofrekvenser för att läsa av produkternas identitet. På det sättet är förhoppningarna att produktions- och leveransprocesser ska kunna effektiviseras, samt att höja informationstillförlitligheten i systemen. I den första teoridelen presenteras generellt betydelsen av RFID för olika typer av applikationsområden och försörjningskedjor. Här presenteras även begreppen ”supply chain management”, samt viktiga skillnader mellan RFID och streckkoder. Några av de faktorer som motverkar företags villighet att införa RFID är bl.a. kostnader, otydlig standardisering, kompatibilitetsproblem mellan produkter, och okunskap kring teknologin. Dessa är ett urval av de delar som belyses i teoriavsnitten. Ett annat syfte med uppsatsen är att höja kunskapsnivån kring flera aspekter om tekniken: hur den fungerar, vilka tekniska krav som är rimliga att ställa, standardiseringsaspekter med mera. Därför beskrivs RFID-teknologierna ur ett generellt perspektiv i den efterföljande delen av rapporten, där alla typer av system presenteras. Undersökningar och studiebesök genomfördes för att kartlägga vilka motiv och behov som finns av RFID, dels på några av Holmen Papers pappersbruk, och dels på terminaler och hos slutkunder. Därmed fanns det underlag för en analys av potentialen med tekniken och förutsättningarna inom tillämpningsområdet. I samband med detta genomfördes marknadsundersökning, bl.a. via intervjuer och kontakt med leverantörer, samt litteraturstudier för att i möjligaste mån kunna svara på om det fanns någon lämplig RFID-lösning värd att investera i. Inriktningen har varit att hitta passiva system, som erbjuder tillräckligt goda avläsningsavstånd under gällande förutsättningar, eftersom dessa betyder låg märkningskostnad jämfört med andra RFID-lösningar. Applikationer inom pappersbranschen är dock ovanliga, vilket har resulterat i att teknikens prestanda behövde verifieras genom tester. Testerna gjordes med framförallt passiva system, vilka i de flesta fall har sämre räckvidd än aktiva och dyrare system. Resultaten visar att någon tillräckligt bra lösning i den studerade applikationen inte kunnat konstateras, d.v.s. uppnådd räckvidd var inte tillräckligt god för tillämpningen hos Holmen Paper. Däremot har uppskattningar gjorts som visar på vilka fysikaliska egenskaper som innebär stora svårigheter för den trådlösa kommunikationen under de givna förutsättningarna.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen.

<p>Depression hos äldre har blivit ett stort hälsoproblem. Idag är depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland äldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos äldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda på sjuksköterskans svårigheter och möjligheter i att identifiera depression hos äldre. Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie och gjordes enligt Friberg (2001). Den kunskap som framkom om sjuksköterskan kategoriserades i svårigheter att identifiera depression och möjligheter i att upptäcka depressionen. Resultatet av studien visar att sjusköterskor har svårigheter i att identifiera depression hos äldre, men det finns möjligheter att förbättra en identifiering. När den äldre deprimerade maskerar sina depressiva symtom i somatiska sjukdomar, kan sjuksköterskan få svårigheter att identifiera depressionen. Det kan också finnas attityder hos sjuksköterskor, att människan blir deprimerad på äldre dagar. Detta kan leda till att depressionen inte identifieras. Genom att använda sig av kommunikation, GeriatricDepression Scale (GDS), kunskap från närstående och utbildning ökar sjuksköterskans möjligheter att identifiera en depression och därmed minska lidandet för den äldre. Slutsatsen som dras är att det behövs mer utbildning för sjuksköterskor i att kunna identifiera depression hos den äldre personen.</p> / <p>Depression in elderly people has become a big health problem. Today, depression is the most common psychiatric illness amongst elderly. If depression is not identified, it can lead to serious consequences. One of the nurse’s duties could be identify depression in elderly people. The purpose of this literary study was to find the nurse’s difficulties and possibilities in identifying depression in elderly. The chosen method was a qualitative literary study and was carried out according to Friberg (2001). That knowledge that emerged about the nurses was categorised in difficulties in identifying depression and possibilities of discovering this. The result of the study shows that nurses have difficulties in identifying depression in elderly, but there are possibilities to improve an identification. When the depressed elderly disguises the depressive symptoms in somatic illnesses, the nurse may have difficulties in identifying the depression. There may also be the attitude of the nurses, that depression is part of the aging process. This may lead to that depression is not identified. By using communication, the Geriatric Depression Scale (GDS), information from people close to the patient and education, the nurse’s possibilities in identifying a depression are increased and can thereby reduce the suffering of the elderly. The conclusion is that nurses need more education to be able to identify depression in eldery.</p>

<p>Alltför många organisationer har datalager innehållande stora mängder sovande data, det vill säga data som sällan eller aldrig används. Sovande data påverkar en organisations datalager negativt eftersom den försämrar datalagrets prestanda, kostar pengar i onödan och påverkar datalagrets infrastruktur negativt. Enligt Inmon, Glassey och Welch (1997) är det en mycket svår och komplex process att rensa ut sovande data ur sitt datalager. Administratören måste ha kunskap om vilka datatabeller i datalagret som används och vilka rader utav data som används för att kunna ta bort data från datalagret. Enligt Inmon m.fl. (1997) är det nödvändigt att använda någon form av metod för att kunna identifiera vilken data i datalagret som kan klassas som sovande data. Syftet med arbetet är att undersöka hur svenska företag hanterar sovande data för att ta reda på vilka metoder de använder för att identifiera sovande data och vad de gör med den datan som blir klassad som sovande data.</p>