Sepsis är ett globalt förekommande hälsoproblem, med snabbt förlopp och hög dödlighet, som kan drabba alla individer och anses vara en global hälsokris. Patienter som överlever riskerar långvariga konsekvenser, tidig identifiering har visat sig minska lidande och dödlighet och är därför av största vikt. Att identifiera sepsis är komplext då det innefattar flera symtom och tecken. Syftet med denna integrativa systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer för, och prehospital vårdpersonals erfarenheter av, tidig identifiering av sepsis i en akut prehospital vårdkontext. Metoden valdes enligt Whittemore & Knafl (2005) som är gjord för systematisk integrativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Patienter som transporterades och vårdades av ambulanssjukvården var svårare sjuka än de som själv tog sig till sjukhus, hade högre risk att avlida i sepsis, patienterna var äldre, samsjukliga och hade påverkat medvetande. Vissa symtom och tecken var mer förekommande, men variationen hos individen gör identifieringen komplex. Bland faktorerna för att lyckas med tidig identifiering av sepsis fanns det förutsättningar som omgärdade den prehospitala vårdpersonalens bedömning. Kunskap och utbildning om sepsis är en del i att tidigt kunna identifiera sepsis. Prehospital vårdpersonal som hade högre utbildning var bättre på att identifiera sepsis. Identifiering av sepsis är komplext och utgörs av både demografi, fysiologiska fynd, vårdpersonals samlade förutsättningar och system för att bedöma patienter. Det är inte tillräckligt att enbart beakta en faktor för att lyckas med tidig identifiering av sepsis, ambulanssjuksköterskan behöver beakta en sammanvägning och medvetenhet om de olika faktorer som behövs för att på bästa sätt lyckas.

Intimt partnervåld är ett globalt hälsoproblem som skapar lidande för ett stort antal kvinnor över hela världen. Det leder till stora kostnader ekonomiskt och socialt både för kvinnan och för samhället. Intimt partnervåld har allvarliga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser som ofta leder till att kvinnan behöver söka upp sjukvården. Många gånger är det sjuksköterskan på akutmottagningen som först möter kvinnan utsatt för intimt partnervåld. Det ingår i sjuksköterskans ansvarsområden att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställ och främja hälsa. För att kvinnorna ska kunna få den omvårdnad och hjälp de behöver är det viktigt att hälso-och sjukvårdspersonal på akutmottagningar kan identifiera kvinnor utsatta för intimt partnervåld. Syftet var att beskriva faktorer på en akutmottagning som försvårar identifiering av kvinnor som utsatts för intimt partnervåld. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, Pub Med samt med manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod. Data analyserades med integrerad dataanalys. Den integrerade analysen resulterade i kategorierna “ Hindrande faktorer hos hälso-och sjukvårdspersonal” och “Hindrande faktorer hos den utsatta kvinnan”. Huvudfynden i faktorer hos hälso-och sjukvårdspersonal var kompetens, arbetsmiljö och personliga hinder. De innefattade brist på utbildning och kunskap, stressig arbetsmiljö och attityder. Huvudfynden i faktorer hos den utsatta kvinnan var rädsla, mötet med sjukvården och kontrollförlust. Rädsla för vedergällning och att bli dömd av hälso-och sjukvårdspersonal, akutmottagningens miljö och förövarens kontroll var hinder hos den utsatta kvinnan som försvårade identifieringen på akutmottagningen. Slutsatsen är att det finns faktorer som hindrar hälso- och sjukvårdspersonalens möjligheter att identifiera kvinnor utsatt för intimt partnervåld. Utbildning i ämnet skulle kunna öka förståelsen och medvetenheten hos hälso-och sjukvårdspersonal. Det skulle kunna leda till förändringar i attityder och riktlinjer som kan förbättra omvårdnaden för utsatta kvinnor.

Axtelius, Maria (2022). Händerna i marken och fötterna i luften. En intervjustudie beträffande hur några lärare och speciallärare uppfattar begreppet särskilt begåvade elever. Speciallärarprogrammet språk-, läs-, och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Tidigare forskning visar att ca 5 procent av eleverna i skolan har långt mer abstrakta, kognitiva och komplicerade förmågor än andra elever, dessa elever räknas till de särskilt begåvade (Skolverket, 2015). Vidare visar forskning att identifiering av de särskilt begåvade eleverna behöver göras så tidigt som möjligt för att de ska ges möjlighet att utveckla sin fulla potential. Denna studie bidrar med kunskap kring särskilt begåvade elever. Syftet med studien är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om hur lärandet för särskilt begåvade elever kan tillgodoses och utvecklas utifrån följande frågeställningar: Vad tänker en grupp pedagoger kring begreppet särskilt begåvade elever?Hur är arbetet upplagt på några skolor för att upptäcka särskilt begåvade elever?Vilka insatser ser speciallärare har en positiv inverkan på särskilt begåvade elevers motivation och inlärning?Studien utgår från Antonovskys (2005) salutogena teori, KASAM, då känslan av tillhörighet och att ingå i ett begripligt sammanhang är av största vikt för att elever ska kunna utvecklas både kognitivt och socialt. Det relationella perspektivet för att samspelet i relationer mellan elever och pedagoger är grunden för lärande, samt Ahlbergs (2015) KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv då studiens frågeställningar utgår från ett specialpedagogiskt förhållningssätt. I studien valdes en kvalitativ ansats, och för att samla in empiri till studien genomfördes 6 kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare och speciallärare.    Studien visar att kunskap fattas kring begreppet särskilt begåvade elever. Den kunskap som fanns tycks hindras av oro för att göra fel i identifiering och bemötande av denna elevgrupp. Det framkom också att det förekommer en viss begreppsförvirring mellan särskilt begåvade och högpresterande elever. Resultatet visade olika sätt att möta särskilt begåvade, till exempel genom att det förekom acceleration i form av byte av årskurs. Annan differentiering visade sig vara sällsynt. Ett stort intresse för att öka kunskapen kring ämnet framträdde dock. Studien visar på behov av att pedagoger får verktyg att identifiera särskilt begåvade elever. Vidare visar studien att det finns indikationer på att särskilt begåvade elever har ett behov av särskilt stöd i sin kunskapsutveckling, då den kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- och skrivutveckling kan komma att vara ett viktigt stöd för både eleven, och för de undervisande pedagogerna.

Till akutmottagningen kommer patienter dygnet runt med tidskänsliga tillstånd varav sepsis är ett av dem. Det är av stor vikt att akutsjuksköterskan kan identifiera och bedöma detta sjukdomstillstånd eftersom en snabb insatt antibiotikabehandling är direkt livsavgörande. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur om vad som påverkar akutsjuksköterskor i identifiering och bedömning av patienter som drabbats av sepsis. För att besvara studiens syfte valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades, fem kvantitativa och tre kvalitativa. En tematiskanalys användes. Resultatet presenteras i ett tema; ”Förståelse för allvaret i patientensmående” med tre underliggande subteman; ”identifiera patientens mående undertidspress”, bedöma utifrån en oklar bild” och ”känna igen den sjuke patienten”. Där framkom att det som påverkade akutsjuksköterskans identifiering och bedömning av patienter med sepsis var tid, kunskap och kommunikation. Tidsbrist och hög arbetsbelastning visade sig leda till korta patientmöten och sämre kommunikation. Tidigare erfarenhet och kunskap var av vikt eftersom patienter med sepsis kan uppvisa oklara och ospecifika symtom och tecken.

Denna studies syfte var att få mer kunskap om de erfarenheter som speciallärare undervisande i årskurs 4–9 har av att kartlägga, identifiera hinder och erbjuda stödjande insatser som främjar elevers matematikutveckling. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och 12 speciallärare i matematik deltog. Studiens resultat indikerade på att speciallärarna arbetade mångsidigt med kartläggning, identifiering av hinder och främjande av elevernas matematikutveckling. Samarbetet mellan speciallärare och lärare genom dialogtid ansågs vara en framgångsfaktor. Hinder som identifierades inkluderade organisatoriska utmaningar och svårigheter kopplade till elever och undervisning. Tidsbrist var en faktor som påverkade speciallärares arbetsuppgifter. För att skapa gynnsamma förhållanden för inlärning betonades vikten av en tillåtande och trygg lärmiljö. Resultaten visade att elever fick stöd på olika sätt, och att intensivundervisning var en effektfull insats. Ett gott samarbete mellan matematiklärare och speciallärare gynnade det gemensamma uppdraget, men tid var en begränsande faktor kopplat till organisatoriska utmaningar.

Introduktion: Våld i nära relationer präglas av skam och stigmatisering vilket leder till att det ofta förblir oupptäckt. I Sverige dödas varje år ungefär 15 kvinnor av sin partner eller före detta partner. Kvinnor som utsätts för våld i nära relation söker ofta till akutmottagning för sina fysiska skador. Sjuksköterskan har en nyckelroll för identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor och behöver rätt förutsättningar för tidig identifiering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningarna som krävs för att sjuksköterskan ska kunna identifiera våldsutsatta kvinnor på akutmottagning. Metod: Litteraturstudiens har utformats efter Roséns (2017) systematiska översikt- steg för steg. Databassökningar i CINAHL och PubMed utfördes på ett strategiskt sätt. Litteraturstudiens resultat baseras på sju artiklar som valts ut och granskats samt bearbetats för att uppnå pålitlighet och tillförlitlighet. Resultat: Resultatet baseras på fyra teman: ”Utbildning leder till ökad kunskap”, ”Användning av relevanta screeningverktyg”, ”Samtal måste ske i en avskild och trygg miljö” och ”Ställa rätt och anpassade frågor”. Samtliga teman bildar förutsättningar för sjuksköterskans identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskan har en betydande roll gällande identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att kunskap och utbildning ligger till grund för sjuksköterskans möjlighet till identifiering.

Bakgrund: Våld mot kvinnor anses idag vara ett omfattande folkhälsoproblem. Var tredje kvinna i världen har varit offer för våld i nära relationer. Sjuksköterskan har en avgörande roll i att identifiera våldsutsatta kvinnor, däremot beskrivs en bristande kunskap gällande detta hos sjuksköterskor. Genom att utföra en litteraturstudie baserad på publicerade vetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågan kring våldet kan det belysa eventuella svårigheter och hinder. Detta kan skapa förutsättningar för förbättring kring sjuksköterskans identifiering av dessa kvinnor. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våldsutsatta kvinnor. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserats på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskade enligt Kristensson (2014) granskningsmall och analysen är gjord enligt Fribergs dataanalys (2022). Resultat: De fyra huvudkategorierna som presenteras är emotionell påverkan, organisatoriska faktorer, otillräcklig kunskap och egna värderingar. Dessa mynnar sedan ut i underkategorierna obehag, rädsla, arbetsbelastning, brist på verktyg och strategier, brist på utbildning, betydelsen av erfarenhet, attityd och kulturella värderingar.  Slutsats: Sjuksköterskors brist på kunskap, erfarenhet, verktyg och strategier tillsammans med hög arbetsbelastning bidrar till att identifieringen av de utsatta kvinnorna uteblir. Utbildning inom ämnet kan bidra till att minska hindren och öka möjligheterna för identifiering av våldsutsatta kvinnor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger identifierar och anpassar sin undervisning till särskilt begåvade elever samt att undersöka handlingsplaner som handlar om särskilt begåvade elever identifieras och vilka anpassningar bör göras för dem. Datainsamlingsmetoderna som användes i denna multipla fallstudie var semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och handlingsplaner. I studien intervjuades elva pedagoger, och 20 observationer genomfördes. En handlingsplan undersöktes. Resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och en flerfaktorsmodell. Studien visade att det finns svårigheter med att identifiera särskilt begåvade elever samt att pedagogerna, även om de gjorde anpassningar, kände sig osäkra på om dessa var framgångsrika eller inte. Handlingsplaner för särskilt begåvade elever saknades i flera av de observerade skolorna.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett välkänt och tabubelagt samhällsproblem som ofta sker i hemmet bakom stängda dörrar, där kraftig underrapportering och ett stort mörkertal gällande incidensen existerar. Det är ett område som anses svåridentifierat inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera vilka hinder som existerar för sjuksköterskor i primärvården avseende identifiering av våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där databaserna Cinahl och PubMed använts för datainhämtning. Kvalitetsgranskning av artiklarna har genomförts utifrån SBU:s granskningsmall. Resultat: Dataanalysen resulterade i 6 kategorier som av sjuksköterskor anses vara hinder vid identifiering av våld i nära relationer vid mötet med primärvården. 1) Sjuksköterskans förhållningssätt till våld i nära relationer 2) Rädsla, oro och bristande mod 3) Den våldsutsatta 4) Kulturella aspekter 5) Bristande kunskap och standardiserade procedurer 6) Tidsbrist. I resultatet framkom att majoriteten av studierna ansåg att kategori 1 och 2 var de starkaste bidragande faktorerna till att sjuksköterskor har svårt att identifiera våld i nära relationer. Konklusion: När en sjuksköterska hindras i sitt arbete, på grund av egna övertygelser, rädslor eller okunskap, patientens förhållningssätt och rädslor eller hög arbetsbelastning och tidsbrist så kan personcentrerad omvårdnad ej bedrivas. Det framgår tydligt hur området våld i nära relationer hanteras behöver ses över då situationen som existerar i dagsläget ej möjliggör att personer som är utsatta för våld i nära relationer tryggt kan vända sig till vården och erhålla adekvat hjälp och en personcentrarad omvårdnad och på så sätt få hjälp att bryta sig loss från situationen de befinner sig i. / Background: Intimate partner violence is a well-known and taboo societal problem which often takes place at home behind closed doors, where strong under-reporting and unrecorded numbers exist regarding the incidence. It is an area that is considered to be difficult to identify in health care settings. Aim: The purpose of this study is to identify what obstacles exist for nurses in primary care regarding the identification of violence in intimate partner relationships. Method: A qualitative literature study where the databases Cinahl and PubMed were used for data collection. Quality review of the articles has been carried out based on SBU's review template. Result: The data analysis resulted in 6 categories that nurses consider to be problem areas when identifying violence in intimate partner relationships in a primary care setting. 1) The nurse's personal approach to violence in intimate relationships 2) Fear, worry and lack of courage 3) The victim of violence 4) Cultural aspects 5) Lack of knowledge and standardized procedures 6) Lack of time. The results showed that the majority of studies considered categories 1 and 2 to be the strongest contributing factors to nurses having difficulty identifying violence in intimate relationships. Conclusion: When a nurse is obstructed in their work, due to personal beliefs, fears or ignorance, the patient's attitude and fears or high workload and lack of time, person-centered care cannot be carried out. It is clear that how the area of ​​violence in close relationships is handled needs to be reviewed as the situation that exists today does not enable people who are exposed to violence in intimate relationships to safely turn to care and receive adequate help and person-centered care and thus get help to break free from the situation in which they find themselves.

Bakgrund: Sepsis är ett akut livshotande folkhälsoproblem som årligen drabbar 48,9 miljoner människor varav 11 miljoner avlider som resultat av livshotande komplikationer som multiorgansvikt. Sjuksköterskorna har en central roll att identifiera sepsis för att tillhandahålla snabba och effektiva behandlingsinsatser inom slutenvården. Patienter som drabbas av sepsis handskas med långvariga komplikationer som negativt inverkar på deras livskvalitet. Forskning redovisar att sjuksköterskors ansvarsområde handlar om att genomföra kontinuerliga bedömningar och övervakningar av patientens tillstånd för att tidigt upptäcka sepsis och tillämpa adekvata behandlingsinterventioner under sepsishantering. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskans kunskap att identifiera sepsis hos patienter inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt grundad på tio kvantitativa originalartiklar som var utvalda utifrån angivna kriterier. Efter kvalitetsgranskning analyserades skillnader och likheter som resulterade till utformning av tre övergripande teman. Resultat: I resultatet framkom tre övergripande teman: kunskap om sepsisdefinition och riskfaktorer, kunskap om diagnostiska bedömningsinstrument och kunskap om behandlingsinterventioner. Sjuksköterskorna hade varierande kunskaper om sepsis relaterad till arbetsverksamhetsområde, omvårdnadserfarenhet och utbildningsstatus. Sjuksköterskorna som arbetade inom akutvården och intensivvården hade bättre kunskaper om sepsis till skillnad från sjuksköterskorna som arbetade inom andra slutenvårdsverksamheter. Slutsats: Sjuksköterskans kunskap att identifiera sepsis hos patienter inom slutenvården är väsentlig för att säkerställa adekvat omhändertagande. Detta ställer krav på sjuksköterskors fortbildning genom kunskapsutveckling, utbildningsinterventioner och standardiserade utbildningsprogram. / Background: Sepsis is an acute life-threatening public health problem that annually affects 48,9 million people, of which 11 million dies as a result of life-threatening complications such as multi-organ failure. The nurses have a central role in identifying sepsis in order to provide quick and effective treatment interventions in inpatient care. Patients who suffer from sepsis deal with long-term complications that negatively affect their quality of life. Research shows that nurses' area of responsibility involves carrying out continuous assessments and monitoring of the patient's condition in order to detect sepsis early and apply adequate treatment interventions during sepsis management.    Aim: The purpose of this literature review was to investigate the nurse's knowledge of identifying sepsis in patients in inpatient care. Method: Literature review based on ten original quantitative articles that were selected based on specified criteria. After quality review, differences and similarities were analyzed which resulted in the design of three overarching themes. Results: The results revealed three overarching themes: knowledge of sepsis definition and risk factors, knowledge of diagnostic assessment instruments and knowledge of treatment interventions. The nurses had varying knowledge of sepsis related to work area, nursing experience and educational status. The nurses who worked in emergency care and intensive care had better knowledge of sepsis than the nurses who worked in medical and surgical care wards. Conclusions: The nurse's knowledge of identifying sepsis in patients in inpatient care is essential to ensure adequate care for these patients. This demands nurses to continue education through knowledge development, educational interventions and standardized educational programs.