Bakgrund: Prevalensen av malnutrition bland äldre patienter på sjukhus är hög. Tillståndet är förknippat med komplikationer som ökad dödlighet, ökad infektionsrisk, försämrad sårläkning och förlängd sjukhusvistelse. Att tidigt identifiera patienter med risk för, eller pågående malnutrition är en förutsättning för att förhindra komplikationer. För att underlätta detta används ett flertal screeningverktyg. Syfte: Att kartlägga hur stor andel patienter som identifieras med risk för malnutrition vid användning av olika screeningverktyg hos äldre patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa empiriska studier. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Kategorisering gjordes av screeningverktygens identifiering av nutritionsstatus. Resultat: Resultatet visar att screeningverktyget Mini Nutritional Assessment Short Form har det högst uppmätta värdet av identifierade patienter med risk för, eller pågående malnutrition. Screeningverktyg som har identifierat samma patienter överensstämde inte helt i kategoriseringen av nutritionsstatusen. Konklusion: En samstämmighet kring vilket screeningverktyg som har bäst identifieringsförmåga för äldre patienter på sjukhus saknas. Vidare forskning behövs för att fortsätta utvecklingen av screeningverktyg för identifiering malnutrition. I dagsläget kan utbildning inom användandet av GLIM-kriterierna bidra till en effektiv identifiering, samt implementering av adekvata nutritionsåtgärder. Detta skulle kunna minska lidande för patienter och kostnader för vården. / Background: The prevalence of malnutrition among elderly patients in hospitals is high. Malnutrition is associated with complications such as increased mortality, increased risk of infection, impaired wound healing, and prolonged hospital stay. Early identification of patients at risk, or currently experiencing malnutrition is a prerequisite for preventing these complications. To facilitate this, several screening tools are used. Aim: To investigate the proportion of patients identified at risk for malnutrition using different screening tools among elderly patients in hospitals. Methods: A literature review based on eight quantitative empirical studies. The searches were conducted in the databases Cinahl and PubMed. The screening tools identification of nutritional status were categorized. Results: The screening tool Mini Nutritional Assessment Short Form had the highest measured value in identified patients at risk, or currently experiencing malnutrition. Screening tools that identified the same patients did not completely agree on the categorization of nutritional status. Conclusion: Consensus regarding the screening tool with the best identification capability for elderly patients in hospitals is insufficient. Continuous development of screening tools for identifying malnutrition is needed. Education on the GLIM criteria can contribute to effectively identifying and implementing appropriate nutrition interventions. This could reduce suffering for patients and healthcare costs.

Sepsis är en livshotande sjukdom som har en hög morbiditet. Sepsis har ofta ett fortskridande förlopp och tidig identifiering av sepsis med omedelbara åtgärder är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskans identifiering av sepsis är ett komplext och utmanande uppdrag. Syftet: med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Två frågeställningar formulerades som syftade till att specificera vad som påverkade sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede samt vad som bidrog till ökad kunskap om sepsis hos sjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt. Analysarbetet utfördes på data ur artiklar identifierade digitalt och manuellt. I analysen ingick tre artiklar med kvalitativ ansats och elva artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades under den första frågeställningen och tre kategorier identifierades under den andra frågeställningen. Resultatet fastställde att sjuksköterskans tidiga identifiering av sepsis kunde påverkas av komplexitet av sepsis symtombild, användning av bedömningsverktyg, samverkan i teamet, hög arbetsbelastning och tidspress, dessutom spelade sjuksköterskans förmåga att utföra en klinisk bedömning en roll vid identifiering av sepsis. Förutom detta framkom det i resultatet att det behövs sepsisutbildning, klinisk träning och klinisk erfarenhet för att öka kunskap avseende sepsis. Slutsatsen: Denna studie lyfter fram sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Sjuksköterskor behöver utrustas med mer kunskap om sepsis och tidig identifiering för att öka sin kompetens, dessutom krävs det tydliga protokoll och gynnsam arbetsmiljö. Förslag på ytterligare forskning är att studera sjuksköterskors upplevelse av att tidigt identifiera sepsis hos vuxna patienter.

I uppsatsen undersöks sju studier som behandlar flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Mitt fokus ligger på att undersöka vad dessa studier säger om lärares arbete med att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever, språkliga och sociala bakgrundsfaktorer, arbete med fonologisk medvetenhet och modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Syftet är att undersöka hur lärare kan identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever och hur de kan arbeta med dessa elever. För att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna väljer jag att göra en systematisk litteraturstudie där jag sammanställer resultat från mina valda studier. Resultatet i uppsatsen visar att i identifiering av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever kan det uppstå över- respektive underdiagnostisering. Resultatet visar även att modersmålet spelar en stor roll för flerspråkiga elever i både tester och i undervisningen och för att eleverna ska få rätt undervisning behöver lärare ha språkliga och sociala bakgrundsfaktorer i beaktande.

No description available.

Det här kandidatarbetet handlar om hur åskådares identifiering med karaktärer i tv-serier kan vara en bidragande faktor till tv-serieberoende. Det finns ingen tidigare forskning kring denna typ av beroende, men paralleller går att dra till datorspels-beroende. Alltfler studier tyder dock på att beroendet av tv-serier ökar, och faktorerna till det är många. Identifiering med karaktärer är en av dem, då det finns flera identifieringstyper och band att skapa till en karaktär.För att se om det fanns ett samband mellan identifiering och tv-serieberoende, gjordes ett fokusgruppsamtal med fyra medietekniska kvinnor. Deltagarna bekräftade det som forskare hade hävdat, och medgav att identifiering med karaktärer var en av orsakerna till varför de kunde känna sig beroende. Min gestaltning, en skapad musikvideo av Aviccis låt Addicted to you, bygger därför på tidigare forskning, men blir bekräftad av fokusgruppens åsikter. Det finns ett beroende - inte bara mellan karaktärer och karaktärer, utan också mellan åskådare, karaktärer och tv-serier. / This bachelor thesis is about the viewers’ identity of TV series characters, if it can be a contributory key factor to TV series addiction. There is no previous research about this, however, some similarities can be drawn to video game addiction.By holding a focus group regarding the subject I was able to confirm what previous researchers had found out. The participants confessed that due to the bond they felt between themselves and the characters, they would feel as if they were addicted to the TV series they were watching.My final result is presented with my own edited music video with the track Addicted to you by Avicii, where I use previous research, my own research and my results to account during my edit. There is an addiction - not only between characters and characters, but also between the viewer, characters and TV series.

En av lärarens allra viktigaste uppgifter är att lära alla elever att läsa. Tyvärr finns det alltid elever som stöter på problem i sin läsinlärning och som av en eller annan anledning utvecklar lässvårigheter. Forskning har visat att tidiga insatser är mest verkningsfulla vilket innebär att lärare måste klara av att tidigt identifiera de elever som kan komma att behöva extra stöd. Syftet med detta arbete är att synliggöra lärares åsikter kring tidig identifiering av de elever som riskerar att utveckla lässvårigheter samt att undersöka hur en eventuell identifiering går till i praktiken.   För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sju lärare verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har berört lärarnas syn på tidig identifiering, om möjligheter och svårigheter med tidig identifiering samt hur eventuell identifiering går till i praktiken. Resultatet visar att lärare anser att tidig identifiering av lässvårigheter är fördelaktigt och viktigt. Genom informella observationer av elevers språkutveckling och resultat från mer formella kartläggningar anser lärarna att de klarar av att identifiera de elever som ligger i riskzonen för att utveckla lässvårigheter. / One of the most important tasks teachers have is to teach all students how to read. Unfortunately, there are always students who encounter difficulties in their reading development and who, for one reason or another, develop reading difficulties. Research has shown that early intervention is most effective, which means that teachers need to identify these difficulties in students at an early stage. The purpose of this study is to highlight teachers’ opinions about early identification of those at risk of developing reading difficulties and investigate how teachers manage to conduct these identifications in practice.   This study consists of qualitative interviews with seven teachers in preschool class. The interviews have been focused around teachers’ views of early identification, on advantages and difficulties with early identification and how early identifications are done in practice. The results show that teachers believe that early identification of reading difficulties is advantageous and important. Through informal observations of students’ language development and results from more formal tests teachers believe that they are able to identify students who are at risk of developing reading difficulties.

Studiens syfte är att få ta del av pedagogernas syn på hur de ser på sin förmåga att identifiera särbegåvade elever och matematiskt särbegåvade elever. Om de tycker att de har goda förutsättningar för att kunna identifiera dessa elever eller om de upplever något hinder i sin förmåga att identifiera dem. Jag har valt att använda mig utav en enkätstudie för att få svar på mina frågor. Webbenkäten är skickad till 3 små kommuner och jag valde enkäter istället för intervjuer för att jag ville få en större spridning och fler olika sorters pedagoger som svarade. Studien visar att många av pedagogerna vet vad begreppet särbegåvad innebär men att de själva känner att de har för lite kunskap inom ämnet. / The purpose of the study is to get the educators view on how they look upon their ability of identifying gifted pupils. If they feel that they have potential to be able to identify these pupils, or if they experience any hinders in their ability to identify them. I have chosen to use a survey to be able to get answers to my questions. The survey is sent to three small municipalities and I chose surveys instead of interviews because I wanted to have a wider distribution and several different kinds of educators answering. The study shows that many of the educators know the meaning of the concept of giftedness, but that they feel that they have lack knowledge on the subject.

Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av arbetet med identifiering av depression hos vuxna och äldre inom primärvården. Metod: Data samlades in från nio intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades följande fyra kategorier: "Generella upplevelser", "Svårigheter vid identifiering", "Faktorer som underlättar" och "Nödvändiga förbättringsåtgärder". De flesta av studiens deltagare arbetade mer eller mindre med identifiering av depression. De upplevde att identifieringen till största del gjordes i telefon men att själva diagnostiseringen var en läkaruppgift. Depression upplevdes som ett vanligt förekommande besvär inom primärvården och patienter i alla åldrar drabbades. Deltagarna upplevde att tidsbrist, brist på personalresurser och otillräcklig kunskap försvårade arbetet. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde arbetet med depression som både intressant och utmanande. Identifieringen skedde till stor del vid telefonrådgivning eller när patienterna kom till vårdcentralen/hälsocentralen av andra anledningar. Det kunde även ske vid utredning av somatiska symtom. Suicidriskeliminering upplevdes som en av de större delarna i arbetet. Distriktssköterskorna efterfrågade ytterligare kunskap, mer tid och bättre resurser som kunde underlätta. Det fanns också en önskan om ytterligare kompetens i form av en psykiatrisjuksköterska på varje vårdcentral. Författarna anser att ytterligare forskning kan vara av vikt för framtida förbättringsåtgärder. / Objective: To describe district nurses' experiences of working with identification of depression in adults and older people in primary care. Method: Data were collected from nine interviews and analysed by qualitative content analysis. Results: The analysis presented four categories: "General experiences," Difficulties in the identification" "Factors that facilitate" and "Necessary improvements". Most of the participants in the study worked more or less with identification of depression. They felt that the identification mostly took place on the phone and that the actual diagnosis was a medical mission. Depression was perceived as a common disorder in primary care and patients of all ages were affected. Participants felt that the lack of time, lack of staff resources and inadequate knowledge hampered the work. Conclusion: The district nurses experienced the work with depression as both interesting and challenging. The identification was done mostly by telephone, or when patients came to the health centre for other reasons. It could also be done in the investigation of somatic symptoms. Suicide elimination was perceived as one of the major parts of the work. The district nurses demanded facilitating factors as more knowledge, more time and more resources. There was a desire for additional skills as a psychiatric nurse in each health centre. The authors consider that additional research may be of importance for further improvement

Bakgrund: Depression blir allt vanligare men ändå diagnostiseras endast cirka hälften av dem som drabbas. Svårigheterna med att bli diagnostiserad ökar med åldern då äldre ofta upplever mer somatiska symtom vid depression och sjukvården har en stor kunskapslucka kring identifieringen och vilka riskfaktorer som inverkar. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktorer som kan inverka på utvecklingen av en depression hos äldre och de möjligheter sjuksköterskor har att identifiera depression hos äldre personer. Metod: En litteraturöversikt gjordes på valt ämne. Studier söktes genom databaserna: MEDLINE, CINAHL Complete, ASSIA och Psychology and Behavioral Sciences Collection. De sökord som användes var: depression, older adults, older, nurse/nurses, identify, recognize, risk factors och elderly. Fribergs analysmetod användes vid analys av artiklarna. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten redovisas utifrån de två kategorier som framkom genom analysen av artiklarna. Första kategorin beskriver de riskfaktorer som kan inverka på depression hos äldre och den andra beskriver sjuksköterskans möjligheter till att identifiera depression. De riskfaktorer som kan inverka på en depression är livskvalitetens inverkan och somatisk inverkan. Sjuksköterskans möjligheter till att identifiera depression sammanställdes till kunskap och utbildning samt tid för samtal. Diskussion: Styrkor och svagheter diskuteras i metoddiskussionen och resultatet diskuteras i relation till syfte, bakgrund och Barkers tidsvattenmodell i resultatdiskussionen. / Background: Depression is becoming more common but only half of the cases are getting diagnosed. The difficulties of getting a diagnose increases with age and the elderly have more somatic symptoms of depression. There is a huge knowledge gap within healthcare sector relating to the identification of depression and the risk factors that influence it. Aim: The aim is to highlight the risk factors that may influence the development of depression among the elderly and the opportunities nurses have to identify depression among the older people. Method: A litterature review was made on the chosen topic. Studies were searched through the databases: MEDLINE, CINAHL Complete, ASSIA and Psychology and Behavioral Sciences Collection. The keywords that were used was: depression, older adults, older, nurse/nurses, identify, recognize, risk factors and elderly. Friberg’s analytical method was used to analys the articles. Results: Two categories were presented in the result. The first category descibes the risk factors that may effect depression among the elderly and the second category describes the nurses possibilities to identify depression. The risk factors that may effect a depression are: quality of life and somatic impact. The nurses ability to identify depression among elderly were compiled into knowledge, education and time for dialog. Discussion: Strength and weaknesses are discussed in the method discussion while the results are discussed in relation to the purpose, background and Barkers tidalmodel in the result discussion.

För att känna igen eller identifiera egna förband och enheter har man sedan långt tillbaka använt sig av olika metoder. Oftast har dessa utgjorts av olika symboler och tecken på fanor, flaggor, uniformer med mera. I nutid har allt fler olika tekniska system för igenkänning och identifiering, eller så kallad Combat Identification (CID), av egna förband, börjat användas. Dessa system uppvisar mer eller mindre komplexitet, har olika för- respektive nackdelar och bidrar i olika utsträckning till förmågan att framgångsrikt genomföra CID. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika CID-system konstruerade för avsutten trupp för att öka kunskapen avseende den militära nytta systemen har med avseende på minskad risk för vådabekämpning när ett förband sätts in i urban miljö. Vid jämförelsen av de olika systemen kan konstateras att CID-systemen endast ger militär nytta när ett förband har en uppgift där stridsförloppen är långsamma, till exempel övervakning. De CID-system som särskilt utmärker sig vid övervakning är TIR-systemen. / Since long ago different methods have been used in order to recognize or identify own units. Most often the methods consisted of different symbols and signs placed on banners, flags, uniforms and so on. Today several different technical systems for recognition and identification of own units, so called Combat Identification (CID), are entering service. The systems show more or less complexity in their construction, hold advantages as well as disadvantages and thus contribute in varying degree to the ability to successfully carry out CID.  The purpose of this essay is to compare different CID-systems designed for ground soldiers, in order to increase the knowledge of what military utility the different systems may have in terms of reducing the risk of friendly fire when a unit is deployed in an urban environment. When comparing the different systems it is clearly that CID-systems only give military utility when a unit has a task where the battle progress is slow, such as surveillance. The CID-system that especially excels when used in surveillance is the TIR-systems.