Bakgrund: Sepsis är vanligt förekommande och ett av de allvarligaste sjukdomstillstånden med hög mortalitet. Tillståndet medför stort lidande för den drabbade patienten. Tidig identifiering och snabb behandling är avgörande för patientens överlevnad och fortsatta hälsa. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter med sepsis och har därmed en viktig roll vid identifiering och behandling av sjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis.   Metod: En litteraturöversikt valdes som metod till denna uppsats. Datainsamling skedde via databaserna Cinahl Complete och PubMed och resulterade i tio kvantitativa och en kvalitativ artikel som svarade på syftet. Utvalda artiklarhar kvalitetsgranskats och sedan analyserats utifrån de fyra analysstegen som finns beskrivna i Friberg. Resultat: Fyra kategorier framkom: sjuksköterskans kunskap, bedömningsinstrument, implementering av protokoll och riktlinjer samt arbetsmiljö.   Sammanfattning: Som ett resultat av analysen framkom flera faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis. Bristande kunskap och avsaknad av utbildning, hög arbetsbelastning, vårdprotokoll, riktlinjer och screeningverktyg var faktorer som kan påverka sjuksköterskornas identifiering av sepsis. Det behövs mer utbildning för att kliniskt verksamma sjuksköterskors kunskap om sepsis ska öka. / Background: Sepsis is common and one of the most serious diseases with a high mortality. The condition causes great suffering to the affected patient. Early identification and treatment are crucial for the patient's survival and continued health. The nurse is responsible for the care of patients with sepsis and play an important role in identifying and treating the condition.  Aim: The aim was to describe factors that may affect the nurse's identification ofsepsis. Method: A literature review was chosen as the method of this essay. Data collection wasperformed using the databases Cinahl Complete and PubMed and resulted in ten quantitative and one qualitative article that answered the purpose. Selectedarticles have been quality reviewed and then analyzed using the four analysing steps described in Friberg.  Results: Four categories emerged: the nurse's knowledge, assessment instruments, implementation of protocols and guidelines and work environment. Summary: As a result of the analysis, several factors emerged that may affect the nurse´s identification of sepsis. Lack of knowledge and lack of education, highworkload, care protocols, guidelines and screening tools were some of the factors that emerged in the results of the literature review. More education is needed to increase clinically active nurses' knowledge of sepsis.

Sammanfattningsvis handlar denna studie om orsaker till varför elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter, förebyggande arbete, identifiering och kategorisering av svårigheter samt arbetssätt och metoder som används vid arbete med elever i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivinlärning. Studiens övergripande syfte är att via en empirisk undersökning samt tidigare forskning undersöka och redogöra för hur läs- och skrivsvårigheter identifieras samt vilka metoder och arbetssätt lärare och specialpedagoger använder i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivinlärning. Den första delen av arbetet består av bland annat en bakgrund som belyser grundläggande förutsättningar för läs- och skrivinlärning och specialpedagogik samt elever i behov av särskilt stöd. Arbetet lyfter dessutom vad tidigare forskning har kommit fram till gällande vad som kan orsaka att elever utvecklar svårigheter av olika slag samt hur identifiering och elevkategorisering enligt forskning görs. Slutligen består arbetet av en empirisk undersökning som svarar på frågorna hur läs- och skrivsvårigheter identifieras samt vilka arbetssätt och metoder som används på tre olika skolor. I denna del undersöks arbetet kring hur tre lärare och två specialpedagoger arbetar för att identifiera läs- och skrivsvårigheter samt vilka arbetssätt och metoder de utgår ifrån i sitt arbete via en intervjustudie. Studiens resultat visar att alla tre skolorna aktivt arbetar för att i ett tidigt skede upptäcka läs- och skrivsvårigheter och använder i detta arbete olika metoder som hjälper dem att avgöra vari svårigheterna ligger. Studien visar dessutom att de lärare och specialpedagoger som medverkar har god kunskap kring metoder och arbetssätt som de ständigt strävar efter att förbättra för att ge sina elever bästa möjliga förutsättningar i sitt lärande. Rätt stödinsatser och kommunikation är något de medverkande framhäver är av stor vikt i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. / <p>Svenska</p>

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av känslig information krävs bättre säkerhet. Syftet med denna rapport är att utifrån Karlskrona kommuns säkerhetspolicy samt medborgarnas åsikter om säkerhet, undersöka vilken eller vilka säkerhetslösningar som lämpar sig bäst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter får använda sig av. Målet är att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi använt oss av intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Rapporten innehåller även bakgrundsfakta för att få en ökad förståelsen av innehållet. Undersökningen genomfördes genom en analys av de möjliga medborgarcertifikat och en enkätundersökning av medborgare. Resultatet visar att mjukt certifikat är det som bäst lämpar sig i den framtida 24-timmarsmyndigheten. Det medborgarcertifikat som bäst besvarade vår frågeställning är den som levereras av Föreningssparbanken. / The use of Internet and number of services increase more and more. Internet is an open media and to be able to use Internet in a greater extent even when you handle with sensitive information you need better security. The purpose with this report is from Karlskrona municipality security policy together with citizen opinions about security, analyse which security solution that is best at the planned 24- hour- government. This report examines which of the alternative citizen certificate that authorities are allowed to use. The goal is to be able to present a possible solution for electronic identification in the future 24- hour- government at Karlskrona municipality. To be able to realize this investigation we have used interview, questionnaire and literature studies. To enhance the understanding of the report, are there some backgrounds facts. The research were carried out with analyse of the possible citizen certificate and of the questionnaire that was carried out among the citizens. The result shows that soft certificate is best for the future 24- hour- government. The citizen certificate that answered our questions best is the one provided by Föreningssparbanken. / adb99umo@student.bth.se adb99eno@student.bth.se is99asc@student.bth.se

Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: &quot;Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet&quot; Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann.

Många författare har skrivit hur viktigt det är att ha med användarna i systemutvecklingsprocessen. För att användarna ska kunna vara med, krävs det att de först identifieras. En grupp av användare som är väldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten på systemet kommer att bli är slutanvändarna. Det är denna grupp som måste identifieras. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvändarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda riktlinjerna. Denna undersökning har genomförts mestadels med intervjuer och litteraturstudie. Resultatet som erhållits, visar att identifiering av slutanvändarna i början på utvecklingsprocessen görs genom att använda tre generella riktlinjer. Dessa riktlinjer är intervjuer, brainstorming och observationer. Fördelen med dessa är att de flesta kan bli hörda och nackdelen med dessa är att de tar ganska lång tid att genomföra.

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av hemlig information krävs bättre säkerhet. I detta examensarbete undersöks om PKI och smarta kort kan vara en säkerhetslösning som kommer att vara ledande om tio år för säker identifiering, kryptering och signering på Internet. För att sätta in problemområdet i ett vidare perspektiv ges inledningsvis en övergripande bild av dagens informationssamhälle. Det ges även en grundläggande förklaring av viktiga begrepp för ökad förståelsen av rapportinnehållet. I rapporten redovisas även tillvägagångssättet för att samla in material, vilket har utgjorts av telefonintervjuer och dokumentstudier. Resultatet visar att PKI och smarta kort med stor sannolikhet kommer att användas i framtiden för säkrare informationshantering på Internet. I resultatet sammanfattas även några av de visioner och problem som anses finnas inom ämnesområde.

Gapet mellan större och mindre lokala aktörer på transportmarknaden ökar vilket leder till krav på kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk­samhetens processer. Ett problem för verksamheter i logistiska samman­hang kan vara att lastbärare försvinner i leveransflödet vilket kan vara både kostsamt och reducera kundnöjdheten. RFID, Radio Frequency Identificat­ion är en teknik som kan användas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet på både lager-och logistik­aktiviteter i flödet från leverantör till kund. För att kunna driftsätta en sådan lösning och få tillgång till den tänkta nyttan bör de invol­verade aktörerna engageras i ett gemensamt system som kräver uppsättningen av en lämplig infrastruktur.  Brunskoggruppen AB är ett mindre logistikföretag beläget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbärare i leveransflödet och ett be­hov av effektivisering av informationsflödet gällande densamma. Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier, intervjuer och inslag av aktionsforskning undersöka och ge ett exempel på hur Brunskoggruppen AB kan införa en automatiserad lösning för spårbarhet på lastbärare. Under­sök­ningen skulle även visa vilka motiv som fanns för ett införande av RFID, vilka framgångskritiska faktorer som kan påverka ett införande och vilka förändringar som kan åstadkommas jämfört med dagens system i verksamheten.Resultatet visar hur förväntningar och motiv kan påverka att en teknik antas och hur den införs i verksamheten. Motiv för införande är en ökad effekti­vitet vid automatisering av de interna processerna tillsammans med att tek­niken skapar affärsmöjligheter för unika kundlösningar. De riktlinjer som tagits fram för införandeprocessen på Brunskoggruppen AB sammanfattas i åtta steg.

Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet. Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna: - Finns det ett förtroende för e-legitimation? * Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på? * Om inte, vad beror det på? För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet. Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker. De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är: - Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen. - Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen. - Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt. De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo åren, detta har medförtatt tjänster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. Samhälletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjänster otillgängliga.Syftet med arbetet är att identifiera DDoS-attacker från pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar även upp frågeställningar om likheter och skillnadermellan attackerna som används samt huruvida de skiljer sig från legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem när skydd eller liknande implementeras.För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö där attackerna kan ske på ett kontrollerat miljö,där pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet påvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnå enskalning med en faktor på 80 gånger. Det har även påvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades.

SAMMANFATTNING   Titel:                                    Identifiering av ohälsa i skolan   Författare:                           Lindström, Katharina; Månsäter, Maria   Institution:                          Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan Skövde   Program/kurs:                     Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15p   Handledare:                        Rune Svanström   Examinator:                        Browall, Maria     Sidor:                                  23   Nyckelord:                          Identifiering, hälsa, arbetssätt, skolsköterska, barn, ungdomar, kvalitativ innehållsanalys.      Bakgrund: Skolsköterskor har en nyckelroll när det gäller att identifiera ohälsa hos elever i skolan. Då den psykiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar i Sverige, har skolsköterskans roll förändrats i riktning mot ett allt mer hälsofrämjande och identifierande arbete. Syfte: Är att belysa vad skolsköterskor har för möjligheter och hinder att identifiera ohälsa hos barn och ungdomar i skolmiljön. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes till denna studie där nio stycken intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Data materialet analyserades med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Resultat: resultatet av studien presenteras under fyra huvudkategorier som beskriver hur skolsköterskan kan identifierar ohälsa hos barn och ungdomar i skolan. Den första huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan kan identifiera ohälsa med hjälp av arbetsrutiner. Den andra huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan identifierar ohälsa genom olika sorters observationer. Tredje huvudkategorin belyser vikten av samarbete kring skolbarnen för att identifiera eventuell ohälsa. Den fjärde kategorin presenterar hur organisationen kan motverka skolsköterskans möjlighet att arbeta hälsofrämjande i skolans miljö, samt brister som finns för att skolsköterskan ska kunna identifiera fler elever med ohälsa. Konklusion: Skolsköterskan kan genom sitt arbete, verktyg och kollegor identifiera och förebygga ohälsa inom skolans miljö. Lättaste sättet att identifiera ohälsa var genom individuella samtal så som hälsosamtalet, men även skolgården, matsalen och korridoren var bra ställen att identifiera ohälsa i skolan.