Människohandel för sexuella ändamål är en lukrativ och organiserad brottslighet som kan beskrivas som en modern slavhandeln. De som utsätts för människohandel får ofta svåra psykiska men, i vissa fall berövas de på sina liv. Oftast är offer i människohandeln från länder med socioekonomiska utmaningar och annan social problematik. I Sverige kan den som utsätter någon för människohandel dömas till fängelse till lägst sex månader och högst fyra år. Studien undersöker arbetet kring identifieringen av offer i människohandel för sexuella ändamål samt samverkan mellan regionkoordinatorer och polis, utifrån regionkoordinatorns perspektiv. Tre regionkoordinatorer intervjuades. I intervjuerna framkom det bland annat att det finns en allmän okunskap av människohandel, vilket sätter krav på utbildning av yrkesverksamma. Det råder ett mörkertal gällande offer, och att uppsökande arbete kan vara ett effektivt sätt att identifiera dessa. Utöver uppsökande arbete kan offer identifieras hos migrationsverk och polis. I Sverige finns det polisgrupper som är specialiserade inom människohandel. I intervjuerna framkom det även att det är viktigt att polisen har goda kunskaper om människohandel för att kunna bemöta offer på ett adekvat sätt. Gällande samverkan så beskrivs en lyckad samverkan genom fall som lett till domar, medan det är av stor vikt med tydliga roller för regionkoordinatoren och polis i samverkansarbetet. Vidare fungerar samverkan väldigt bra med engagerade poliser och en avsaknad av formella mål verkar inte vara hämmande för arbetet med människohandelsoffer. / Human trafficking for sexual purposes is a lucrative crime and could be described as a modern slave trade. Those who fall victims for human trafficking often suffer physical trauma, and sometimes get killed. The victims often origin from countries with socioeconomical challenges and other social problematics. In Sweden, those who engage in human trafficking could face jail for least six months to four years at most. This study examines the identifying of and collaboration between regional coordinator and police in cases regarding human trafficking for sexual purposes, from the regional coordinators’ perspective. The results consist of interviews from a total of three regional coordinators. The interviews revealed among other things that there is a general lack of knowledge of human trafficking, which shows a necessity of education for practitioners. There a high estimated number of unknown cases regarding victims, and outreach work could be an effective method to identify them. In addition to outreach work, victims can be identified by immigration agencies and police. In Sweden, there are police groups that specialize in human trafficking. The interviews also showed that it is important that the police have knowledge of human trafficking in order to respond appropriately to victims. Regarding collaboration, successful collaboration is described through cases leading to a sentence, while it is of great importance with clear roles for both the regional coordinator and the police while collaborating. Furthermore, collaboration works very well with committed police officers and a lack of formal goals for the collaboration does not seem to be hampering the work with human trafficking victims.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om några förskollärares, grundskollärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter i arbetet med att motverka och förhindra att elever hamnar i matematiksvårigheter. Vi är även intresserade av att se variationer i lärares arbete kring elever i svårigheter. För att undersöka hur det ser ut på fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden. I studien genomförs enskilda intervjuer och där ingår 12 informanter bestående av förskollärare, grundskollärare och speciallärare verksamma i förskoleklass samt på låg- och mellanstadiet. Resultatet kan förstås utifrån ett kategoriskt perspektiv där eleven ses som bärare av problemet och åtgärderna således blir kompenserande, eller ur ett relationellt perspektiv där förklaringar till hinder söks i omgivningen och skolmiljön och där åtgärderna handlar om att göra förändringar i skolmiljön. Studiens resultat visar att det finns en komplexitet kring både identifiering och arbete med elever i matematiksvårigheter. Speciallärarens roll är betydelsefull, men inte enkel då de båda specialpedagogiska perspektiven, mer eller mindre, finns representerade hos studiens samtliga lärare.

Särskilt begåvade elever utgör ungefär 5% elevpopulationen, det här är elever som kognitivt skiljer sig från resten och som behöver uppmärksammas för att inkluderas i undervisningen. Studiens bakgrund presenterar innebörden av begreppet särbegåvning samt hur det visar sig inom matematikämnet, det dras även gränser mellan särbegåvade och högpresterande elever. Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv där inkludering och kommunikation står i fokus, även den proximala utvecklingszonen används som utgångspunkt. Syftet med den här studien är att undersöka vilka kunskaper och uppfattningar verksamma lärare har kring särskilt begåvade elever i lågstadiets matematik. För att ta reda på det har två forskningsfrågor utformats och sex verksamma lärare har intervjuats utifrån en kvalitativ metod. De svar som framkom under intervjuerna har analyserats utifrån nyckelord och kategorier för att få fram ett resultat. Det framkommer i resultatet att lärarna uppmärksammat en utmärkande resonemangsförmåga och stora intressen inom specifika områden som kännetecknande för en särskilt begåvad elev.  I utformningen av undervisningen visar resultatet att den främsta anpassningen som görs för de här eleverna i undervisningen är att ge dem svårare uppgifter inom aktuellt undervisningsområde. Resultatet diskuteras dels utifrån den teoretiska utgångspunkten, dels utifrån definitioner och särdrag som finns för begreppet särbegåvning. Slutsatser från studien är att det både finns utmaningar och möjligheter för elever med en särskild begåvning inom lågstadiets matematik. De kan med enkelhet anamma nya regler snabbt, se samband och bygga vidare på sina förkunskaper. Det är däremot vanligt förekommande att det handlar om en ojämn begåvningen, det vill säga att det endast visar sig inom begränsade ämnen.

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är:  - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik?  -  Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades.  Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

Studiens syfte är att tillföra kunskap om hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver att de uppfattar begreppet särbegåvning, hur de identifierar de matematiskt särbegåvade eleverna, vilka utmaningar de ställs inför samt hur de anpassar sin undervisning för att ge matematiskt särbegåvade elever möjlighet att utvecklas i matematik. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med verksamma matematiklärare.Resultatet visar på att lärare anpassar sin undervisning till de matematiskt särbegåvade eleverna på olika sätt och att de finner olika delar utmanande i arbetet med denna elevgrupp. Lärarnas uppfattningar om matematiskt särbegåvade elever varierade en del och även deras sätt att identifiera denna elevgrupp. Det går däremot att dra kopplingar mellan lärarnas olika tankesätt och arbetssätt. / The purpose of the study is to provide knowledge about how mathematic teachers in grades 1-3 describe that they perceive the concept of gifted students, how they identify the mathematically gifted students, what challenges they face and how they adapt their teaching to give mathematically gifted students the opportunity to develop in mathematics. The survey consists of semi-structured interviews conducted with active mathematic teachers.The results shows that teachers adapt their teaching to the mathematically gifted students in different ways and that they find different parts challenging in the work with this group of students. The teachers' perceptions of mathematically gifted students varied somewhat and their way of identifying this group of students. On the other hand, it is possible to draw connections between the teachers' different ways of thinking and working. / <p>Matematik</p>

Bakgrund: Medellivslängden ses öka i världen därmed ökar även förekomsten av demenssjukdomar. Demenssjukdom är ett tillstånd som bland annat kan medföra en oförmåga att förmedla upplevelser av smärta verbalt. Sjuksköterskan har ansvar att identifiera smärta och lindra lidandet hos personer som har demenssjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera smärta hos personer som har demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie, där sju vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien grundades på sju vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom: begränsningar på grund av kommunikationsbrist, vikten av kontinuitet och anhörigstöd samt vikten av erfarenhet och kompetens. Konklusion: Sjuksköterskorna erfar svårigheter vid identifiering av smärta, eftersom personer som har demenssjukdom ofta har begränsad förmåga att kommunicera sin smärta. Det var därför svårt att få en ömsesidig dialog. Utbildning och erfarenhet var en viktig faktor för sjuksköterskan. Kontinuitet i vården och stöd av anhöriga lyftes även fram som värdefullt. / Background: The prevalence of dementia in the world is increasing with a rising average life expectancy. Dementia is a condition that, among other things, means that a person has difficulty communicating pain verbally. Nurses are responsible for assessing pain in people with dementia. Aim: This literature study aimed to shed light on the nurses' experiences of pain assessment among people with dementia in nursing homes. Method: A general literature study was conducted where seven scientific articles were compiled and analysed based on a qualitative content analysis. Results: The study results were based on seven scientific articles that resulted in three main categories: nurses experience limitations due to communication barriers, the importance of continuity and support from relatives and the importance of nurses' experience and competence. Conclusion: The nurses experienced difficulties in assessing pain in people with dementia. This was due to limited communication skills in people with dementia. It was, therefore, challenging to have a mutual dialogue. Education and experience where an important factor for nurses. Continuous care setting and support of relatives was also highlighted as valuable.

Bakgrund: Våld i nära relation kränker mänskliga rättigheter och är ett globalt folkhälsoproblem. Globalt sett utsätts var tredje kvinna och var sjätte till var nionde man någon gång i sitt liv för våld i nära relation. Sjuksköterskan är ofta den första som möter våldsutsatta patienter och kräver därför rätt förutsättningar samt kunskap. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter inom primär- och slutenvården som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL, MEDLINE och Scopus. 12 vetenskapliga artiklar publicerade år 2009–2021 inkluderades i resultatet. Fribergs 5-stegs-modell användes som dataanalysmetod. Resultat: Det framkom två huvudteman med tillhörande sex subteman. Det första huvudtemat, Vikten av att erhålla kunskap om mötet med våldsutsatta innefattade bristande utbildning, svårigheter att identifiera våldet och betydelsen av en vårdande relation. Det andra huvudtemat, Arbetsplatsens betydelse i mötet med våldsutsatta innefattade en fungerande teamsamverkan, bristande riktlinjer och arbetsmiljöns betydelse. Slutsats: Ökad förståelse över sjuksköterskans erfarenheter leder till en ökad medvetenhet gällande vilka förändringar och förbättringsarbeten som behöver införas för att förbättra arbetet med våldsutsatta patienter. Riktlinjer och utbildning är viktiga faktorer för att kunna identifiera våld och arbeta personcentrerat. / Background: Intimate partner violence violates the human rights and is a global health issue. Globally, every third woman and every sixth to ninth man are exposed to intimate partner violence during their lifetime. Nurses encountering patients exposed to partner violence requires the right prerequisites and knowledge. Aim: The aim of this literature review was to investigate nurses’ experience of encountering victims of partner violence in primary and inpatient care. Method: Qualitative literature review with an inductive approach. Articles were collected from CINAHL, MEDLINE and Scopus. 12 scientific result articles published in 2009-2021 were included. Friberg’s 5-step-method was used to analyse the data. Result: Two main themes emerged with six sub-themes; The importance of knowledge in the encounter with victims of violence which included lack of education, difficulties in identifying and the importance of a caring relationship. The importance of the workplace when meeting victims of violence which included a functioning team-collaboration, lack of guidelines and the importance of the workplace. Conclusion: An understanding of the nurse's experiences leads to an increased awareness of what changes and improvement work that needs to be introduced when working with patients exposed to violence. Guidelines and education are important factors to identify violence and to work person-centred.

Bakgrund: Beroende är ett globalt problem vilket kan fortsätta i generationer om cirkeln inte bryts. Det finns en erkänd koppling mellan trauma och beroende, vilket specialistsjuksköterskan kan upptäcka och identifiera med sin hälsofrämjande roll i beroendevården. Syfte: Beskriva vilka formulär som använts för att identifiera trauma och hur trauma beskrivs hos individer med beroende. Metod: En fristående beskrivande systematisk litteraturstudie. Huvudresultat: Tjugotvå etablerade formulär, fem intervjuformulär och sjutton självrapporterande, användes för identifiering av trauma vid beroende. Oavsett formulär beskrevs att fler än 50% hade med sig minst ett trauma medan ungdomar hade minst 62%. Genomsnittet var 63% och flest fanns inom slutenvården. Våld var det vanligaste traumat med störst spännvidd inom gruppen drog och alkohol hade flest. Sexuellt våld från barndomen beskrevs i de flesta artiklar. Slutsats: Trauma kan identifieras hos individer med beroende med stöd av etablerade formulär. Oavsett vård eller ej, beskriver fler än hälften minst ett trauma och av de ungdomar som har vård för beroende beskriver sex av tio att de har med sig minst ett trauma. Det mest förekommande traumat var våldsutsatthet, vilket återfanns i samtliga artiklar. Specialistsjuksköterskan kan i sin hälsofrämjande roll identifiera trauma vilket möjliggör att individen får adekvat behandling och återhämtning kan påbörjas. / Background: Addiction is a global problem that can continue for generations if the circle is not broken. There is a recognized link between trauma and addiction, which the specialist nurse can discover and identify with her health-promoting role in addiction care. Aim: Describe the forms used to identify trauma and how trauma is described in individuals with addiction. Method: An independent descriptive systematic literature study. Main results: Twenty-two established forms, five interview forms and seventeen self-reports, were used to identify trauma in addiction. Regardless of the form, it was described that more than 50% had at least one trauma with them, while young people had at least 62%. The average was 63% and most were in inpatient care. Violence was the most common trauma with the greatest range within the drug group and alcohol had the most. Childhood sexual violence was described in most articles. Conclusion: Trauma can be identified in individuals with addiction based on established forms. Regardless of care or not, more than half describe at least one trauma and of the young people who have care for addiction, six out of ten describe that they have at least one trauma. The most common trauma was exposure to violence, which was found in all articles. The specialist nurse can, in her role in promoting health, identify trauma, which enables the individual to receive adequate treatment and recovery can begin.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

Följande empiriska studie inriktar sig på matematiskt begåvade elever i årskurs F-3. Alla elever har rätt att få ledning och stimulans i sin utveckling, även de som lätt når kunskapskraven. Trots det har både forskning och våra egna erfarenheter visat att matematiskt begåvade elever ofta glöms eller prioriteras bort i klassrummen. Studien syftar därför till att undersöka hur verksamma lärare beskriver att de arbetar med matematiskt begåvade elever. Studiens frågeställningar fokuserar på att undersöka hur matematiskt begåvade elever identifieras samt vilka aktiviteter och utmaningar som finns vid undervisning av dessa elever enligt verksamma lärare i årskurs F-3. I studien samlas data in genom en metodkombination av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Kvantitativa data samlas in genom en enkätundersökning och kvalitativa data samlas in genom intervjuer. Empirin bearbetas och granskas genom en innehållsanalys med hjälp av kategoriseringsscheman. Data analyseras i förhållande till Krutetskiis teori, Mönks triadiska interdependensmodell och MEF, vilka är studiens ramverk. Resultatet visar att verksamma lärare använder olika tillvägagångssätt för att identifiera matematiskt begåvade elever, där en kombination av metoder är vanligast. Exempelvis uppmärksammas elevers förmågor och det används olika tester. Vilka matematiska aktiviteter som används skiljer sig åt mellan lärare. En gemensam faktor är att de på något sätt använder sig av en differentierad undervisning där elever arbetar både enskilt och i grupp. Verksamma lärare påtalar även att det finns många utmaningar i arbetet med matematiskt begåvade elever. En av de vanligaste utmaningarna är bristen på tid och att matematiskt begåvade elever ofta prioriteras bort. Slutsatsen är att verksamma lärare identifierar matematiskt begåvade elever i relation till olika matematiska aktiviteter, där aktiviteterna skiljer sig mellan lärare. Vidare finns det matematiska aktiviteter som är mer vanligt förekommande för att utmana elever. Lärare verkar besitta kunskapen om hur de ska arbeta för att utmana elever men däremot finns det faktorer som hämmar möjligheten att arbeta på ett sådant sätt.