Matematiskt särbegåvade elever är en elevgrupp som länge inte fått tillräcklig uppmärksamhet inom den svenska skolforskningen. Det handlar om elever som besitter en kunskap inom matematikämnet som sträcker sig långt över vad som anses normalt i förhållande till deras ålder men som ofta hamnar under radarn. Forskning visar att dessa elever behöver speciella anpassningar för att lyckas men att detta ännu inte har gjorts i särskilt stor utsträckning i Sverige på grund av kunskapsbrist. Det har också genom forskning konstaterats att många lärare efterfrågar denna typ av kunskap då de upplever bristen som ett problem. Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i den svenska skolan, med erfarenhet av att undervisa matematiskt särbegåvade elever, tänker kring identifiering av och anpassning för dessa elever. Undersökningen har genomförts genom en intervjustudie med sex lärare på låg- och mellanstadiet som uppfyller detta kriterium. Deras svar har sedan kategoriserats genom tematisk analys i resultatdelen. Resultatet har också fördjupats genom att kopplas till Gardners teori om de multipla intelligenserna såväl som till det sociokulturella perspektivet på undervisning.Resultatet visar att den kunskap som finns bland lärare med erfarenhet av dessa elever samspelar med aktuell forskning, men är sparsam. Tydliga skillnader har kunnat utrönas mellan de medverkande lärarna. De medverkande speciallärarna besitter mest kunskap. Kunskap som skulle behöva finnas genomgående i den svenska lärarkåren. Vidare menar de medverkande lärarna att de matematiskt särbegåvade behöver utmanas genom berikning, acceleration och nivågruppering såväl som genom motivationshöjande aktiviteter. Samtliga för vilka det funnits belägg genom tidigare forskning. Denna studie bevisar således att det är möjligt att genomföra goda anpassningar för dessa elever i det svenska skolsystemet, något som tidigare diskuterats med grund i organisationens historia av att fokusera främst på elever med svårigheter. / Mathematically gifted students have for a long time lacked attention in the area of Swedish school research. These are students that possesses an ability to learn mathematics that extends far beyond what is considered normal for their age group. Despite that, these students often end up below the radar. Research within the area shows that these students need special accommodations in order to succeed but because of lack of knowledge this have not been done on a large scale in Sweden. It has also been scientifically proven that many teachers inquire for this type of knowledge as this is considered to be a problem.  The purpose with this study is therefore to investigate how a few Swedish teachers, with experience from teaching mathematically gifted students, reason about identification of and accommodations for these students. The study has been implemented by interviewing six low and middle school teachers that meet this criterion. Their answers have then been categorized with thematic analysis. In order to deepen the results further they have been linked to the theory of Gardner´s multiple intelligences as well as a sociocultural perspective on teaching. The results from the study show that the knowledge that exists among teachers with experience from teaching these students is coherent with the one research has established although limited. Distinct differences could be established between the participating teachers based on their education. The participating special teachers possesses the most knowledge. Knowledge that should exist throughout the entire faculty. Furthermore, the participating teachers state that mathematically gifted students need to be challenged by enrichment, acceleration and ability grouping as well as through motivation boosting activities. For all of these efforts there are evidence in research. Therefore, this study confirms that it is possible to implement suitable accommodations for these students in the Swedish school system, a matter that has been debated for a long time.

Syftet med denna undersökning är att analysera tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning ur ett lärarperspektiv. Undersökningens specifika syfte var att synliggöra hur lärare upptäcker elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning och forskningsfrågorna var: hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter i årskurs 1 avseende taluppfattning och vilka tidiga insatser erbjuder skolan elever i matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder menar lärarna är gynnsamma? För att kunna undersöka detta har det begreppsliga ramverket Foundational Number Sense (FoNS) använts. FoNS fokuserar på barns tidiga utveckling avseende taluppfattning. En kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor har använts som metod i undersökningen och har blivit besvarad av 18 lärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med olika huvud- och underteman. Huvudresultatet visade att identifiering gjordes av samtliga lärare med stöd av Skolverkets bedömningsstöd, men att identifieringen gjordes vid olika tidpunkter på de skolor som medverkade i undersökningen några skolor utförde identifiering i förskoleklassen och andra först i årskurs 1. Resultatet visade även att många lärare ansåg att konkret material och repetition är gynnsamma arbetsmetoder i undervisningen för elever i matematiksvårigheter.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

Sammanfattning/AbstractLedel, Eva och Åkesson, Malin (2019). Garanterat läskunnig, eller? - Påverkar läsa-, skriva-, räknagarantin pedagogers tankar om tidig identifiering och tidiga insatser gällande elevers läsning? Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVårt kunskapsbidrag blir att genom lärares, speciallärares/specialpedagogers och rektorers egna berättelser få syn på om garantin påverkar identifieringen av och synen på tidiga insatser kring elever i lässvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa kunskap om och i så fall på vilket sätt den nya läsgarantin har förändrat hur rektorer, speciallärare/specialpedagoger och lärare tänker kring kartläggning av elever i lässvårigheter och tidiga insatser samt hur de i samband med det ser på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens.●Har garantin förändrat rektorernas, speciallärarnas/specialpedagogernas och lärarnas sätt att tänka kring kartläggning och tidiga insatser för elever i lässvårigheter och i så fall på vilket sätt?●Hur ser rektorerna och lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens relaterat till garantin? •Vilken betydelse har informanternas kunskap om läsutveckling och läsinlärning för arbetet med tidig identifiering och tidiga insatser? TeoriI arbetet stödjer vi oss på kognitiva och sociokulturella teorier och ser dem som komplement till varandra när det gäller läsutveckling. Den kognitiva teorin fokuserar på individens inre process medan den sociokulturella teorin tar sin utgångspunkt i att språkets utveckling hänger ihop med den sociala och kulturella kontexten. Språkutvecklingen sker i ett sammanhang som formar individen vilken även kan påverka sammanhanget.MetodStudien bygger på en fenomenologisk ansats där vi vill ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in empirin genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom vi ville få del av olika perspektiv utifrån våra frågeställningar intervjuades både lärare, speciallärare/specialpedagoger och rektorer, totalt 10 stycken. För att analysera resultatet har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visar att läsgarantins införande inte direkt har påverkat informanternas arbetssätt vad det gäller identifiering och tidiga insatser. De förändringar som lyfts, och som informanterna är positiva till, är att fokus riktas mot förskoleklassen, att samråd ska ske med specialpedagogisk kompetens samt att det blir nationellt likvärdiga bedömningar.Hos informanterna finns både behov av och önskemål om mer samråd med specialpedagogisk kompetens. Det som begränsar möjligheterna till samverkan är brist på tid. Specialpedagogiska implikationerI vår studie ser organisationen kring speciallärarens/specialpedagogens samverkan med lärarna olika ut. En mer strukturerad organisation där kontinuerlig samverkan med lärarna ingår skulle gynna arbetet utifrån läsgarantin med kartläggningar, särskilda bedömningar av elevers kunskapsutveckling samt tidiga insatser. Vi ser ökade möjligheter att tidigt få in det relationella perspektivet i undervisningen då den specialpedagogiska kompetensen kommer in redan i förskoleklassen med läsgarantin.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem världen över och definieras som fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp som kränker kvinnors fysiska kropp, självkänsla och känsla av förtroende till en annan människa. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med våldsutsatthet. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats har genomförts. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl och totalt 15 artiklar inkluderades. Resultat: Sjuksköterskan spelade en viktig roll i att kunna identifiera en våldsutsatt kvinna. Att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården ansågs emotionellt påfrestande. Utbildning, kunskap och övning var viktigt för att kunna identifiera kvinnorna och flera barriärer och främjande verktyg i arbetet framkom. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde inte tillräcklig kunskap och utbildning i att upptäcka tecken och symtom på våldsutsatthet. Även jobbiga känslor uppstod och i rollen som sjuksköterska kunde det vara svårt att veta hur frågor kunde ställas till våldsutsatta kvinnor och sociala samt kulturella begränsningar identifierades. Det var viktigt att arbetsplatsen var en trygg miljö vid identifiering av våldsutsatta kvinnor och en relation mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan var viktig. Slutsats: Sjuksköterskan står inför flera utmaningar i att identifiera våldsutsatta kvinnor. Ytterligare kunskap och verktyg ansågs väsentliga för sjuksköterskan för att kunna upptäcka våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården. Ytterligare forskning inom området bör fortgå. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Forensisk omvårdnad där ett relativt nytt begrepp i Sverige. Den utvecklades under 1980-talet i USA av Virginia Lynch och numera en del av grundutbildningen av sjuksköterskor i USA, det finnas även flera olika specialistsjuksköterskespår inom forensisk omvårdnad. Forensisk omvårdnad handlar om att knyta ihop den sedvanliga omvårdnaden med juridiska processer. Syftet med studien var att belysa den forensiska omvårdnadsprocessen inom akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt och inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet redovisas i utgångspunkt från tre rubriker: Identifiering av våldsutsatta personer, omhändertagande av de våldsutsatta patienterna och utbildning/träning. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att det är lättare att identifiera patienter som utsatts för våld när de har synliga fysiska skador. Sjuksköterskor upplever det svårt att fråga om våld på grund av deras arbetsmiljö. Likaså upplever sjuksköterskorna att de är otillräckliga kring omvårdnaden av de våldsutsatta. Sjuksköterskorna känner att de bara hinner utföra de mest akuta åtgärderna, sedan går patienten hem eller till någon annan vårdavdelning. Resultatet visar att sjuksköterskor vill få utbildning och träning i hur de ska bemöta, handlägga och var de kan hänvisa patienterna till fortsatt vård och behandling. De sjuksköterskor som har utbildning i forensisk omvårdnad ger en mer informativ behandling av de våldsutsatta patienterna, de kriminaltekniska prover som tas i samband med besöket är bättre utfört av de sjuksköterskor som har fått utbildning i detta än de sjuksköterskor som saknar utbildning. Slutsatsen är att sjuksköterskor på akutmottagningar känner en osäkerhet kring forensisk omvårdnad och utbildning/träning i ämnet är uttalat hos sjuksköterskor.

Under året 2023 som denna rapport skrivs har covid-19 pandemin till slut planat ut någorlunda och samhället har börjat återgå till det nya normala. Covid-19 pandemin var en lång utdragen tid som i vågor påverkade världen, Sverige var ett av det länder som blev påverkat och det land som studien tar sin utgångspunkt ur. Något som blev märkbart under pandemin var hur de flesta organisationer blev tvungna att införa distansarbete till följd av de rekommendationer och restriktioner som gällde. Att organisationerna behövde införa distansarbete innebar att de anställda även fick genomgå större förändringar i sitt arbetsliv, så som att arbetet på plats övergick till att bli i princip helt och hållet på distans och även i stort blev helt digitalt. Trots att det varit väldigt populärt att undersöka hur covid-19 pandemin påverkat anställda i olika aspekter under de senaste åren, har det i denna studie identifierats väldigt lite forskning som undersöker specifikt hur anställdas organisatoriska identifiering påverkats av förändrade arbetsformer. Vidare finns det ingen identifierad forskning i denna studie som visar på hur anställda identifierar sig med sin organisatoriska efter att de återgått till att arbeta på plats igen efter distansarbete till följd av covid-19 pandemin. Vi har i denna kvalitativa studie till syfte att utforska hur anställda identifierar sig med sin organisation efter att de återgått till att arbeta på plats efter ett ofrivilligt infört distansarbete. Vi har i denna studie även som delsyfte att jämföra två grupper, varav ena gruppen påbörjat sin anställning innan deras organisation införde distansarbetet, och den andra gruppen har börjat sin anställning under det införda distansarbetet. Ett andra delsyfte för studien är även att utforska om introduktionen har en påverkan på den organisatoriska identifieringen under ovan givna förändringar. Totalt genomfördes 8 semistrukturerade intervjuer där respondenterna även fick svara på självskattningsfrågor i hur väl de identifierar sig med sin organisation. Resultatet visade på att de sociala interaktionerna hade en stark koppling till en hög identifiering. Desto bättre möjlighet till och upplevelse av de sociala interaktioner som funnits, desto högre tenderade respondenterna att skatta sig. Förutom möjligheterna och upplevelserna fann vi även att behovet av sociala interaktioner kan skilja sig mellan individer. Ytterligare visade resultatet inte på några specifika skillnader i hur anställda identifierar sig med sin organisation beroende på när de påbörjat sin tjänst samt att introduktionen har en påverkan men att de sociala interaktionerna hade en starkare påverkan. I och med de flertalet fördelar som organisatorisk identifiering kan leda till för både anställda och organisationer, kan vi med detta resultat därmed starkt rekommendera organisationer till att möjliggöra och underlätta för de sociala interaktionerna för de anställda, och att möta de anställdas behov av detta. / During the year 2023, when this report is being written, the covid-19 pandemic has finally leveled off to a reasonable degree and society has begun to return to the new normal. The Covid-19 pandemic was a long drawn-out period that affected the world in waves. Sweden was one of the countries that was affected and the country from which this study draws its respondents. Something that became noticeable during the pandemic was how most organizations were forced to introduce remote work as a result of the recommendations and restrictions that applied. The fact that the organizations needed to introduce remote work meant that the employees also had to go through major changes in their working life, such as that the work on site changed to being almost completely remote and also largely became digital. Despite the fact that it has been very popular to investigate how the covid-19 pandemic has affected employees in various aspects in recent years, very little research has been identified in this study that specifically examines how employees' organizational identification has been affected by changed work forms. Furthermore, there is no identified research in this study that shows how employees identify with their organization after they have returned to work on site again after remote work as a result of the covid-19 pandemic. In this qualitative study, we aim to explore how employees identify with their organization after they have returned to work on site after involuntarily being introduced to remote work. In this study, we also have as a partial aim to compare two groups, of which one group started their employment before their organization introduced telework, and the other group started their employment during the introduced telework. Another partial aim of the study is to explore whether the introduction has an impact on the organizational identification during the changes given above. A total of 8 semi-structured interviews were conducted where the respondents also had to answer self-assessment questions about how well they identify with their organization. The result showed that the social interactions had a strong connection to a high level of identification. The better the opportunity for and experience of the social interactions that existed, the higher the respondents tended to rate themselves. In addition to the opportunities and experiences, we also found that the need for social interactions can differ between individuals. Furthermore, the results did not show any specific differences in how employees identify with their organization depending on when they started their service, and that the introduction has an impact but that the social interactions had a stronger impact. With the numerous benefits that organizational identification can lead to for both employees and organizations, with this result we can therefore strongly recommend organizations to enable and facilitate the social interactions for employees, and to meet the employees' needs for this.

Bristande avkodningsförmåga skapar hinder i elevers kunskapsinhämtning. Det är en pedagogisk utmaning att kunna bemöta och stötta mellanstadieelever, d.v.s. elever i årskurs 4–6, med avkodningssvårigheter i deras utveckling i den dagliga undervisningen. Där behövs det rätt kunskap, kompetens och samarbete mellan olika skolprofessioner. Andra avgörande faktorer är skolors fungerande rutiner för tidig identifiering av elever med avkodningssvårigheter och tydliga riktlinjer för efterarbete med screeningresultaten. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om speciallärares och ämneslärares perspektiv på avkodningssvårigheter och avkodningsundervisning i samband med elever på mellanstadiet. Deteoretiska utgångspunkterna som har varit vägledande under arbetet med denna studie är; teorin The Simple View of Reading, som ger kunskap om hur kognitiva och språkliga faktorer kan påverka elevers läsförmåga samt Skrtics teori om byråkrati inom skolorganisationen. Studien består av fyra semistrukturerade intervjuer av speciallärare och fyra semistrukturerade intervjuer av ämneslärare. Den insamlade empirin utmynnade i sex analysobjekt; definition av avkodning, tecken på avkodningssvårigheter, avkodningsträning, kompensation och samarbete mellan speciallärare och ämneslärare. Dessa analysobjekt användes sedan som rubriker i resultatdelen. De sammantagna resultaten visar att den undervisning som organiseras inom ramen för klassrumsundervisning inte alltid har det primära syftet att öva avkodning. Av resultaten framkommer att samsyn och samarbete mellan olika yrkesprofessioner krävs för att det ska kunna uppstå ett didaktiskt möte med god kvalitet. Samverkan mellan speciallärare och ämneslärare bidrar till att elevernas varierande behov kan bemötas. Av resultaten framkommer att det finns strukturer inom skolsystemet som försvårar för ämneslärare och speciallärare att samarbeta för att organisera avkodningsträning för elever med avkodningssvårigheter. Det är matchningen mellan elevernas varierande förutsättningar och behov samt lärarnas olika kompetenser som verkar skapa organisatoriska utmaningar för skolans ledare. Ett samarbete där man utbyter kunskaper och erfarenheter och vågar gå ifrån standardiserade lösningar för att pröva på nya, kan vara vägen till en excellent undervisning som vilar på en demokratisk grund.

Våld i nära relation är ett stort och ett prioriterat folkhälsoproblem som ter sig på många olika sätt och drabbar främst kvinnor. Socialstyrelsen har riktlinjer som beskriver hur identifieringen av våld i nära relation ska ske. Varje gång som frågan om våld lyfts reflekterar den våldsutsatta över sin situation och därför spelar ambulanssjuksköterskan en viktig roll i det första mötet. Syftet med studien var att utvärdera följsamheten till riktlinjerna angående uppmärksammande av våld i nära relation inom ambulanssjukvården. Metoden som användes var en enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultatet visade att fysiska symtom var lättare att identifiera som tecken på våld i nära relation än psykosomatiska symtom. Ökad kunskap inom ämnet skapar trygghet för ambulanssjuksköterskor att ställa frågor om våld i nära relation. Det kan vara svårt för ambulanssjuksköterskan att identifiera våld i nära relation då patienter uppvisar mer akuta symtom som behöver prioriteras före den aktuella frågan. Dock spelar ambulanssjuksköterskans bemötande i första mötet med patienten en stor och viktig roll i huruvida våldsutsatta vågar berätta om sina övergrepp.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren identifierar, stimulerar och utmanar särbegåvade elever. Studien grundar sig i Lee Shulmans sex processdelar som handlar om lärarens ämneskunskaper vid lektionsplanering. För att besvara studiens syfte och två frågeställningar har en kvantitativ metod använts i form av en enkät, dock med kvalitativa inslag. De svarande är verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet påvisar att det finns brister i den svenska skolan kring undervisning av särbegåvade elever. Flertalet av de svarande lärarna känner en osäkerhet och saknar kunskap kring att undervisa särbegåvade elever. De lärare som känner sig trygga har antingen erfarenhet eller kunskap om att undervisa särbegåvade elever, alternativt en bredare utbildning. Slutsatsen är således att Shulmans processdelar, som annars till stor del efterföljs, blir svåra att följa när osäkerhet kring identifiering och utmaning av särbegåvning finns. / The purpose of this study is to investigate how teachers identify and challenge gifted students. The study is based the process model of Lee Shulman for teachers’ planning. The main method for collecting data has a quantitative approach by the use of a questionnaire, which also been complemented by some questions with a qualitative approach. The respondents are teachers within the grades F-3. The result highlights some flaws with teaching gifted students. Several of the respondents mentioned that they felt insecure due to the lack of knowledge and experience of teaching gifted student. Those respondents that felt comfortable with teaching gifted student either relied on a more comprehensive educational background or previous knowledge or experience of it. The conclusion is that the model of Lee Shulman is difficult to comply to when there is some uncertainty about how to identify and challenge gifted students.