Bakgrund: Sepsis är ett livshotande hälsotillstånd som kännetecknas av organdysfunktion med olika allvarlighetsgrader. En förutsättning för överlevnad är tidig upptäckt. Sjuksköterskan har en betydande ansvarsroll och bör tillämpa relevanta screeningverktyg i sin bedömning. Vanliga screeningverktyg som används för att upptäcka sepsis är NEWS, MEWS, qSOFA och SIRS.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga screeningverktyg med förmågan att tidigt upptäcka sepsis och förutse sjukhusdödlighet av sepsis hos vuxna. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvantitativa vetenskapliga studier. Sökprocessen av artiklarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades upp i två tabeller; screeningverktygens förmåga att upptäcka sepsis och screeningverktygens förmåga att förutse sjukhusdödlighet vid sepsis. NEWS ansågs vara screeningverktyget med sammantaget högst sensitivitet och specificitet samtidigt. SIRS visade generellt på hög sensitivitet, medan qSOFA gav höga värden för specificitet. Konklusion: Inget av det studerade screeningverktygen visade på optimal förmåga. Resultatet föreslår ytterligare forskning för att skapa ett optimalt screeningverktyg som enkelt kan tillämpas för olika vårdkontexter, åldersgrupper och allvarlighetsgrader av sepsis. / Background: Sepsis is a life-threatening health condition that is characterized by organ dysfunction with different severities. Early detection of sepsis is important for survival. Nurse holds a key position and should use relevant screening tools to identify sepsis. Common screening tools are NEWS, MEWS, qSOFA and SIRS. Aim: The aim of the literature study was to map screening tools with the ability to detect sepsis early and predict hospital mortality from sepsis in adults. Methods: A literature study based on nine quantitative scientific studies. The search process of the articles was carried out in the databases Pubmed and Cinahl. The studies were reviewed for quality based on Olsson and Sörensen’s review template for quantitative studies.  Results: The results of this literature study were divided into two templates; the screening tools’ ability to identify sepsis and the screening tools’ ability to predict in-hospital mortality. NEWS had the highest sensitivity and specificity at the same time. SIRS generally showed high sensitivity, while qSOFA performed high specificity.   Conclusion: None of the studied screening tools showed optimal ability. The results suggest further research to create an optimal screening tool that easily can be adapted in different care environments, age groups and stages of sepsis.

Textbooks’ prominent role in education makes their content and how they present it interesting to investigate. The purpose of this essay is therefore to investigate how non-European cultures and countries are presented in four history textbooks that are currently used in the Swedish upper secondary school. This is investigated in order to discuss the books’ contribution to the students’ understanding of non-European cultures, with the help of Amartya Sen’s theory concerning identities and the steering documents for the Swedish upper secondary school. The investigation was carried out through both a quantitative content analysis and a qualitative content analysis of the four textbooks. The results of the investigation show that the textbooks contain relatively few non-European cultures and that they do not get enough space. The results also show that the non-European cultures often are presented in European contexts and in negative contexts and often with a European perspective on events. Additionally, the investigation shows that the non-European cultures are portrayed with only a few, recurrent qualities and occupations. With Sen’s theory and the steering documents in mind, the conclusion becomes that the four textbooks most often portrays and presents the non-European cultures in a unilateral and simplified way. Thereby, they do not contribute to the students’ understanding of the non-European cultures, to a great extent. Sometimes they even create a conception of “We-and-them”.

AbstractFannon, Birgitta. (2007). Framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning med fokus på läs- och skrivsvårigheter. Likheter och skillnader i klasslärares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing. Similar and different experiences expressed by teachers, special education teachers and school leaders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att belysa vad klasslärare, specialpedagoger och skolledare anser vara ett framgångsrikt arbetssätt vid läs- och skrivinlärning för såväl elever utan som med läs- och skrivsvårigheter.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ analys med fenomenografisk forskningsansats och genom halvstrukturerade intervjuer delgav klasslärare, specialpedagoger och skolledare sina uppfattningar i ämnet. De olika yrkeskategorierna intervjuades utifrån samma frågeställningar med tyngdpunkt inom det område de är verksamma.Resultatet av undersökningen visade att den samlade helheten av samtliga intervjuer bestod i att klasslärare, specialpedagoger samt skolledare ansåg det väsentligt att utgå från den enskilde elevens behov. Någon generell likhet bland de olika yrkeskategorierna beträffande vad som ansågs vara ett framgångsrikt arbetssätt vid läs- och skrivinlärning gick inte att utläsa. Däremot fanns likheter i uppfattningar inom området läs- och skrivsvårigheter. Den gemensamma uppfattningen bland klasslärare, specialpedagoger och skolledare var att tidig identifiering och tidiga insatser samt enskilt specialpedagogiskt stöd ansågs vara ett framgångsrikt arbetssätt. Skillnader bland de olika yrkeskategorierna gällande framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning var i vilken omfattning användandet av olika metoder betonades. Vidare uttrycktes trygghet och motivation olika bland klasslärare, specialpedagoger samt skolledare. Det påvisades inga större skillnader mellan uppfattningar inom området läs- och skrivsvårigheter då samtliga yrkeskategorier var eniga om att det är väsentligt att utgå från den enskilde elevens behov.

Sepsis är ett livshotande tillstånd som kan drabba patienter inom hela sjukvården där sjuksköterskans arbete är av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis är oroväckande hög och är därmed ett viktigt område att uppmärksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis på en somatisk vårdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar där fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument. Den slutsats som framkom var att det krävs hög kompetens hos sjuksköterskan, god samverkan och tillgängliga instrument för att tidig identifiering av patienter med sepsis ska kunna vara möjligt. / Sepsis is one of the most life-threatening conditions that can affect patients in the whole healthcare sector. Therefore it is important to early identify the symptoms, where the nurse's work is of great importance. The mortality rate for sepsis is alarmingly high and is an important area to touch. The aim of this literature review was to highlight how nurses with nursing care can identify patients with sepsis in a somatic ward. Method: a literature review with a systematic approach has been implemented in the databases PubMed and Cinahl. The results are based on ten quantitative articles that four themes emerged as including nursing skills, education, collaboration and physiological parameters and tools. The conclusion that emerged was that it required great competence of the nurse; good interaction and available instruments for early identification of patients with sepsis should be possible.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet. Slutligen beskrivs även att en ökad risk att utsätta andra för våld i vuxen ålder existerar för de barn som utsätts för våld i sin barndom.

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar endast 23% respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt och snabbt eskalerande tillstånd som kan drabba vem som helst. Dödligheten är hög och många som överlever sepsis drabbas av livslånga komplikationer. Sepsis kan vara svårt att upptäcka på grund av diffusa symtom som kan misstas för andra sjukdomar men tidig upptäckt av sepsis är avgörande. Genom det patientnära arbetet har sjuksköterskor en stor roll i att tidigt upptäcka förändringar hospatienten som kan vara indikation på allvarlig sjukdom. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och vårda patienter med sepsis. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, kvantitativ ansats och mixad metod. Artiklarna är inhämtade från databaserna Medline och Cinahl. Data har analyserats i tre steg och sedan sammanställts som kategorier och subkategorier. Huvudresultat: Många sjuksköterskor hade bristande kunskaper om sepsis. Sepsis var svårt att identifiera på grund av dess komplexa symtombild och att vårda patienter med sepsis ansågs vara tids- och resurskrävande. Vid sepsisvård var bemanning, den kliniska blicken och samarbete högt värderat. Slutsats: Resultatet visar på brister i sjuksköterskors kunskaper om sepsis, samt att sjuksköterskor har en stor roll i sepsisvården. Sjuksköterskornas erfarenheter av att upptäcka och vårda patienter med sepsis visar att det är en komplex process vilket bottnar i många olika, påverkbara och icke-påverkbara, faktorer. Sjuksköterskorna understryker ett behov av stöttning, resurser, kunskap och gott samarbete för att kunna ge patienter med sepsis den bästa möjliga vården. / Background: Sepsis is a serious and rapidly escalating condition that can affect anyone. Mortality is high and many who survive sepsis suffer lifelong complications. Sepsis can be difficult to detect due to diffuse symptoms that can be mistaken for other diseases but early detection of sepsis is crucial. Through their close patient care, nurses have a major role in early detecting changes in the patient that may be an indication of serious illness. Aim: To describe nurses experiences of identifying and caring for patients with sepsis. Method: A descriptive literature review based on 12 articles with both qualitative approach, quantitative approach and mixed method. Articles were collected from the databases Medline and Cinahl. The data has been analyzed in three steps and then compiled as categories and subcategories. Result: Many nurses had a lack of knowledge about sepsis. Sepsis was difficult to identify because of its complex symptom picture and caring for patients with sepsis was considered time- and resource-consuming. In sepsis care staffing, clinical intuition and teamwork were highly valued. Conclusion: The result shows deficiencies in the nurses knowledge of sepsis and that nurses has a major role in sepsis care. The nurses' experiences of detecting and caring for patients with sepsis show that it is a complex process, which is rooted in many different, controllable and non-controllable, factors. The nurses underline the need for support, resources, knowledge and good cooperation in order to give patients with sepsis the best possible care.

Studiens utgångspunkt är att vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) kan uppleva utmaningar dels i rollen som förälder, dels i relation till samhällets förväntningar men även i kontakt med myndigheten. I ett hjälpsystem som kräver en viss självständighet och förmåga att upprätthålla struktur för att tillvarata sina rättigheter, fann vi intresse i att närma oss hur socialarbetare kan identifiera och synliggöra personer med kognitiva nedsättningar för att möjliggöra rätten till likvärdigt stöd och hjälp. Studien syftar därför till att undersöka hur socialarbetare kan beakta identifiering av npf och vilken betydelse identifiering av npf kan ha i arbetet med den enskilde. Vidare undersöker studien hur socialarbetare kan arbeta stärkande av föräldraförmågan för föräldrar med kognitiva nedsättningar. I relation till hur socialarbetare kan arbeta är syftet att analysera etiska aspekter och dilemman som inte sällan kan bli aktuellt i förhållande till funktionsnedsättningar. Fem intervjuer genomfördes med två olika yrkeskategorier, socialsekreterare som arbetar med utredning och beslutsfattande, samt familjebehandlare som arbetar verkställande av besluten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Slutsatserna av studien är att det förekommer olikasynsätt om vilken betydelse identifiering och anpassning av npf har i arbetet. Ena synsättet anpassade utifrån individens uttalade och synliggjorda behov, där npf inte var avgörande för anpassningar eller bemötande, medan det andra synsättet garderade sitt förhållningssätt efter att npf kunde förekomma och utgick från särskilda anpassningar vid vetskap om npf. Om de olika synsätten hade betydelse för arbetet med personer med npf är inget som går att säkerställa, framför allt när yrkesrollernas uppdrag dessutom skiljer sig åt. Vidare synliggjordes en komplexitet av etiska aspekter som kunde förekomma i arbetet med personer som uppvisar kognitiva svårigheter, vilka berörde längd av insats, att föra diagnoser på tal och upprätthållande av autonomi. Med fokus på stärkande av föräldraförmågan framkom viktiga verktyg som främjande av föräldraförmågan.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för arbetet med särskilt begåvade barn och elever utifrån organisationsnivå inom både förskola och grundskola. För att skapa en uppfattning om hur rektorer och specialpedagoger arbetar praktiskt i sina verksamheter gällande detta ämne utgick vi från en kvalitativ forskningsansats. Studiens frågeställningar besvarades genom tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma rektorer och specialpedagoger på enhets/ eller huvudmananivå från olika delar av Sverige. Genom analys mot relevant tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter visade studiens resultat att det saknas kunskap och kompetens på alla nivåer gällande särskild begåvning, framför allt efterfrågas en nationell handlingsplan för hur detta arbete ska utformas samt tydliga riktlinjer för hur dessa barn och elever kan identifieras. I resultatdiskussionen lyfts aspekten av att särskild begåvning behöver bli ett obligatoriskt ämne på alla pedagogiska utbildningar i Sverige för att kunna höja den grundläggande kunskapen på alla nivåer inom svenska skolverksamheter. Skolan behöver fortsätta aktivt arbeta bort missuppfattningarna att särskilt begåvade elever ”klarar sig själva”. Denna grupp behöver lika mycket stöd, vägledning och stimulans som barn och elever med andra former av utmaningar.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av arbetet med barn som har en otrygg anknytning. Syftet med arbetet är att undersöka förskollärares beskrivningar av arbetet med barn med otrygg anknytning i kontext till ett utsatt område. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda följande frågor: Vilka metoder med avsikt att främja en trygg förskolemiljö beskrivs? Vilka utmaningar uppmärksammas? I vårt examensarbete har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi använt semistrukturerade intervjuer för att samla in den data vi behöver. Studiens respondenter är förskollärare som arbetar på olika förskolor i utsatta områden. I vårt resultat kan vi se att förskollärarna använder olika strategier och metoder för att identifiera barn som har en otrygg anknytning, men även för att stödja dessa barn på bästa sätt. Vi kan även se i vårt resultat att förskollärarna stöter på utmaningar i arbetet med dessa barn. De utmaningar som lyfts fram är språk och kommunikation, stora barngrupper och brist på förskollärare med rätt utbildning.