Software is present in almost all aspects of our lives, and with more parts of life beingdriven by code, the importance of limiting bugs is critical. Studies have shown that thelonger a bug is present in a system increases the complexity of finding and handlingthe bug. Tools aimed to find bugs before they enter a system exist, but usually requiressignificant amount of data before working. This thesis aims to investigate if the stateof-the-art bug detection tool, JITLine, can be used on projects from the start. Thiswas investigated by performing cross project bug predictions, by training on an alreadyexisting system and then using the trained model on a new system. Different iterationswere done to simulate varying scenarios. It was quickly shown that a good matchbetween the project where data was gathered from and JITLine was crucial. But evenfor the best match that was evaluated, the result was significantly lower than what isto be considered a good result in the Machine Learning (ML) world. Therefor it wasconcluded that JITLine was not suited for cross project bug predictions, and therefornot suited for new projects

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar att endast 23% av respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett av de större samhällsproblemen idag. Det finns i alla relationer, men kvinnor utsätts mer frekvent. När det gäller att synliggöra våldet mot utsatta kvinnor har hälso- och sjukvården en nyckelroll då många av dessa söker vård. Det finns en påtaglig kunskapslucka i hur fysioterapeuter inom primärvården identifierar, undersöker och behandlar våld i nära relation. Syfte: Att undersöka fysioterapeuter som arbetar i primärvården vad gäller deras upplevelser och erfarenheter kring att identifiera, undersöka och behandla kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Kvalitativ design i form av en semistrukturerad intervjustudie med sex deltagare utifrån ett bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultat: Studien visade att fysioterapeuter upplever det utmanande att identifiera våldsutsatta. Det framkom att det saknas rutiner för att upptäcka, undersöka och behandla utsatta kvinnor. Att våga fråga och skapa en förtroendefull relation till patienten ansågs vara nyckelfaktorer för identifiering. Mer utbildning inom ämnet ansågs kunna öka tryggheten och förbättra identifieringen av utsatta kvinnor. Slutsats: Identifiering av individer som utsätts våld i nära relation upplevs i många fall svårt. Studien visar att det finns en osäkerhet hos fysioterapeuter inom ämnet. Tillsammans med tidigare forskning framkom att fysioterapeuter inom primärvården har en nyckelroll i att identifiera utsatta men ytterligare utbildning, forskning och riktlinjer är nödvändigt för att fler ska få hjälp. / Background: Intimate partner violence is one of the biggest societal problems today. It exists in all relationships, but women are exposed more frequently. When it comes to making the violence against vulnerable women visible, the healthcare system has a key role as many of these seek care. There is a significant knowledge gap in how physiotherapists in primary care identify, examine and treat violence in close relationships. Objective: To examine the experiences of physiotherapists regarding identifying, examining and treating women who are exposed to intimate partner violence, within primary care. Method: A qualitative method with semi structured interviews with six participants, based on convenience sampling was used. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: This study showed that physiotherapists find it challenging to identify victims of violence. It emerged lack of routines for detecting, examining and treating vulnerable women. Dare to ask and create trusting relationship with the patient were considered key factors for identification. More education regarding the topic was considered by physiotherapists to increase security and improve identification of vulnerable women. Conclusion: Identification of individuals who are exposed to intimate partner violence is in many cases perceived as difficult. The study shows that there is uncertainty among physiotherapists in the subject. Together with previous research, it emerged that physiotherapists in primary care have a key role in vulnerable but further education, research and guidelines are necessary for more people to get help.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga ohälsa och förhindra vårdskador. Trycksår är den vanligaste vårdskadan och tidig identifiering krävs för att förhindra livshotande komplikationer. Trycksår förekommer mer frekvent hos patienter med svart hud på grund av svårigheten att identifiera trycksår i ett tidigt skede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans särskilda omvårdnadsåtgärder för att identifiera trycksår i ett tidigt stadie hos patienter med svart hud. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar i omvårdnadsinriktade databaser resulterade i åtta artiklar som analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: 1) Bedömning av hudfärg, 2) Bedömning av blanchering och hyperpigmentation, 3) Bedömning av hudtemperatur. Användning av Munsell Color Chart tillät en objektiv bedömning av patientens hudfärg. Bristen på kliniska bedömningsverktyg ledde till ett ökat behov av tydliga rutiner gällande hudbedömning. Alternativ ljuskälla och infraröd termometer samt palpering möjliggjorde trycksårsidentifiering innan visuella tecken uppstod. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskan behöver ökad kunskap och medvetenhet gällande trycksårsidentifiering på patienter med svart hud. Fortsatt forskning behövs för att utveckla specifika bedömningsverktyg anpassade för svart hud och möjliggöra tidig identifiering. / Background: Nurses have a responsibility to prevent illness and avoid care injuries. Pressure injuries are the most common care injury and early identification is needed to prevent complications. Pressure injuries occur in higher frequency in patients with black skin due to the difficulties in identification in an early stage. Aim: The aim was to describe specific nursing measures to help identify pressure injuries in an early stage in patients with black skin. Method: The study was conducted as a literature review. Searching in nurse-oriented databases resulted in eight articles that were analyzed through latent content analysis. Results: Three categories were identified: 1) Evaluation of skin color, 2) Evaluation of blanching and hyperpigmentation, 3) Evaluation of skin temperature. The use of the Munsell Color Chart allowed an objective assessment of the patient’s skin color. The lack of clinical assessment tools lead to an increased need for clear procedures regarding skin assessment. An alternative light source, infrared thermography and palpation allowed pressure injury identification before visual signs appeared. Conclusion: The literature review showed that nurses need increased knowledge and awareness regarding pressure injury identification in patients with black skin. Further research is needed to develop specific assessment tools adapted for black skin and enable early identification.

Sammanfattning  Författare: Beverly Smedenäs & Sara Fernlund Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar Program: Human Resource Management - Personalledning och organisationsutveckling. Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, Kandidatuppsats (examensarbete) - 2FE78E. Handledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael Lundgren Titel: “Äsch, det är inte så noga, jag är ju bara här en säsong”- en kvalitativ fallstudie om säsongsanställningars påverkan på organisationsidentiteten. Problemformulering: Hur påverkas organisationens identitet av att majoriteten av medarbetarna är säsongsanställda? Syfte: Syftet med studien är att studera en organisations identitet och hur den påverkas av att en majoritet av medarbetarna är säsongsanställda, för att på så vis skapa medvetenhet om ämnet. Vidare är syftet att bidra med kunskap kring hur det sätt organisationen arbetar på kan komma att påverka organisationens identitet beroende på hur personalstyrkan väljer att identifiera sig. Metod: Studien är en fallstudie med syfte att undersöka om organisationens identitet påverkas av att majoriteten av medarbetarna är säsongsanställda. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Med vår studie har vi kommit fram till att organisationsidentiteten påverkas av säsongsanställningar i viss mån. Dock inte så pass mycket att den organisatoriska identiteten helt försvinner. Vi har kunnat fastställa att konkurrerande identiteter såsom individuell identitet, som “säsongare”, samt sociala och gruppidentiteter har så pass stor påverkan på de säsongsanställda att det är inte är förrän någon gör återkommande säsonger som organisationens identitet blir den primära för de säsongsanställda. / Abstract Authors: Beverly Smedenäs & Sara Fernlund  Department: School of Economics, Linnaeus University, Kalmar  Program: Human Resource Management - Personnel management and organizational development. Course: Business Economics III - Organization, Bachelor’s Thesis - 2FE78E. Supervisor: Jasmina Beharic Examiner: Mikael Lundgren Title: "Ah, it's not that important, I'm only here for the season" - a qualitative case study on the impact of seasonal employment on organizational identity. Research question: How is the organization's identity affected by the fact that the majority of the employees are seasonal employees? Purpose: The purpose of the study is to study an organization's identity and how it is affected by the fact that a majority of employees are seasonal employees, in order to create awareness of the subject. Furthermore, the purpose is to contribute knowledge about how the way the organization works may affect the organization's identity depending on how the staff chooses to identify themselves. Method: The study is a case study with the purpose of examining whether the organization's identity is affected by the fact that the majority of employees are seasonal employees. The study is based on a qualitative interview method with a deductive research approach. The empirical material is collected through six semi-structured interviews. Conclusion: With our study, we have come to the conclusion that organizational identity is affected by seasonal employment to a certain extent. However, not so much that the organizational identity disappears completely. We have been able to establish that competing identities such as individual identities, as a “seasonal”, social and group identities have such a large impact on seasonal employees that it is not until someone does recurring seasons that the organization's identity becomes the primary one for seasonal employees.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga i skolåldern fortsätter att öka. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta förebyggande inom detta område. Trots skolsköterskans formella kompetensupplevs det brister i arbetet när det gäller att förebygga eller identifiera psykisk ohälsa hos skolbarn. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskans behov för att kunna identifiera psykisk ohälsa bland skolbarn. Metod: I denna studie användes semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Skolsköterskorna upplevde att befintliga verktyg inte är funktionella i nuläget för att identifiera psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde en avsaknad av utbildning om psykisk ohälsa hos skolbarnen, de känner sig inte tillgängliga för skolbarnen samt att de inte har bra samarbete med yttre aktörer. Skolsköterskorna påpekar att utbildning inom psykisk ohälsa, tillgänglighet och samarbete med yttre aktörer är det viktigaste behovet för att barn med psykisk ohälsa ska kunna identifieras. Resultaten samlades i tre kategorier: Behov av ökad kunskap, behov av mer tillgänglighet och behov av samarbete. Slutsats: Verktygen som finns idag för att identifiera psykisk ohälsa är inte tillräckliga för att skolbarnen med psykisk ohälsa ska identifieras.Skolsköterskorna betonade att de främsta behoven för att identifiera psykisk ohälsa hos skolbarn var mer kunskap, bättre tillgänglighet och ökat samarbete. / Background: Mental illness among school-age children and young people continues to increase. School nurses have been identified as a profession with good opportunities to work preventively in this area. Despite the school nurse's formal competence, there are shortcomings in the work when it comes to preventing or identifying mental illness in school children. Purpose: The purpose was to highlight the school nurse's need to be able to identify mental illness among school children. Method: In this study, a semi-structured interview study has been used. Results: The school nurses felt that existing tools are not functional at the moment to identify mental illness. The school nurses experienced a lack of education about mental illness among school children, they do not feel available for the school children and that they do not have good cooperation with external actors. The school nurses point out that education in mental illness, accessibility and cooperation with external actors are the most important need for children with mental illness to be identified. The results were collected in three categories: Need for increased knowledge, need for more accessibility and need for collaboration. Conclusion: The tools available today to identify mental illness are not sufficient to identify schoolchildren with mental illness. The school nurses emphasized that the main needs for identifying mental illness in school children were more knowledge, better accessibility and increased cooperation.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som snabbt kan progrediera vilket kan leda till allvarliga komplikationer och död. Därmed är det av vikt att tidigt identifiera tillståndet för att snabbt kunna sätta in adekvat behandling. Sjuksköterskan har en viktig roll i identifieringen genom det nära arbetet med patienter som omvårdnadsansvaret innebär. Sepsis drabbar 700 personer per 100 000 personer varje år i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera patienter med sepsis inom slutenvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databassökningen skedde via Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning i sin helhet och analyserades därefter utifrån sitt resultat. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att identifiera sepsis sammanställdes i fyra kategorier ´Behov av kunskap´, ´Arbetsmiljöns påverkan på identifiering av sepsis´, ´Brister på samverkan i teamarbetet ´och ´Behov av bedömningsinstrument och riktlinjer ´. Kategorierna Kunskap och Beslutsstöd delades därefter in i två underkategorier eftersom resultatet från artiklarna naturligt berörde olika inriktningar på ämnet. Underkategorierna var ´Formell kunskaps betydelse´, ´Vikten av erfarenhetsbaserad kunskap´, ´Bedömningsinstrument som stöd vid identifiering av sepsis´ och ´ Riktlinjer för vid identifiering av sepsis´. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det fanns flera faktorer som var betydande för att kunna identifiera sepsis. Kombinationen av formell kunskap om sepsis samt erfarenhet av att identifiera tillståndet var av vikt för att uppmärksamma och känna igen sepsis. Teamsamarbete samt arbetsmiljö var även de faktorer som bidrog till en tidig identifiering. Ett väl fungerande team bidrog till god kommunikation och därmed ett bra samarbete. Även beslutsstöd ansågs vara till hjälp såvida sjuksköterskorna hanterade det på rätt sätt och tidigare hade kunskap kring sepsis. / Background: Sepsis is a life-threatening condition that can deteriorate fast and lead to serious complications and death. Therefore, early identification is important to quickly initiate adequate treatment. The nurse has an important role with the identification due to the close work  with patients that the nursing care entails.The incidence of sepsis in Sweden is 700 people per 100 000 people per year. Aim: The aim of the study was to compile literature that described nurses' experience of identifying sepsis in patients. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach based on ten scientific articles. Cinahl and PubMed were used for the database search. The articles underwent quality review in their entirety and were then analyzed based on their results. The analysis was carried out as a qualitative content analysis. Result: Nurses experienced of sepsis identification was compiled in four categories ´The need for knowledge´, ´ The influence of the work environment on the identification of sepsis´, ´ Lack of Cooperation in teamwork´, ´ Need for screening tools and guidelines´. The categories Knowledge and Decision support was then divided into two subcategories because the results from the articles naturally concerned different approaches. The subcategories were ´ Importance of Formal knowledge´, ´The importance Experience based knowledge´, ´ Screening tools to support the identification of sepsis´, ´Guidelines for the identification of sepsis´. Conclusion: The result showed nurses experienced that there were multiple factors that were important for sepsis identification. The combination of formal knowledge and experience based knowledge was needed to notice and recognize sepsis. Teamwork and working environment were also important factors for early identification. A functional team contributed to good communication and good cooperation. Decision support was also considered to be helpful if the nurses handled it correctly and previously had knowledge about sepsis.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett problem som drabbar människor globalt. Sjuksköterskor är ofta de första inom vården som möter patienter med erfarenheter av våld i nära relation, att kunna identifiera dessa patienter är därför en central del i sjuksköterskans arbete.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av identifieringen av patienter utsatta för våld i nära relation.  Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Tio stycken originalartiklar analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys och kvalitet granskades med hjälp av SBU:s modell.   Resultat: Studiens resultat innefattar två kategorier: Betydelsen av ett aktivt lyssnande och att etablera en relation med patienten samt vikten av kunskap och erfarenhet. Dessa två kategorier framtogs från de fem underkategorierna.  Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskors möjlighet att identifiera patienter som är drabbade av våld i nära relation är begränsad, på grund av tids- och kunskapsbrist. Att möjliggöra tid för identifiering samt erbjuda sjuksköterskor utbildning inom ämnet skapar en miljö som bidrar till enklare identifiering, bra bemötande och god omvårdnad för patienter drabbade av våld i nära relation.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om speciallärares och specialpedagogers uppfattningar om hur skolor uppmärksammar och stöttar elever som möter svårigheter i sin läsning på mellanstadiet. Utifrån The Simple View of Reading, görs en indelning av svårigheter i lässvårigheter, med utgångspunkt i avkodning, samt i läsförståelsesvårigheter, som förutom avkodning också behandlar delar kopplade till språkförståelsen. Forskningsfrågorna fokuserar på hur mellanstadieelever som möter svårigheter i sin läsning identifieras och vilka insatser som sätts in enligt speciallärare/ specialpedagoger. Studien undersöker även hur skolors syn på elevers svårigheter och de insatser som sätts in gällande läsning karaktäriseras ur specialpedagogiska perspektiv. Studien har en kvantitativ ansats med ringa inslag av kvalitativ karaktär, då studien använder sig av en tvärsnittsdesign med surveyundersökning, bestående av frågor med slutna och öppna svar. En webbaserad enkät med 65 frågor har använts som forskningsmetod. I studien har ett stratifierat målstyrt urval gjorts, och den webbaserade enkäten har sänts per e-post till 723 speciallärare och specialpedagoger på mellanstadier i Sverige. Svar erhölls från 81 respondenter vilket motsvarar en svarsfrekvens på 11,2%. Deduktiv analys av insamlade data har genomförts och resultaten har tolkats utifrån läsmodellen The Simple View of Reading och specialpedagogiska perspektiv. Studiens analys synliggör att elever i lässvårigheter oftast identifierats redan på lågstadiet, medan elever i läsförståelsesvårigheter lika ofta identifieras i screeningar i helklass på mellanstadiet som att de identifierats på lågstadiet. Den insats, enligt respondenterna, som i störst utsträckning sätts in för elever i lässvårigheter är lästräning, medan den för elever i läsförståelsesvårigheter är diskussioner kring det lästa. Elever i lässvårigheter får i högst grad stöd med material av speciallärare/specialpedagoger, medan den mest omfattande insatsen för elever i läsförståelsesvårigheter ges i klass när tillfälle ges. Insatser ges oftast enskilt för elever i lässvårigheter och i mindre grupp (2-4 elever) för elever i läsförståelsesvårigheter. Enligt respondenterna är skolors syn oftast att svårigheter elever möter i sin läsning beror på individuella brister hos eleverna.  Respondenternas svar lyfte därmed bristperspektivet som den huvudsakliga orsaken till elevernas svårigheter, men i resultaten kan även dilemmaperspektivet skönjas, eftersom insatser i skolan behöver varieras utifrån elevernas svårigheter och ges på olika sätt. Ibland kan stödet ges i klassrummet, men ibland behöver det ges enskilt utanför klassen.

Den 1 juni 2024 beräknas beslut i utredning kring en ny förköpslag redovisas av regeringen. Utredningen inkluderar även fråga kring digital fastighetsöverlåtelse och regeringen ska lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att möjliggöra detta i Sverige. Digitala fastighetsöverlåtelser används med framgång i Finland sedan 2013. Men innan Sverige kan inför detta krävs att frågor kring jordabalkens formkrav, en säker och tillförlitlig verksamhet samt urkundsförfalskning reds ut. Denna uppsats tar upp bakgrunden till dessa problem, analyserar och kommer med förslag till hur Sverige bör reglera sin lagstiftning och agera innan och efter införandet av digitala fastighetsöverlåtelser.  Efter noggrann forskning i den svenska jordabalken (JB) och dess historia, har slutsats dragits och det påstås kräva viss förändring av formkraven samt tillägg av ytterligare kapitel i JB. Tillägg av ett nytt 2 a kap. i JB ger rum för noga utvecklad reglering av de digitala fastighetsövelåtelserna. Här ska bland annat nämnas att staten har det primära ansvaret vid missbruk av den fastighetsöverlåtelsetjänst som föreslås tillhandahållas av Lantmäteriet. Staten tar ansvar för myndigheterna och bör även ta ansvar för de olägenheter som uppstått vid användning av tjänsten. I uppsatsen talas främst om urkundsförfalskning och detta torde vara en faktor som ökar tillförlitligheten och viljan att använda tjänsten. Denna fastighetsövelåtelsetjänst, som behandlar hela processen vid överlåtelse, jämförs med Finlands redan befintliga tjänst med samma ändamål. För att kunna dra slutsats i vad man vill ta efter, men också vilka delar av tjänsten som kan kräva lite mer eftertanke och utveckling. Här behandlas speciellt frågorna kring elektronisk underskrift och identifiering för att komma fram till vilken metod som passar de svenska användarna bäst och bidrar till högst tillförlitlighet och säkerhet. Den avancerade elektroniska underskriften parallellt med tvåfaktorsautentisering, eller stark autentisering som det också klassas som, är den kombination som tros vara mest aktuell och ge bäst effekt i detta fall. Specifikt tas Bank-ID upp som ett förslag till lösning som torde ge de digitala fastighetsöverlåtelserna störst spridning och tillförlitlighet hos användarna.