With the rise of social media, cyberbullying and online spread of hate have become serious problems with devastating consequences. Mentimeter is an interactive presentation tool enabling the presentation audience to participate by typing their own answers to questions asked by the presenter. As the Mentimeter product is commonly used in schools, there is a need to have a strong toxicity detection program that filters out offensive and profane language. This thesis focuses on the topics of text pre-processing and robustness to datashift within the problem domain of toxicity detection for English text. Initially, it is investigated whether lemmatization, spelling correction, and removal of stop words are suitable strategies for pre-processing within toxicity detection. The pre-trained DistilBERT model was fine-tuned using an English twitter dataset that had been pre-processed using a number of different techniques. The results indicate that none of the above-mentioned strategies have a positive impact on the model performance. Lastly, modern methods are applied to train a toxicity detection model adjusted to anonymous Mentimeter user text data. For this purpose, a balanced Mentimeter dataset with 3654 datapoints was created and annotated by the thesis author. The best-performing model of the pre-processing experiment was iteratively fine-tuned and evaluated with an increasing amount of Mentimeter data. Based on the results, it is concluded that state-of-the-art performance can be achieved even when using relatively few datapoints for fine-tuning. Namely, when using around 500 − 2500 training datapoints, F1-scores between 0.90 and 0.94 were obtained on a Mentimeter test set. These results show that it is possible to create a customized toxicity detection program, with high performance, using just a small dataset. / I och med sociala mediers stora framtåg har allvarliga problem såsom nätmobbning och spridning av hat online blivit allt mer vanliga. Mentimeter är ett interaktivt presentationsverktyg som gör det möjligt för presentations-publiken att svara på frågor genom att formulera egna fritextsvar. Eftersom Mentimeter ofta används i skolor så finns det ett behov av ett välfungerande program som identifierar och filtrerar ut kränkande text och svordomar. Den här uppsatsen fokuserar på ämnena textbehandling och robusthet gentemot dataskifte i en kontext av identifiering av kränkande språk för engelsk text. Först undersöks det huruvida lemmatisering, stavningskorrigering, samt avlägsnande av stoppord är lämpliga textbehandlingstekniker i kontexten av identifiering av kränkande språk. Den förtränade DistilBERT-modellen används genom att finjustera dess parameterar med ett engelskt Twitter-dataset som har textbehandlats med ett antal olika tekniker. Resultaten indikerar att ingen av de nämnda strategierna har en positiv inverkan på modellens prestanda. Därefter användes moderna metoder för att träna en modell som kan identifiera kränkande text anpassad efter anonym data från Mentimeter. Ett balancerat Mentimeter-dataset med 3654 datapunkter skapades och annoterades av uppsatsförfattaren. Därefter finjusterades och evaluerades den bäst presterande modellen från textbehandlingsexperimentet iterativt med en ökande mängd Mentimeter-data. Baserat på resultaten drogs slutsatsen att toppmodern prestanda kan åstadkommas genom att använda relativt få datapunkter för träning. Nämligen, när ungefär 500 − 2500 träningsdatapunkter används, så uppnåddes F1-värden mellan 0.90 och 0.94 på ett test-set av Mentimeter-datasetet. Resultaten visar att det är möjligt att skapa en högpresterande modell som identifierar kränkande text, genom att använda ett litet dataset.

The aim of this study was to research how teachers describe their knowledge of gifted students and their mathematics education with these students in grades 1-3. Through qualitative interviews eight teachers has been asked how they identify gifted students, how they adjust the education and what support they would need to befriend gifted students in mathematics education. The results indicate that the teachers are aware of the presence of gifted student in mathematics. The methods to identify and adjust teaching varied between the respondents and certain approaches was more favorable than others according to previous research. Common to all the respondents, however, was the desire for additional resource and commitment from the organization to help benefit gifted talents within mathematics. The conclusion is that today ́s teachers needs more knowledge about giftedness, as well as support in order to further promote learning for gifted students within the teaching of mathematics. / Studiens syfte var att undersöka hur lärare beskriver sina kunskaper om särskilt begåvade elever och sin matematikundervisning med dessa elever i årskurs 1-3. Genom kvalitativa intervjuer har åtta verksamma lärare intervjuats om hur de identifierar särskilt begåvade elever, hur de anpassar undervisningen samt vilket stöd lärarna anser sig behöva för att undervisa särskilt begåvade elever i matematik. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om förekomsten av särskilt begåvade elever inom matematiken. Metoderna för att identifiera och därefter anpassa undervisningen varierade mellan respondenterna samt vissa tillvägagångssätt var mer gynnsamma än andra enligt tidigare forskning. Gemensamt för alla respondenter var dock önskan om ytterligare resurser och satsning från organisationen för att kunna hjälpa att gynna särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Utifrån detta kan man dra slutsatser om att dagens lärare behöver mer kunskap kring särskild begåvning, samt stöttning för att vidare kunna främja lärandet för särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen.

Titel: Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med delirium. En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Delirium uppkommer som akuta förändringar i mental status, slutenhet, medvetandepåverkan, konfusion och agitation. Vid tecken på delirium är det viktigt att snabbt göra bedömning för att identifiera delirium och minimera farmakologiska och fysiologiska riskfaktorer samt minska riskfaktorer i patientens miljö som stress. Det är viktigt att visa förståelse och ge stöd, samt förklara patientens upplevelser. Forskning visar att delirium oftast diagnostiseras med den subjektiva kliniska blicken på patienten istället för att använda screeningverktyget CAM-ICU. Syfte: Syftet var att belysa vad intensivvårdssjuksköterskan hade för upplevelser av att vårda patienter med delirium. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med individuella semistrukturerade intervjuer där elva intensivvårdssjuksköterskor deltog. Nio av deltagarna var kvinnor och två var män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med delirium belyser en frustration över svårigheter med att identifiera patienter med delirium, att en god kommunikation både med patient, anhöriga och personal är en viktig del i vårdandet, samt att läkemedelsbehandling, aktivering och fysisk stimulans ger positiva effekter för patienten. Slutsats: Det framkom i studien att intensivvårdssjuksköterskorna upplever frustration och svårigheter med att identifiera patienter med delirium. På grund av insikt om kunskapsbrister i CAM-ICU är det viktigt att vårdpersonalen får utbildning i hur bedömningsinstrumentet ska användas eftersom det är ett tillförlitligt instrument. / Title: Intensive care nurse's experiences of caring for patients with delirium. A qualitative interview. Background: Delirium occurs as acute mental status changes, introversion, impaired consciousness, confusion and agitation. If signs of delirium, it is important to make quick assessment to identify delirium and minimize the pharmacological and physiological risk factors and reduce risk factors in the patient's environment such as stress. It is important to show understanding and support, and explain the patient´s experiences. Research shows that delirium is usually diagnosed with the subjective clinical gaze on the patient instead of using the screening tool CAM-ICU.Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses experiences of caring patients with delirium. Method: The study was conducted with a qualitative design with individual semi-structured interviews where eleven critical care nurses participated. Nine of the participants were women and two were men. The data was analyzed by qualitative content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of caring for patients with delirium illustrates the frustration over difficulties in identifying patients with delirium and that a good communication both with patients, relatives and staff is an important part of caring. Also pharmacological treatment and activation and physical stimulation produces positive effects for the patient. Conclusion: It was revealed in the study of intensive care nurses´ experience that they experienced frustration and difficulties in identifying patients with delirium. Due to the realization of the knowledge gaps in the CAM-ICU, it is important that the staff is trained in how the assessment instrument should be used because it is a reliable instrument.

Bakgrund: Studier visar att en av tre kvinnor världen över har blivit utsatta för våld i en nära relation. Våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser och är ett världshälsoproblem. Vårdpersonal kommer ofta i kontakt med kvinnor som blivit utsatta för våld av en manlig partner. Många kvinnor mister livet varje år på grund av konsekvenserna från våldet. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och visade tre huvudområden: identifiering av kvinnor som lever med våld i en nära relation, hinder för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna och vårdpersonalens möte med kvinnor som lever med våld i en nära relation. Vårdpersonalen upplevde svårigheter att identifiera kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Hinder för att utföra screening var framförallt brist på kunskap och utbildning hos vårdpersonalen. Vårdpersonalen upplevde det svårt att möta våldsutsatta kvinnor, på grund av att det fanns svårigheter att distansera sig från de utsatta kvinnorna. Slutsats: Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att riktlinjer, kunskap och träning behövs samt rutiner för att kunna utföra screening, för att vårdpersonalen ska kunna identifiera och ge kvinnor som lever med våld i nära en relation en god vård. / Background: Studies show that one of three women worldwide are exposed to intimate partner violence. Intimate partner violence exists in all social classes and is a global health problem. Healthcare professionals often come in contact with women who have experienced intimate partner violence. Many women lose their lives each year as a result from the violence. Purpose: To describe the healthcare professionals experience of taking care of women who have experienced intimate partner violence. Method: The method is a literature review. Data collection has taken place in databases Cinahl and PubMed. Results: The results is based on 15 scientific articles and three main areas emerged in the outcome: identification of women who lives with intimate partner violence, barriers to identifying the vulnerable women and healthcare professionals meeting with women who have experienced intimate partner violence. Healthcare professionals experience difficulties in identifying women who were exposed to intimate partner violence. Barrier to performing screening were primarily lack of knowledge and training in healthcare professionals. The healthcare professionals experienced it difficult to meet women who lived with intimate partner violence, due to the difficulty of distancing themselves from vulnerable women. Conclusions: From this study, the clue can be drown that guidelines, knowledge and training are needed, and also routines for screening, in order to identify women who are living with intimate partner violence.

Denna fallstudie belyser gymnasieelevers arbete i små grupper med ett problem kopplat till derivata och syftar till att belysa faktorer som gynnar eller hindrar individernas deltagande i och utveckling av den matematiska kommunikationen i klassrummet. Studien har sin teoretiska förankring i Anna Sfards kommognitiva ramverk, där lärande i matematik ses som deltagande i en matematisk diskurs. Under mer än ett årtionde har larmrapporter om svenska elevers bristande kunskaper i matematik avlöst varandra. Forskningsrapporter pekar på olika faktorer bakom denna sjunkande kunskapsutveckling. Den rådande undervisningskulturen, där eleverna i hög grad arbetar individuellt med uppgifter ur läroboken, ses som en förklaring till de försämrade resultaten, och att undervisningen inte ger eleverna möjlighet att utveckla samtliga föreskrivna förmågor i ämnet. För att uppnå detta betonar både forskningsfältet och den nya läroplanen från 2011 vikten av att eleverna kommunicerar i matematik. I detta perspektiv finns ett behov av att belysa skillnader i elevernas deltagande i kommunikationen om matematik, inte minst i samband med lärande i smågrupper, och hur detta antas påverka elevernas förutsättningar till lärande. Studiens fokus är riktat mot deltagarnas olika bidrag till gruppens matematiska diskurs, det vill säga då eleverna kommunicerar om matematiska objekt eller processer, och hur dessa påverkar elevernas förutsättningar och deltagande i kommunikationen. Fokus är också riktat mot den kommunikation som handlar om deltagarna i gruppen, vad eleverna gör och hur de värderar varandras sätt att delta i den matematiska diskursen i klassrummet. Denna kommunikation, benämns i ramverket för subjektifiering och antas vara sammankopplad med individens lärande i matematik. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, audio- och videoinspelningar och användning av audiovisuella pennor för att sammanföra verbal och skriftlig kommunikation. Diskursen ses som den naturliga analysenheten. I analysens första steg studerades den matematiska diskursen avseende skillnader i innehållet i deltagarnas yttranden. I ett andra analyssteg fokuserades på interaktionsflödet i gruppen för att förstå mer av skillnader i varje elevs deltagande och bidrag till kommunikation. Studiens resultat visar på stora skillnader avseende deltagande och innehåll i elevernas kommunikation, både på grupp- och individnivå. Elevernas utveckling av den matematiska diskursen gynnas av användningen av flera olika mediatorer för att representera de matematiska objekten. När eleverna erbjuds kopplingar till en tidigare erövrad diskurs, leder det till diskursiva framflyttningar. Eleverna visar sig vidare ha stora svårigheter att tolka och använda det formella matematiska symbolspråket som stöd för matematiserandet. Elevernas tolkning av likhetstecknet, olikhetstecknet och symbolen f´(x) på en processnivå skapar hinder för att utveckla den matematiska diskursen i önskvärd riktning. Den diskurs som handlar om deltagarna och deras egenskaper (identifiering) utgör ca 10 % av samtliga yttranden och är i stort sett samtliga negativa omdömen, ofta använda i syfte att utesluta eller införliva sig själva eller andra från deltagande i matematiserandet. Forskningsstudien visar på ett behov av ytterligare kunskap om hur matematiklärare på bästa sätt kan organisera arbete i smågrupper för att öka elevernas engagemang och kvaliteten på elevernas matematiserande. Studien pekar vidare på vikten av att matematiklärare belyser och varierar användningen av olika mediatorer för att representera de matematiska objekt som är föremål för lärandet. Fallstudien belyser även vikten av att bygga upp det tillåtande arbetsklimat där eleverna inte bedömer sig själva och andra, utan istället vågar ställa de frågor som innebär att de blir alltmer delaktiga i den matematiska diskursen. Ett behov framträder av ytterligare forskning riktad mot inte bara mot den bedömning som sker mellan lärare och elev, utan också mot den bedömning som pågår i klassrummet mellan eleverna, vilket kan påverka vilka roller de väljer eller tilldelas i klassrummet. Detta kan antas vara av stor vikt för hur eleverna kommunicerar om matematik med andra deltagare i klassrummet, vilket också kan antas påverka lärandet. / This case study takes its focus on upper secondary school students’ work in small groups with a problem related to the derivative. The analysis aims to identify factors that promote or hinder an individual’s participation in and development of the mathematical communication in the classroom. The theoretical basis of the study is Anna Sfard’s commognitive framework, where learning mathematics is seen as participating in a mathematical discourse. For more than a decade, reports about Swedish students’ decreasing levels of school mathematical knowledge have been put forward. Research points to various factors behind this development. The prevailing educational culture, where students largely work individually from the textbook, is seen as one explanation for the deterioration in the results, and that teaching does not give students the opportunity to develop all the required competencies in the curriculum. To achieve this, both research and the new Swedish curriculum from 2011 emphasize the importance of student communication in mathematics. In this perspective, there is a need to highlight the differences in student participation in the communication of mathematics in the classroom, particularly in the context of small group learning, and how this is assumed to influence students’ opportunities for learning. The focus of the research is directed towards the participants’ contributions to the group’s mathematical discourse, i.e. when they communicate about mathematical objects or processes, and how these affect students’ opportunities and participation in the communication. Focus is also directed to the communication that involves participants in the group, what the students are doing and how they evaluate each other’s way to participate in the mathematical discourse in the classroom. This type of communication is in the framework referred to as subjectifying, and is assumed to affect the individual’s mathematical learning. Data collection methods used are interviews, audio and video recordings, as well as “smart pens” to combine verbal and written communication. In the first step of the analysis, the mathematical discourse was studied regarding differences in the content of the participants’ utterances. The second step of analysis focused on the interaction flow of the group to understand more of the differences in each student’s participation and contribution to the communication. The results point to big differences regarding participation and content in student communication, both at group level and individual level. The development of students’ mathematical discourse benefits from the use of multiple mediators to represent the mathematical objects. When connections to a previously acquired discourse are offered, this leads to discursive advancements. Students were observed to have difficulties to interpret and use the formal mathematical symbolic language that would support their mathematizing. Students’ interpretation of the equality sign, the sign for inequality, and the symbol f´(x) on a process level, create obstacles to developing the mathematical discourse in the desired direction. The discourse about the participants and their own traits  (identification) constitutes about 10% of all utterances and are almost all negative reviews, frequently used in order to exclude or incorporate themselves or others from participating in the mathematizing activity. This research study points to a need for more knowledge about how mathematics teachers can best organize work in small groups to increase student engagement and the quality of their mathematizing. The study also indicates the importance of mathematics teachers highlighting and varying the use of different mediators to represent the mathematical objects to learn. The case study also highlights the importance of building up a permissive environment in which students do not evaluate themselves and others, but instead dare to ask questions that will make them increasingly involved in the mathematical discourse. A need emerges for further research not only on the assessment between teacher and student, but also on the assessment that goes on in the classroom between the students, which can affect what roles they take or are assigned to in the classroom. This can be assumed to be of great importance to the way students communicate about mathematics with other students in the classroom, which is also likely to influence learning.

Syfte: Syftet är att förklara sambanden mellan anställdas uppfattning av olika dimensioner av Corporate Social Responsibility (CSR) och deras Organisatoriska Identifiering (OID), samt hur antal anställda år i organisationen inverkar på sambanden.   Metod: En modererad hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att analysera sambanden mellan variablerna. Data samlades in via en enkät och urvalet bestod av 109 stycken anställda inom banker i Sverige.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att det existerar ett statistiskt signifikant samband mellan anställdas uppfattning av intern respektive extern CSR och OID. Antal anställda år är dock inte en statistiskt signifikant moderator mellan dessa samband. Däremot agerar antal anställda år som en prediktor till OID.   Examensarbetets bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om hur CSR påverkar anställda. Tidigare forskning som visar att en positiv uppfattning om CSR leder till en ökad organisatorisk identifiering bekräftas. Resultaten utvecklar den tidigare forskningen om hur olika dimensioner av CSR påverkar OID och visar att både intern och extern CSR har ett positivt samband med OID. Vi klargör också att antal anställda år inte modererar sambanden mellan CSR och OID och utreder därmed något tidigare forskning visat motstridiga resultat om. Teoretiskt bidrar uppsatsen också med att visa att antal anställda år är en prediktor till OID. Praktiska bidrag är resultat som visar att organisationer bör kommunicera både intern och extern CSR till deras anställda, oavsett antal anställda år.   Förslag till fortsatt forskning: Resultaten i uppsatsen bekräftar delvis tidigare forskning men visar också på motstridiga resultat vilket talar för att det behövs ytterligare forskning inom området. Detta i form av att inkludera andra moderator/mediator variabler och även andra oberoende variabler. Framtida forskning bör också använda ett sannolikhetsurval där respondenterna har lika stor chans att bli valda och att inkludera andra branscher i populationen. / Aim: The aim of this thesis is to explain the relationships between employees' perception of different dimensions of Corporate Social Responsibility (CSR) and their Organizational Identification (OID), as well as how employees job tenure affects the relationships.   Method: A moderated hierarchical multiple regression analysis was used to analyze the relationships between the variables. Data was collected via a survey and the sample consisted of 109 bank employees in Sweden.   Result & Conclusions: The result shows that there exists a statistically significant relationship between employees' perception of internal and external CSR and OID. Furthermore, the job tenure is not a statistically significant moderator between these relationships. However, tenure acts as a predictor of OID.   Contribution of the thesis: The thesis contributes to an increased knowledge of how CSR affects employees. Theoretically, the thesis supports previous research showing that employees' perception of CSR has a positive relationship with OID. Further theoretical advancements are that both internal and external CSR has a positive relationship with OID. We also clarify that employees’ tenure does not moderate the relationships between CSR dimensions and OID but rather that tenure is a predictor of OID. Practically, the thesis contributes with results that show that organizations should communicate both internal and external CSR to their employees, regardless of the tenure.   Suggestions for future research: The results of the thesis partly confirm previous research, but also show conflicting results, which suggests that further research is needed in the field. This involves including other moderator/mediator variables and also other independent variables. Further research should also use a probability sample where the respondents have the same chance of being selected and should also include other industries and sectors.

Background: The world is turning into a global market place. At the same time as internationalisation and investments in emerging markets have increased, multinational enterprises are as a consequence exposed to more and more risks of various kinds. One of these risks is political risk. It implicates the risk of negative effects for a company due to political actions. Due to the increased activity in developing countries, the process of risk management has become more important the last years. The perception of the political environment is influenced by personal or organisational factors. Even though it is possible that the political risk is managed differently depending on contextual factors, there is, as far as we know, little research conducted with the purpose of investigating this relationship. We would therefore like to compare a number of companies and situations in order to distinguish a pattern concerning what elements influence their political risk management and in what way. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate why companies manage political risk in a certain way as well as to determine how contextual factors influence the political risk management. Method: We have investigated and compared the political risk management in ABB, Saab, Scania and Skanska. This has been done through interviews with one political risk manager and one project manager in each company. Result: The risk management is greatly influenced by various contextual factors, such as the risk attitude of the company and the characteristics of the project.

I centrum för denna litteraturstudie står den särbegåvade eleven, hur elever med begåvning behandlas i vårt samhälle, i vår skola och hur denne upplever sin begåvning. Det övergripande syftet är att analysera hur begåvning och intelligens bemöts i samhället och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i ämnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, där politikerna efterfrågar spetskompetenser samtidigt som skolan strävar efter att ge alla elever en likvärdig utbildning. I konflikten tycks de särbegåvade eleverna komma i kläm, då de upplever sin skolgång som understimulerande och värdelös. En skola för alla verkar lägga alla resurser på att ta hand om elever som har svårt att uppnå målen, medan de andra eleverna förväntas klara sig på egen hand. I diskussionerna kring särbegåvningen uppstår även konflikter kring hur dessa ska identifieras, eftersom IQ-testning enkom utgör en liten del av vad begåvning innebär.

<p>Background: The world is turning into a global market place. At the same time as internationalisation and investments in emerging markets have increased, multinational enterprises are as a consequence exposed to more and more risks of various kinds. One of these risks is political risk. It implicates the risk of negative effects for a company due to political actions. Due to the increased activity in developing countries, the process of risk management has become more important the last years. The perception of the political environment is influenced by personal or organisational factors. Even though it is possible that the political risk is managed differently depending on contextual factors, there is, as far as we know, little research conducted with the purpose of investigating this relationship. We would therefore like to compare a number of companies and situations in order to distinguish a pattern concerning what elements influence their political risk management and in what way. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate why companies manage political risk in a certain way as well as to determine how contextual factors influence the political risk management. </p><p>Method: We have investigated and compared the political risk management in ABB, Saab, Scania and Skanska. This has been done through interviews with one political risk manager and one project manager in each company. </p><p>Result: The risk management is greatly influenced by various contextual factors, such as the risk attitude of the company and the characteristics of the project.</p>

The aim of the present thesis was to examine the cognitive and language profile in children with poor reading comprehension using a longitudinal perspective. Even though comprehension skills are closely connected to educational success, comprehension deficits in children have been neglected in reading research. Understanding factors underlying reading is important as it improves possibilities of early identification of children at risk of developing reading problems. In addition, targeted interventions may prevent or reduce future problems. Descriptions of the cognitive and language profile in children with different types of reading problems from an early age and over time is an important first step. The three studies included in this thesis have been conducted using data from the International Longitudinal Twin Study (ILTS). In the ILTS, parallel data have been collected in the US, Australia, Sweden and Norway. Altogether, more than 1000 twin pairs have been examined between the ages 5 and 15 years using well known predictors of reading, along with decoding, spelling, reading comprehension and oral language measures. In the three studies, the Simple View of Reading has been used as a theoretical framework and children who exhibited different kinds of comprehension related difficulties have been identified at different ages. The studies include both retrospective and prospective analyses. The results across studies indicated a robust oral language deficit in all subtypes displaying comprehension problems. The oral language deficit was widespread and included vocabulary, grammar and verbal memory. In addition, the oral language deficit was manifested as compromised phonological awareness and print knowledge prior to reading instruction. Reading comprehension deficits were late emerging across studies in children with comprehension difficulties. / Syftet med avhandlingen har varit att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv. Förståelserelaterade problem är eftersatt del av läsforskningen, trots att denna typ av svårigheter har visat sig få stora konsekvenser för fortsatt framgång i skolan. Att förstå underliggande faktorer när det gäller läsning är viktigt för att kunna identifiera barn tidigt i utvecklingen och anpassa undervisningen efter deras behov. Att beskriva barnens kognitiva och språkliga profil från tidig ålder och över tid är ett viktigt första steg i detta arbete. De tre studierna som ingår i avhandlingen har baserats på data från the International Longitudinal Twin Study (ILTS). I projektet har data samlats in i USA, Australien, Sverige och Norge. Sammanlagt har mer än 1000 tvillingpar testas vid upprepade tillfällen i åldersspannet 5 till 15 år. Testmaterialet innefattar ett stort batteri av språkliga och kognitiva tester, samt tester i läsning och stavning. Med utgångspunk i the Simple View of Reading har grupper av barn med olika typer av förståelseproblem identifierats vid olika tidpunkter i utvecklingen. Studierna innehåller både retrospektiva och prospektiva analyser. Resultaten visar en tydligt bred språklig nedsättning hos barnen med förståelserelaterade problem som visar sig tydligt i mätningar av ordförråd, grammatik och verbalt minne. Problemen är stabila över tid och visar sig tidigt i utvecklingen även som fonologiska svårigheter. Svag språklig profil påverkar inte läsförståelse förrän barnen gått i skolan ett antal år.