Två screeningmetoder för identifiering av barn med språkstörning vid 2½ år eller 3 år används vid barnavårdcentraler i Sverige. Metoderna som har stöd i forskning granskades och jämfördes med varandra framförallt med avseende på validitetsmått. Av granskningen framkom att de skiljer sig åt både avseende populationsstorlek, statistiska metoder, tillvägagångssätt att uträkna validiteten och tidpunkt för valideringen. Eftersom valideringen dessutom har skett med olika typer av referenstest (”gold standard” respektive Proxy-mått) är det svårt att värdera metoderna genom att ställa dem mot varandra. Det enda som bedömdes jämförbart var positivt prediktivt värde (PPV) som – för båda metoderna – redovisas i nära anslutning till screeningen. I 2½-årsscreeningen överensstämde resultatet av den kliniska bedömningen i 52% med det positiva screeningutfallet. För 3-årsscreeningen uppgick motsvarande värde till 95% då den kliniska bedömningen gjordes i nära anslutning till screeningen. Den omfattade dock endast 2/3 av de barn som hade positivt screeningutfall. Vid en validering ett år efter screeningtillfället var PPV för samma metod endast 31.7%. I uppföljningsstudier av barnen som hade positivt screeningutfall från 2½ respektive 3 år konstaterades, för båda screeningmetoderna, att drygt 60% av de senare uppvisade någon form av neuropsykiatriska svårigheter. Såväl metod A som metod B identifierade barn med grav språkstörning. Metoderna har sina styrkor och brister som måste beaktas vid val av screeningmetod på BVC.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet. Våra intervjuer gav oss en övergripande bild av hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter och hur de tänker förse medborgare med elektroniska identitetshandlingar så att myndigheternas e-tjänster kan användas. Vid intervjuerna framkom också att lagen om kvalificerade elektroniska signaturer föreskriver Public Key Infrastructure, PKI, och inte accepterar några andra tekniska lösningar, därför har myndigheterna valt denna teknik. För att se hur statliga myndigheter, i verkligheten, har ersatt traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer och hur kraven på säker elektronisk identifiering och överföring uppfylls har vi gjort en fallstudie på Riksskatteverket, RSV. Vi intervjuade en projektledare på RSVs IT- enhet och ansvarig på statskontorets enhet för IT- infrastruktur och såg att RSV har försett företag med elektroniska identitetshandlingar. Med hjälp av dessa handlingar kan företag lämna sin månatliga skattedeklaration, via Internet. Genom PKI har myndigheterna de tekniker och metoder som behövs för elektronisk identifiering, signering, kryptering och säker elektronisk överföring. Med PKI kan myndigheterna med säkerhet identifiera avsändare, signera elektroniskt, kryptera dokument och ersätta traditionella namnunderskrifter med elektroniska signaturer. Trots att alla ingredienser finns så kan myndigheterna i dagsläget inte nå den höga säkerhetsnivån som krävs för att kunna ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Tidigare forskning om identifiering av fragment och ordigenkänning visar att resultaten ökar om deltagare har sett orden de ska identifiera tidigare eller om ordfragmenten presenteras i sin rätta kontext. I den här studien undersöktes påverkan av kontexten vid identifiering av svenska fragment genom att använda primingparadigm. Svenska talare blev indelade i två grupper, Priming och Kontroll och testades med online-enkäter. I Priming fick deltagarna läsa en text och sedan fylla i fragment från texten medans deltagarna i Kontroll endast fyllde i fragmenten. Resultaten visade motsatsen till tidigare forskning. Deltagarna i kontrollgruppen presterade bättre och lyckades identifiera fler korrekta fragment än de deltagare som fick läsa orden i en komplett text innan de blev ombedda att fullfölja fragmenten. En möjlig orsak till detta kan vara att texten var för lång vilket ledde till en frustration hos deltagarna som hämmade dem från att få ett bra resultat. Resultaten visade även att män, överlag lyckades identifiera fler korrekta fragment än vad kvinnor kunde. Detta kan bero på faktorer som koncentration eller förmåga att komma ihåg detaljer. Vid identifiering av verb och substantiv visade det sig vara enklare att identifiera verb när de presenterades i isolation och substantiv när de presenterades i sin rätta kontext. Detta stämmer överrens med tidigare forskning som visade att verb och substantiv är representerade på olika platser i hjärnan och påverkas därför annorlunda vid processning. Vidare forskning med fler deltagare uppmuntras för att kunna undersöka ytterligare aspekter som kan ha påverkat resultatet. / Previous research on identification of fragments and word recognition showed that results increased if participants had seen the words that they were supposed to identify previously, or if the fragments were presented in their accurate context. In this study, the influence of context was investigated in identification of Swedish fragments by using priming paradigm. Swedish speakers were divided into two groups, Priming and Kontroll and were tested with online surveys. In Priming the participants read a text and then filled in fragments to create words, whilst the participants in Kontroll only filled in the fragments. The results in this study contrast with previous research on context priming. Participants in the control group performed better and were able to identify more accurate fragments then the participants that read the words in their right context before they were asked to complete the fragments. A possible reason for this could be that the text they read was simply too long which lead to frustration among the participants which had an inhibitory effect. The results also showed that men were able to identify more accurate fragments than women, over all. Factors like concentration or the ability to remember details could be a reason for this. Identification of verbs and nouns showed that it was easier to identify verbs when they were presented in isolation and nouns when they were presented in their right context. This corresponds with previous research that showed that verbs and nouns are presented in different places in the brain and hence, affected differently when processed. Further research, with more participants is encouraged in order to investigate additional aspects that could have influenced the results.

Detta examensarbete har utförts i Karlskoga på två företag, Lasertech LSH AB och PartnerTech Karlskoga AB, där uppdraget bestod i att med en metodutveckling hitta ett generellt angreppssätt som man kan förhålla sig till för att förenkla efterbearbetningen av en additivt tillverkad (AT) detalj. Fortsättningsvis kommer additiv tillverkning att benämnas AT i texten. Svårigheten ligger i att spänna upp och mäta in en detalj i en CNC-maskin som nästan är färdig och saknar självklara inmätning- och inspänningsytor. Syftet med arbetet var att hitta en generell metod att använda sig av för att lösa dessa svårigheter vilket leder till en säkrare och effektivare tillverkning. Parallellt med problemlösningen gjordes även en fallstudie där bägge företagen har en AT produkt som ska bearbetas i CNC-maskin. Problemen klargjordes med hjälp av ett funktionsmedelträd och lösningar togs fram med hjälp av konceptgenerering för att få fram så många och bra lösningar som möjligt. Genom att ta fram dessa koncept och möjligheten att kombinera dessa med varandra skapades en metod som löser inmätning- och inspänningsproblemen och visade sig vara användbar i fallstudien. Dessa koncept ses som en generell och bra lösning på ovanstående problem. Fortsatt arbete och utbildning kommer att krävas för att ytterligare testa metoderna och ge ökad kunskap om AT för att underlätta tillverkningsprocessen. / This thesis has been carried out in Karlskoga at the two companies, Lasertech LSH AB and PartnerTech Karlskoga AB, where the assignment consisted of using a methodological development to find a general approach that can be used to simplify the processing of an additive manufactured (AM) part. The challenge is to rig and calibrate a detail in a CNC machine that is nearly finished that lacks obvious faces to rig and calibrate the part in the machine. The aim of the work is to find a general method that can be used to resolve these difficulties, leading to a safer and more efficient manufacturing. Parallel to the solution of the problem, a case study will also be done where both companies have a product that will be additive manufactured (AM) and processed in the CNC machine. The problems were clarified by using a functional-medium-trees (funktionsmedelträd) and solutions were developed using the concept generation to get as many good solutions as possible. By developing these concepts and the ability to combine these with each other a method that solves the problems with the rigging and calibration was created and proved to be useful in the case study. We see these concepts as general and a good solutions to the problems above. Further work and training will be required to further test the methods and increase knowledge about AM production to facilitate the manufacturing process.

Syftet med denna studie är att ge en översikt över forskning om skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är vilka orsaker som ligger bakom skrivsvårigheter hos flerspråkiga, hur orsakerna till skrivsvårigheter hos flerspråkiga identifieras och hur den pedagogiska praktiken kan utformas för att stötta flerspråkiga elever med skrivsvårigheter. För att besvara dessa forskningsfrågor har jag gjort systematiska sökningar efter relevant forskningslitteratur och därefter kritiskt granskat och sammanställt sex forskningsartiklar. Forskningen visar att det kan finnas flera orsaker till skrivsvårigheter hos flerspråkiga. Orsakerna kan kopplas till såväl bristande språkfärdighet i andraspråket som dyslexi, men svårigheterna kan också bero på annan funktionsnedsättning och psykosociala faktorer. Vidare visar forskningen att identifiering av skrivsvårigheter hos flerspråkiga kan vara problematisk eftersom det kan vara svårt att bedöma om flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på tillägnandet av andraspråket eller om det är dyslexi eller andra kognitiva eller kulturella problem som är orsaken. I forskningen betonas att lärarens kompetens är den mest betydelsefulla faktorn för en gynnsam läs- och skrivutveckling i skolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats efter införandet av Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass. Frågeställningarna i studien fokuserar på om speciallärarens kompetens nyttjas i samråd med lärare i förskoleklass gällande särskild bedömning, planering av eventuella stödinsatser och uppföljning av tidiga stödinsatser. Vi tittar även på informanternas upplevelser kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och de aktiviteter som materialet innehåller.  Vi har genomfört tolv semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex lärare i förskoleklass från olika skolor och kommuner. Efter att ha gjort en tematisk analys av empirin framkom att speciallärarens arbetsuppgifter inte har förändrats efter införandet av garantin. Informanterna uppger att kartläggningen är tidskrävande att genomföra samt att tid saknas för samråd, planering, uppföljning och insatser i förskoleklass.   Bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär är enligt forskningen de främsta prediktorerna att förutse eventuella svårigheter i den kommande läsutvecklingen. Jämförelsen mellan aktiviteterna i det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och forskningen visade att några av ovanstående prediktorer inte kartläggs. Aktiviteterna är avsedda att utföras i grupp som gör det svårt att säkerställa varje elevs individuella prestation. Dessutom är kravnivåerna för lågt ställda och säger inget om en elevs variation från en normalfördelning utifrån en given ålder.   Studien visar på att speciallärarens tid inte har omfördelats från högre årskurser ner till förskoleklass eller att speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats. Kartläggningsmaterialet Hitta språket räcker inte ensamt till för att identifiera elever i risk för lässvårigheter, utan bör kompletteras med andra tester med högre reliabilitet och validitet gällande bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär.

Bakgrund: I Sverige har ungefär fjorton procent av alla kvinnor någon gång blivit utsatt för fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våld i nära relationer är något som fortsätter att skörda kvinnoliv och kan effektivt beröva henne på både hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskan, som träffar kvinnor i alla åldrar har här en stor möjlighet att delta i identifieringen av våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet är att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors identifiering av kvinnors utsatthet för våld utfört av en manlig partner.Metod: Resultatet i litteraturöversikten baseras på 18 vetenskapliga originalartiklar som publicerats mellan åren 2011 och 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: I resultatet framkommer det faktorer som påverkar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Dessa är kunskap, arbetsmiljö, personliga åsikter, kultur, skam, normalisering, erfarenhet och kommunikation.Slutsats: Slutsatsen visar på ett behov av utbildning och ökad kunskap kring mäns våld mot kvinnor. Arbetsmiljön (exempelvis brist på tid och rutiner) tycks även vara en faktor som påverkar sjuksköterskan, såväl som stigmatiseringen av kvinnors våldsutsatthet. Tidigare erfarenhet, bra kommunikation, tillit och trygghet underlättar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Därav dras slutsatsen att detta är områden som behöver uppmärksammas. / Background: About fourteen percent of all women in Sweden has at some point been subjected to physical violence by a current or former partner. Intimate partner violence is something that keeps ending women’s lives and can effectively rob her of both her health and quality of life. The nurse, who meets women of all ages have a great opportunity to partake in the identification of women who are exposed to violence.Aim: The aim is to examine factors that affect nurse's identification of men’s violence against women in intimate partner relationships.Method: The result in this literature Review is based on 18 original research articles published between the year of 2011 and 2021. The articles were searched for in the databases Cinahl and PubMed.Results: The results show factors that affect the identification of women who are exposed to violence. These factors are knowledge, work environment, personal opinions, culture, shame, normalization, experience and communication.Conclusion: The conclusion shows that there is a need for more education and added knowledge about men’s violence against women. The work environment (for example lack of time and routines) also seems to have an impact on the nurse, as well as the stigmatisation of women’s exposure to violence. Previous experiences, good communication, trust and safety eases the identification. Therefore, the drawn conclusion is that these are areas that requires more awareness.

På akutmottagningen vårdas sårbara patienter, barn som utsätts för fysiskt våld. Akutsjuksköterskan har ett ansvar i att kunna identifiera den sårbara patiente, för fysiskt våld leder till flertalet hälsorisker och varje missat fall kan leda till dödlighet. Alla barn har rätt till att skyddas mot alla former av våld. Syftet med studien var att utforska tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskans utgångspunkter för att identifiera barn där det misstänks att barnet utsatts för fysiskt våld. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie. Studien resulterade i två huvudteman: Förmågan att redogöra berättelsens och Konsten att känna igen. De två huvudteman delas in i fyra subteman, skildra barnets vardagliga liv, genomföra en riskbedömning, verifierbara skador och upptäcka det som inte syns. För att akutsjuksköterskan skall kunna identifiera barn som misstänks utsatts för fysiskt våld krävs det utbildning på arbetsplatserna samt dokument som kan användas som stöd vid bedömning. / At the emergency room, vulnerable patients are cared for, children who are exposed to physical violence. The emergency nurse has a responsibility in identifying the vulnerable patient. Being exposed to physical violence leads to several health risks and each missed case can lead to mortality. All children have the right to be protected from all forms of violence. The purpose of the study was to explore available evidence regarding the emergency nurse's starting point for identifying children who are suspected to have been subjected to physical violence. The method is a systematic and integrative literature study. The study resulted in two main themes: the ability to tell the story and the art of recognizing. The two main themes are divided into four subthemes, describing the child's everyday life, carrying out a risk assessment, verifiable injuries and discovering what is not visible. In order for the emergency nurse to be able to identify children who are suspected of being subjected to physical violence, training is required in the workplace as well as documents that can be used as support in assessment.

Syftet med studien är att undersöka professionellas erfarenheter av att identifiera ungdomar i åldern 16 - 19 år som är eller har varit utsatta för sexuella övergrepp. Dessa erfarenheter diskuteras i dialog med den aktuella vetenskapen om hur sexuella övergrepp kan identifieras. För att få ett djupare perspektiv kring ämnet valdes kvalitativ metod. Vid insamlandet av data användes semistrukturerade intervjuer med sju professionella med olika yrkeskategorier som dagligen arbetar med ungdomar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys vilket gav sex huvudteman med tillhörande underteman. I resultatet presenteras vilka effekter som professionella kan upptäcka hos sexuellt utsatta ungdomar samt hur de arbetar med ungdomarna. Resultatet presenteras i relation till diskussion med tidigare forskning samt teoretiska perspektiv i diskussionsavsnittet. / The purpose of the study is to examine the experiences of professionals to identify adolescents aged 16 - 19 who are or have been subjected to sexual abuse. These experiences are discussed in dialogue with the current science on how sexual abuse can be identified. To gain a deeper perspective on the subject, qualitative method was chosen. When collecting data, semi-structured interviews were used with seven professionals with different occupational categories who work with young people daily. The collected material was analysed using thematic analysis which gave six main themes and associated sub-themes. The results show what effects professionals can detect in sexually vulnerable adolescents and how they work with the adolescents. The results are presented in relation to discussion with previous research as well as theoretical perspectives in the discussion section.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvalitativ metod och använder sig av en abduktiv ansats. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen som besitter kunskap inom forskning och utveckling. Dataanalysen har genomförts med en tematisk synvinkel. Slutsats: Digitaliseringen kan leda till förbättrade FoU-arbeten inom organisationer men det saknas tydliga bevis på att detta innebär ett underlättande vid identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar. Problematiken rörande dessa frågor kan underlättas med hjälp av digitaliseringens ökade informationshantering men till vilken grad är okänt.