Concept of identity within digital games is believed to be a prominent subject as the bond between the player and the character could potentially enhance the gameplay experience. There is as yet a lack of studies addressing the visual identification of predefined game characters. Therefore, this study aims to examine how the identification is established through visual attributes of a game character. To this end, a qualitative online survey was undertaking, gathering responses from 350 respondents. The responses were analysed using thematic analysis, and the elicited themes indicate that the identification has in fact been established, where visual attributes such as hair, weapons, outfits and even abilities had an influence on how the participants perceived and identified themselves with the character. / Begreppet identitet inom digitala spel tros vara ett betydande ämne när det kommer till spelforskning då samhörigheten mellan en spelare och en karaktär potentiellt kan förstärka spelupplevelsen. Eftersom en liten mängd studier använder termen identifiering inom visuella studier av fördefinierade spelkaraktärer, syftar denna studie till att undersöka hur identifiering etableras genom spelkaraktärens visuella attribut. Totalt har 350 respondenter besvarat ett kvalitativt online-frågeformulär. Svaren har analyserats med hjälp av tematisk analys, och de uppfunna teman indikerar på att identifiering har fastställts, där visuella attribut såsom hår, vapen, kläder men även förmågor har inverkat på hur deltagarna uppfattade och identifierade sig med en karaktär.

Organisatorisk identifiering innebär att individer känner tillhörighet till en organisation. Vidare medför den organisatoriska identifieringen att individerna ser sig själva som en del av organisationen och strävar efter att uppnå organisationens mål. Forskningen indikerar att de anställdas organisatoriska identifiering har en positiv inverkan på deras arbetstillfredsställelse och ökar de anställdas benägenhet att stanna länge i organisationen. Då en hög personalomsättning är en stor kostnad för organisationer är därmed organisatorisk identifiering eftersträvansvärt för både individer och organisationer. Då forskningen om organisatorisk identifiering huvudsakligen utgår från traditionella organisationer, är forskningen om organisatorisk identifiering för bemanningsföretag begränsad. Detta med hänsyn till att den befintliga forskningen främst utgår från bemanningsföretagets anställdas perspektiv. Det är därmed inte fastställt huruvida organisatorisk identifiering är eftersträvansvärt för bemanningsföretag. Enligt forskningen har ledaren en stor påverkan på de anställdas organisatoriska identifiering. Ledarskapet i bemanningsbranschen skiljer sig dock från ledarskapet i traditionella organisationer. Detta med hänsyn till att bemanningsföretagets chefer inte alltid befinner sig på samma arbetsplats som de anställda, samt delar ledarskapet med cheferna i den organisation där de anställda arbetar. Då bemanningsföretagets anställda är uthyrda till en annan organisation och inte arbetar på bemanningsföretagets arbetsplats, försvåras den organisatoriska identifieringen. Därmed är det intressant att undersöka betydelsen av den organisatoriska identifieringen i en organisation där ledaren har begränsat inflytande över de anställda. För att generera en djupgående förståelse för detta, grundar sig arbetet på en kvalitativ fallstudie på bemanningsföretaget Adecco där följande problemformulering besvarats: I vilken utsträckning är organisatorisk identifiering eftersträvansvärt för bemanningsföretag, och hur kan bemanningsföretag påverka de anställdas organisatoriska identifiering? Syftet med arbetet är att öka förståelsen för betydelsen av organisatorisk identifiering för svenska bemanningsföretag, samt påvisa hur ledarna i bemanningsföretaget kan påverka de anställdas organisatoriska identifiering. För att öka förståelsen för i vilken utsträckning organisatorisk identifiering är eftersträvansvärt för bemanningsföretag har en fokusgrupp med tre chefer i bemanningsföretaget, samt tio semistrukturerade intervjuer med bemanningsföretagets anställda genomförts. De semistrukturerade intervjuerna avsåg dessutom påvisa hur ledarna i bemanningsföretaget kan leda de anställda för att påverka den organisatoriska identifieringen. Arbetets resultatet visar att organisatorisk identifiering i hög utsträckning är eftersträvansvärt för svenska bemanningsföretag. Detta med hänsyn till att organisatorisk identifiering främjar de anställdas välmående och på sikt även förbättrar bemanningsföretagets organisatoriska resultat. Vidare visar resultatet att de anställdas välmående dessutom påverkas av gemenskapen på arbetsplatsen. Avslutningsvis visar resultatet att bemanningsföretagets ledare bör utöva ett proaktivt ledarskap för att påverka de anställdas organisatoriska identifiering.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva en kommuns arbete med att upptäcka och bedriva undervisning för elever med särskild begåvning i matematik samt hur detta arbete stöds. Metoden som användes för studien var semistrukturerade intervjuer med fem olika skolaktörer (matematikutvecklare, specialpedagoger och lärare). Den insamlade datan analyserades med hjälp av Cobb och Jacksons (2012) teoretiska ramverk för hur matematikundervisning kan förbättras och utvecklas i större skala. Resultaten visar att kommunen, enligt deltagande skolaktörer, inte arbetar aktivt med att upptäcka särskilt begåvade elever i matematik, men de elever som utmärker sig utreds. Vidare visar resultaten att kommunen, enligt skolaktörerna, bedriver matematikundervisning för dessa elever på olika sätt beroende på elevernas individuella behov och skolans resurser. Resultaten visar även på att skolaktörerna upplever stöd i arbetet med särskilt begåvade elever i matematik genom det kollegiala samarbetet på olika organisatoriska nivåer i kommunen. Skolaktörerna finner även stöd i utredningar och kartläggningar i arbetet kring särskilt begåvade elever i matematik samt anpassat material och fortbildningar kring dessa elever. Från resultatet kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att kommunen inte arbetar systematiskt med att identifiera särskilt begåvade elever i matematik. Den andra slutsatsen är att matematikundervisningen för dessa elever bedrivs på olika sätt på den enskilda skolan. Den tredje slutsatsen är att skolaktörerna upplever att de har flera typer av stöd för att arbeta med att upptäcka och undervisa särskilt begåvade elever i matematik. / The purpose of this study is to describe the effort to identify and conduct teaching for gifted pupils in mathematics and how this work is supported in a larger Swedish municipality. The method used for the study was semistructured interviews with five school actors (mathematics developer, special educators and teachers). The collected data was analysed by the means of Cobb and Jackson’s (2012) theoretical framework for how mathematics instruction can be improved and developed on a larger scale. The results show that the municipality, according to participating school actors, does not work systematically to identify gifted pupils in mathematics, only the pupils who clearly distinguish themselves are identified. Further on the results show that the municipality, according to the school actors, conducts teaching in mathematics for these pupils in different ways depending on the needs of the individual pupil and available resources at the respective schools. The results also show that the school actors feel supported in their work with gifted pupils in mathematics through collegial cooperation on different organizational levels. The school actors also find support in the mappings of gifted pupils in mathematics, as well as custom made materials and professional development around these pupils. Three conclusions are drawn from the results. The first conclusion is that the municipality does not systematically work to identify gifted pupils in mathematics. The second conclusion is that mathematics instruction is conducted in different ways at the individual school. The third conclusion is that the school actors experience several different kinds of supports in distinguishing and conducting instruction for gifted pupils in mathematics.

Syftet med arbetetär att studera och analyseraaktuell forskning om särbegåvade elever i matematikundervisningen. Arbetet riktar in sig på hur lärare kan identifiera, karaktärisera och utmana särbegåvade elever i undervisningen. Genom en litteraturstudie har åtta olika artiklars resultat sammanställtsför att ge grundskolelärare en bild av hur området ser ut idag. Datainsamling utfördes med hjälp av databasen Unisearch tillsammans med manuell sökning i Google Scholar. Arbetet visar att särbegåvade elever inte är en homogen elevgrupp men att det finns typiska egenskaper som karaktäriserar dem. Resultatet avslöjar också de utmaningar som lärarna står inför i identifieringen av särbegåvade samt brister i särbegåvade elevers undervisning. Det framkommer även att undervisningsmodellen som skolan idag domineras av har en väldigt central roll i arbetets resultatoch varför vissa brister uppenbarar sig.

Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv.Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården. Genom kvalitativ innehållsanalys har tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserats för att få en god förståelse i ämnet och uppnå syftet med studien. Det framkommer att övervikt och fetma etablerar sig i allt yngre åldrar, därför är det viktigt att det hälsofrämjande arbetet påbörjas tidigt i barndomen. Det förutsätts att hela familjen involveras, eftersom det är föräldrarnas ansvar att grundlägga ett hälsosamt synsätt hos sina barn. För att motivera familjen bör distriktssköterskan ha god kännedom om familjen och dess livssituation. Distriktssköterskan beskriver att det hälsofrämjande arbetet är frustrerande och komplext. De saknar tid för familjerna och uppdaterat arbetsmaterial för att handha ämnet på ett bra sätt. Distriktssköterskan har ett stort ansvar i att anpassa det hälsofrämjande arbetet mot övervikt och fetma hos barn både inom barn- och skolhälsovården utifrån varje familjs förutsättningar. Familjens involvering skall genomsyra arbetet med barnen, men det blir ett etiskt dilemma när distriktssköterskan har en större ambition än familjen i livsstilsförändringen. För att distriktssköterskan skall känna sig trygg och kunna möta barnet och dess familj på ett tillfredställande sätt anser vi att det behövs mer tid och resurser i form av ett uppdaterat arbetsmaterial och en förstärkt personalstyrka. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

In Sweden, a compulsory national assessment of all students’ reading skills has been implemented by the National Agency at the end of 1st grade to improve early identification of students in need of extra support in their reading development. The purpose of the present study was to evaluate to what extent the compulsory criterion-referenced assessment identifies children with poor reading skills in comparison to two commonly used standardized and norm-referenced assessment materials measuring word reading skills and reading comprehension. Fifty-three Swedish students participated in the compulsory national assessment at the end of 1st grade and were administered the norm-referenced assessments of reading comprehension and word reading at the beginning of grade 2. Furthermore, a survey was distributed to 27 teachers in primary school to explore teachers’ experiences of using the compulsory national assessment in grade 1. Results indicated that the national compulsory assessment in grade 1 only identified 8 % of the students identified with reading comprehension difficulties and weak word reading skills in the norm-referenced standardized assessment in grade 2. A majority (70 %) of the teachers question the criterion based national assessments’ capacity to identify children at risk in their reading development. Implications for early identification of reading difficulties in Swedish primary school are discussed.

Den här kvalitativa studiens utgångspunkt är att ta reda på hur pedagoger i dagens skola uppmärksammar och ger stimulans till elever med fallenhet för matematik under de tre första skolåren. Syftet är att redogöra för pedagogers beskrivningar om hur de identifierar och stimulerar dessa elever. Studien genomfördes i form av en webbenkät med öppna frågor och riktade sig till pedagoger som undervisar i matematik i årskurs 1-3. I den tidigare forskningen kring särskild begåvning framkommer det att elever med fallenhet i teoretiska ämnen är svåra att upptäcka och identifiera. Det framkommer även att det finns olika sätt att definiera dessa elever såsom högpresterande, särbegåvade och elever med särskild matematisk förmåga. I resultatet kommer det fram att pedagogernas definitioner av fallenhet nästintill uteslutande kan kopplas till vad som kännetecknar en högpresterande elev. Likaså framkommer det att pedagogerna kan redogöra för hur de utmanar de identifierade eleverna i matematikundervisningen men ändå är det deras största utmaning att genomföra det i önskad utsträckning på grund av deras upplevda tidsbrist. Studiens resultat visar att såväl ändring i skollagen, tidigare forskning och stödmaterial som har gjorts kring elever med fallenhet inte har nått fullt ut till alla pedagoger i dagens skola. Slutsatsen är att myten ”duktiga elever klarar sig själva” till viss del lever kvar i dagens klassrum i Sverige.

<p>Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ”vänta-och- se”- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Våra pedagoger har förstått vikten av att sätta in tidiga insatser redan i åk 1 för att problemen inte ska skjutas på framtiden. Om eleverna inte får dessa tidiga insatser kommer det istället krävas mer omfattande resurser i senare årskurser. Vår studie visar också att pedagogerna i den ena skolan upplever att deras resurser, gällande stödinsatser, räcker till medan pedagogerna i den andra skolan upplever att resurserna inte räcker till.</p><p>The purpose of the case study was to investigate how teachers and remedial teachers / pedagogues describes their preventive and supporting work for early detection of reading and writing disabilities in school year one. To give you a picture of how their work is being done in two different schools in Stockholm we have done qualitative interviews with two teachers, one remedial teacher and one remedial pedagogue. We have come to the conclusion that what we have read from theory corresponds well, according to the pedagogues, with practice in the two schools that we have been studying. The study shows that the pedagogues do not practice the “wait and see”-method when the children are learning to read. The pedagogues says that they are well aware of that one must initiate preventive actions and early achievements to avoid reading and writing difficulties when it comes to children at risks, otherwise the problems will arise later. Our study shows that the pedagogues in one of the schools experiences that the resources are not enough, when it comes to supporting efforts (special tuition), while the pedagogues in the other school experiences that the resources are enough.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.</p>

<p>Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes. Genom de frågor som ställdes ville vi uppnå en djupare förståelse för förändring och anpassning under kris. Under intervjuerna fann vi att alla de tillfrågade bolagen hade i förväg väl fungerade och väl utarbetade processer för hur risker hanteras. Därmed behöver de inte förändra sina rutiner och sin organisation för att anpassa verksamheten till en osäker situation i samhället.</p>