På dagens operativsystem körs ett växande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare är undermålig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene användare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning på problemet föreslås en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat på denna information tillhandahålla gruppering av processerna. Syftet är att ge användaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram. Dessa kriterier är identifiering, sortering och översikt. Programvarans implementation beskrivs i rapporten och en utvärdering av programvaran utförs med hjälp av en testpanel. Testpanelen prövar programvaran och besvarar tillhörande enkätundersökning. Av enkätundersökningen framgår att programvaran tillfredsställer kriterierna som tidigare definierats och avhjälper problemet i hög grad. Rapporten diskuterar slutligen program- och operativsystems-utvecklares ansvar inom processidentifiering.

År 2019 infördes en ny bestämmelse i skollagen; läsa-, skriva-, räknagarantin. Garantins syfte är att säkerställa att skolor tidigt sätter in stödinsatser för elever i behov av extra stöd. Då forskning visar att taluppfattning är grunden för att kunna utveckla vidare matematikkunskaper är det viktigt att tidigt identifiera elever med brister i taluppfattningen och som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att synliggöra vilka hinder och möjligheter bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 ger skolor i deras arbete med att stödja elever i matematiksvårigheter och öka andelen elever som når kunskapsmålen i matematik i årskurs 3. I studien har 13 nyckelpersoner från två olika kommuner, på olika nivåer i skolsystemet, intervjuats om deras uppfattningar om hinder och möjligheter med bedömningsstödet; genomförandet, analysarbetet och efterföljande åtgärder. Tolkningen av resultatet utgår från ett systemteoretiskt-, och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns flera faktorer i kommunernas skolsystem som kan påverka huruvida bedömningsstödet resulterar i adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. En viktig faktor är rutiner kring bedömningsstödets analyser, både när det gäller utformning och överföring i skolsystemet. Studien visar att bedömningsstödets resultat leder till få tidigt riktade stödinsatser på skolorna, att det finns brister i analysarbetet och att åtgärderna inte alltid följs upp. För att bedömningsstödet i matematik i årskurs 1 ska bli ett likvärdigt stöd som bidrar till att fler elever når kunskapskraven i matematik i årskurs 3 behöver kommunerna, på alla nivåer i skolsystemet, utveckla arbetet runt bedömningsstödet.

Bakgrund/Introduktion: Smärta är ett vanligt problem hos patienter med demenssjukdom. Det kan i många fall vara komplicerat att identifiera smärta eftersom patienten ofta har nedsatt kommunikationsför- måga vilket ökar risken för onödigt lidande för dem. Det är därför väsentligt att smärta identifieras och sjuksköterskan har en central roll i det arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden var en litteraturstudie och utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning med Polit och Becks (2017) granskningsmallar återstod elva artiklar, åtta kvantitativa och två kvalitativa artiklar samt en med mixad metod. Två teman framkom och ett resultat sammanställdes. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att identifiering av smärta kunde göras genom klinisk bedöm- ning och bedömningsinstrument. Sjuksköterskan använde sin kliniska blick för att observera patientens ansiktsuttryck, röst, kroppsspråk och beteende. Bedömningsinstrument utvecklade för patienter med de- menssjukdom fanns och kunde användas för att systematiskt observera tecken på smärta i bland annat an- siktsuttryck, rösten, kroppsspråket och beteendet. Självskattningsskalor borde användas med försiktighet på patienter med demenssjukdom. Slutsats: För att identifiera smärta krävs det att sjuksköterskan har kunskap om hur smärta hos patienter med demenssjukdom kan uttrycka sig.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem i världen. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt och även i kombination. Detta skapar stort lidande och påverkar den utsattas hälsa i stor omfattning då våldet kan orsaka ohälsa, skador och dödsfall. Akutsjuksköterskan har en betydande roll vid identifiering av våld i nära relationer vid besök på akutmottagningen och därmed kan ge stöd och hjälp vid behov. Dock påverkar aktuella förutsättningar dess möjlighet till identifiering av dessa patienter. Syftet var att utforska tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskans förutsättningar att identifiera patienter där det kan misstänkas att våld i nära relationer förekommer. Den valda metoden var en integrativ systematisk litteraturöversikt där femton artiklar inkluderades, sex kvalitativa och nio kvantitativa, vilket presenterades i form av en tematisk analys. Resultatet påvisade att akutsjuksköterskorna påverkades av ”Känslornas berg- och dalbana” och ”Förutsättningarnas otillräcklighet”. Okunskap, brist på utbildning, egna värderingar och rädslor samt känsla av otillräcklighet, brist på riktlinjer och språkliga barriärer påverkade deras förutsättningar. Medicinska åtgärder prioriterades framför omvårdnadsåtgärder och akutmottagningens miljö hindrar och påverkar samtal mellan patient och akutsjuksköterska och dess integritet. Detta leder till kluvna känslor och etisk stress hos akutsjuksköterskan över att inte kunna erbjuda tillräckligt god och säker vård vid misstanke om våld i nära relationer.

No description available.

Vi ville lyfta fram ämnet eftersom vi i samtal med lärare och specialpedagoger vi träffar på, upplever att deras kunskap är begränsad kring specialpedagogens arbete mot de särbegåvade eleverna. I specialpedagogens och skolans uppdrag står att vi ska ge alla elever en utvecklande skoltid. Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur några specialpedagoger ser på sitt arbete kring identifiering av särbegåvning och att utmana de särbegåvade eleverna i grundskolan F-6. Vi valde att göra åtta stycken kvalitativa forskningsintervjuer för att göra studiens syfte mätbart. Studien visar att specialpedagogerna har ganska likvärdiga definitioner av begreppet särbegåvning men deras erfarenheter och kompetens skiljer sig väldigt mycket åt. Samtidigt anser de att alla elever har rätt till lika mycket stöd, stimulans och utmaningar för att växa och utvecklas efter sina förmågor. I studien framkom det att acceleration, berikning och coaching är väldigt viktig delar när man som specialpedagog arbetar med särbegåvade elever men att detta kan ske på olika sätt. Det framkom även att specialpedagogerna överlag anser att det är viktigt att göra eleven delaktig i sitt eget lärande. På så sätt kan eleven tillsammans med specialpedagogen hitta rätt verktyg som ger kunskaper som de behöver för att uppnå kunskapskraven i skolan. Utifrån studiens resultat vill vi komplettera bokstaven D, delaktighet, till det pedagogiska ABC, ABC+D.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett problem världen över. Oftast är det kvinnor som blir utsatta av sin manliga partner. Våldet förekommer i olika former, det kan bland annat vara psykiskt eller fysikt vlåd. Olika tecken som avslöjar våldet kan vara blåmärken, smärta eller depression. Sjuksköterskan har ett ansvar att identifiera dessa våldsutsatta kvinnor. De söker ofta vård för diffusa symtom och vågar inte berätta om orsakarn till skadorna. Syfte: Sammanställa forskning avseende sjuksköterskors upplevelser av att identifiera våldsutstta kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, tio stycken kvalitativa, vetanskapliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes och analyserades.  Resultat: Resultatet utgår från tre kategorier som framkom efter anlysen; Sjuksköterskans tillvägagångssätt, orsaker till att inte samtala om våld, konsekvenser oxh inställningar kring sjuksköterskans agerande.  Slutsats: i studien framkom det att sjusköterskor har olika hinder för att identifiera våldsutsatta kvinnor som bristen på kunskap oc utbildning, tidsbrst och obehagskänlsa. Både när sjuksköteskan lyckats identifera och när de inte lyckats identifiera upplever sjuksköterskan många känslor som kan vara svåra att bearbeta.

No description available.

Introduktion/Bakgrund:  Våld i nära relation (VINR) är ett folkhälsoproblem som orsakar lidande och ohälsa samt ekonomiska kostnader för samhället. Kvinnor drabbas i större utsträckning av allvarligare övergrepp än män. Runt om i världen begås 38 procent av alla mord på kvinnor av en intim partner. Sjuksköterskors främsta ansvar inom omvårdnad är att hjälpa patienter att bibehålla, förbättra sin hälsa samt hjälpa patienter att upprätthålla välbefinnande och livskvalitet.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i samband med att identifiera kvinnor utsatta för VINR.  Metod: Litteraturstudien utformades enligt Polit och Becks (2021) nio steg. Databassökning i Cinahl, PubMed och PsycInfo utfördes på ett strategiskt sätt som tillåter överförbarhet. Litteraturstudiens resultat bygger på 12 utvalda artiklar som samtliga är granskade, bearbetade och analyserade för att uppnå tillförlitlighet och pålitlighet.  Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i fyra kategorier som motsvarar sjuksköterskors erfarenheter i samband med VINR: Betydelsen av att skapa ett förtroendefullt möte, kunskap och utbildning, Sjuksköterskans förhållningssätt samt Känslosamma möten.  Slutsats: Sjuksköterskor upplever tveksamhet kring vilket ansvar sjuksköterskan har och attityden kring identifiering kan avspeglas i det. Sjuksköterskor påverkas emotionellt i mötet med dessa kvinnor och attityden kan påverkas av kultur.

Förväntat kunskapsbidragMed denna studie hoppas vi bidra till att personal på skolor kan öka sin kompetens om särskilt begåvade elever. Studien problematiserar huruvida det är bra att identifiera särskilt begåvade elever eller inte. Vår förhoppning är också att personal på skolor får en ökad medvetenhet om hur man skiljer på särskilt begåvade och högpresterande för att bättre kunna hjälpa de förstnämnda att må bra i skolan.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om särskilt begåvade elever samt hur en grupp pedagoger identifierar särskilt begåvade elever.• Hur beskriver personal särskilt begåvade elever på skolan?• Skiljer personal på högpresterande och särskilt begåvade elever? I så fall hur?TeoriI vår studie har vi övergripande valt ett salutogent förhållningssätt med KASAM (Känsla av sammanhang) som huvudteori, samt de kategoriska och relationella perspektiven. Vi ser att dessa två teorier hänger ihop eftersom KASAM kan hjälpa oss att tolka hur informanterna ser på elevernas upplevelser i skolan och det kategoriska kontra det relationella perspektivet kan hjälpa oss att förstå hur organisationen ser ut kring eleverna.MetodFör att samla in empiri till vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer som vi sedan analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys.4ResultatStudien visar att informanterna menar att de särskilt begåvade eleverna har något extra och behöver utmaningar. Den påvisar också att de särskilt begåvade kan ha det tuffare socialt än vad andra jämnåriga elever har samtidigt som informanterna beskriver hur viktigt det är att eleverna trots sin begåvning får vistas i ett sammanhang. Studien visar att det är viktigt att möta eleverna där de är oavsett svårigheter, men ur resultatet framkom att det är svårt att definiera den exakta skillnaden mellan en högpresterande elev och en särskilt begåvad elev och därmed blir det också svårt att identifiera dem.Informanterna efterlyser mer kunskap ute på skolorna kring de särskilt begåvade eleverna då de behöver en större förståelse för att på så sätt hjälpa de dessa elever i vad de ska göra för att det ska bli meningsfullt att vistas i skolan. För att kunna identifiera särskilt begåvade elever visar studien att det är önskvärt att många samarbetar kring eleven. Många behöver vara delaktiga i processen kring identifiering eftersom det inte finns någon enkelt test som definierar särskild begåvning.Specialpedagogiska implikationerResultatet i denna studie visar en ojämn kompetens kring särskild begåvning, även tidigare forskning visar behovet av ökad kunskap kring begreppet. Vi ser också att det är intresset som styr kunskapsnivån kring de särskilt begåvade eleverna. I våra kommande roller som specialpedagoger kommer vi bland annat arbeta med handledning då är det viktigt att vi har kunskap kring dessa elever så att vi kan ge rätt handledning till våra framtida kollegor. Forskare efterlyser kvalitativa metoder för att identifiera särskilt begåvade elever eftersom de inte tror att dessa elever presterar sitt bästa på standardtest. Detta är ett arbete man som specialpedagog kan var behjälplig att utveckla.