Sedan Grundskoleförordningen (Riksdagen, 1994) decentraliserade frågan kring nivågruppering till varje enskild rektor har forskningen inom detta område nästan uteslutande utgått från ett lärarperspektiv. Utifrån att denna form av differentiering fortfarande används inom dagens matematikundervisning är syftet att genom en kvalitativ studie, via semistrukturerade personliga elevintervjuer, undersöka hur nivågruppering kan påverka några högstadieelevers självuppfattning. Ur ett sociokulturellt perspektiv studerades vilka sociala konsekvenser några elever i grundskolans senare år upplever att nivågruppering kan medföra samt hur denna form av gruppering kan påverka dessa elevers prestationsnivå gällande skolarbetet. Resultatet har visat att nivågruppering kan påverka elevers självuppfattning negativt genom att elevernas självförtroende kan påverkas negativt vid undervisning i homogena grupper vilket i sin tur omedvetet påverkar elevernas prestationsnivå gällande skolarbetet. Avslutningsvis kan sägas att studien belyser hur den traditionella katederundervisningen kan vara orsaken till att nivågruppering ses som nödvändig inom matematikundervisningen och vad detta kan ha för konsekvenser för samhället som utvecklande kollektiv.

Denna uppsats undersöker två svenska läroplaner, Lgr62 och Lgr11. Undersökningen svarar på hurdana föreställningar de två läroplanernas övergripande delar förmedlar om gruppering utöver årskursbunden klass, och hur föreställningarna förhåller sig till tre teoretiska utgångspunkter i Vygotskys teorier. Även skillnader i analysresultaten för läroplanerna lyfts. Undersökningen utfördes som en hermeneutisk analys av sådana skrivningar i de två läroplanerna som var relevanta för analysen. Det empiriska materialet och analysen presenteras i löpande text, med citat ur läroplanerna som stöd för analysen. Studiens resultat visar att Lgr62 förmedlar en positiv föreställning och att Lgr11 inte förmedlar en tydlig föreställning om gruppering. Läroplanernas föreställningar går också att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten motiverar fortsatt forskning om läroplaners innehåll.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i. Deltagarna som tidigare fick undervisning i den mest avancerade nivån är de som ställer sig mest positiva till att arbeta i homogena grupper medan eleverna från den minst avancerade ser flest fördelar med heterogena undervisningsgrupper. I alla tre fokusgrupperna framkommer betydelsen av undervisningsmodeller och läromedel för deras motivation och lärande. Eleverna upplever att undervisningsmodellen med genomgång och enskilt arbete har varit och är den vanligaste. Mellan grupperna skiljer sig synen på denna modell i positiv och negativ bemärkelse, men sett utifrån sitt eget lärande upplever eleverna generellt en trygghet i läroboksstyrda lektioner. / The purpose of my study is to describe students' experiences of different ways of organizing the teaching in mathematics. In my work, I have used the focus group method. The work is based on three focus group interviews with three students in each group. Students who are in grade 8 were during a period divided into ability groups in mathematics education but are now taught in one group. The results show that students' experience of the organization of mathematics teaching differs from which ability group they were taught in. Participants who previously received training in the most advanced group are the ones that are the most positive about working in homogeneous groups, while students from the least advanced group apprehend most benefits with heterogeneous learning groups. In all of the three focus groups the importance of teaching models and teaching materials for their motivation and learning is revealed. Students feel that the teaching model of lectures and individual work has been and is the most common. The views on this model differ in a positive and negative sense between the groups , but from the perspective of their own learning experience students generally secure in textbook-driven lessons.

Detta examensarbete handlar om att utmana och stimulera alla elever i ämnet matematik. Vårt syfte med studien är att se för- och nackdelar med nivågruppering och gruppering med blandade förmågor. Nio elever i år 5 har i olika gruppkonstellationer löst ett matematiskt problem och därefter har vi analyserat deras tillvägagångssätt. Vårt resultat av studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av fallstudie. Vi har kommit fram till att det inte går att säga om nivågrupperingar är positivt eller negativt för den här gruppen av elever. Det beror mycket på individen själv, vilken grupp som är fördelaktig för deras del. Det är däremot viktigt att eleverna får stimulans, utmaning och variation vilket de kan få både i en nivågrupp och i en blandad grupp. Vi har sett i vår undersökning att eleverna i den medelpresterande gruppen kan missgynnas med nivågruppering, eftersom de inte har lika stor möjlighet till utveckling. Däremot har vi funnit vissa fördelar hos hög- och lågpresterande elever när de är nivågrupperade. Det här arbetet kan vara intressant för dem som arbetar med matematik i skolan och för de som läser till lärare. Det kan även vara intressant för skolledare och lärare i andra ämnen när det gäller grupperingar av barn.

<p>Detta examensarbete handlar om att utmana och stimulera alla elever i ämnet matematik.</p><p>Vårt syfte med studien är att se för- och nackdelar med nivågruppering och gruppering med blandade förmågor. Nio elever i år 5 har i olika gruppkonstellationer löst ett matematiskt problem och därefter har vi analyserat deras tillvägagångssätt. Vårt resultat av studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av fallstudie.</p><p>Vi har kommit fram till att det inte går att säga om nivågrupperingar är positivt eller negativt för den här gruppen av elever. Det beror mycket på individen själv, vilken grupp som är fördelaktig för deras del. Det är däremot viktigt att eleverna får stimulans, utmaning och variation vilket de kan få både i en nivågrupp och i en blandad grupp. Vi har sett i vår undersökning att eleverna i den medelpresterande gruppen kan missgynnas med nivågruppering, eftersom de inte har lika stor möjlighet till utveckling. Däremot har vi funnit vissa fördelar hos hög- och lågpresterande elever när de är nivågrupperade. Det här arbetet kan vara intressant för dem som arbetar med matematik i skolan och för de som läser till lärare. Det kan även vara intressant för skolledare och lärare i andra ämnen när det gäller grupperingar av barn.</p>

På dagens operativsystem körs ett växande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare är undermålig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene användare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning på problemet föreslås en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat på denna information tillhandahålla gruppering av processerna. Syftet är att ge användaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram. Dessa kriterier är identifiering, sortering och översikt. Programvarans implementation beskrivs i rapporten och en utvärdering av programvaran utförs med hjälp av en testpanel. Testpanelen prövar programvaran och besvarar tillhörande enkätundersökning. Av enkätundersökningen framgår att programvaran tillfredsställer kriterierna som tidigare definierats och avhjälper problemet i hög grad. Rapporten diskuterar slutligen program- och operativsystems-utvecklares ansvar inom processidentifiering.

Målet med detta arbete är att undersöka hur elever med begåvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie där två rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrån frågorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begåvade elever? Hur undervisas och upptäcks de? Vilket stöd har lärarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begåvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begåvade elever bör differentieras på olika sätt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehålla berikande uppgifter. Det konstateras även att svensk grundskola saknar strategier för att upptäcka och undervisa dessa elever. / The purpose of this essay is to describe the tuition of pupils gifted in mathematics. A survey was performed; two headmasters and five pedagogues were interviewed with the following questions: What resources and what support are given to mathematically gifted pupils? How are these pupils tutored and discerned? What support have the teachers got in their teaching of these pupils? The result of the survey shows that the majority of the pedagogues lack knowledge, resources and support to tutor mathematically gifted pupils. According to research the tuition of mathematically gifted pupils should be differentiated. It should, partly, be pace adapted, partly, contain enriching tasks. It is also concluded that the Swedish elementary school lack strategies to discern and tutor these pupils.

Fartygsbranschen har förändrats sedan slutet av 70-talet, så även sättet att arbeta ombord. Gemenskapen ombord har förändrats eftersom besättningsantalet överlag har minskat och att det idag är vanligt med arbetskollegor av annan nationalitet och kultur än sin egen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sjömän idag upplever att gemenskapen fungerar ombord. I denna undersökning har deltagande observationer och intervjuer legat till grund för att erhålla helhetsbild av hur gemenskapen fungerar ombord på olika fartyg. Resultatet visar bland annat att gemensamma aktiviteter och befälhavarens attityd har en betydande roll för gemenskapen ombord. / The shipping industry has changed since the late 1970s, working life on board the ship has also been in a continual state of flux due to the reduced numbers of ratings employed onboard and the numbers of different nationalities and cultures present. The purpose with this study, to see how lives on board each vessel are. In this study the authors have used both observation and interview methodology to obtain a perspective of how life on board each vessel types was experienced. Results which affect a positive experience of the life on board include: the importance of common activities and the master's attitude.

The purpose of this study was to see how teachers experience their own leadership style and how they did to get their leadership to work in the classroom. The purpose was also to understand the teachers’ actions, what they think is best for the students’ development and how they describe the leadership in the classroom. I interviewed six female teachers and they all have had many experiences since this is their profession. My research was based on Stensmo (2000). There are five dimensions this leadership is based on. These are planning, control, grouping, motivation and individualization. In this study I will perform how the teachers plan and organise their work based on students and work styles. The method I used in this study was the qualitative method in which I as an interviewer posed questions to my informants. The further into the studies I came I perceived that the teachers had different leadership styles. Some educators had authoritarian tendencies, while some had democratic leadership style and the others had a different leadership which had an intermediate form; some of the authoritarian elements, but also moved towards the democratic leadership style. The last method that one of these six teachers used had a situational leadership style as her management style varied depending in what situation she was in. So the results of this study do not only depend on what specific method you use for one kind of class. It is the activity in the classroom that decides how a teacher should be and which method she should use. The teacher should be well prepared and planned before she enters the classroom. Clear rules and instructions give a functioning leadership in the classroom. The teaching should be fun and interesting and all students should have equal opportunity to achieve goals.

There is no further training in management in teacher education programs, which can create uncertainty among teachers in terms of management. According to the curriculum, the teacher should base it on a democratic approach, but how does it look in real life? The purpose has been to investigate how practicing teachers perceived management and their own leadership style, whether they made conscious choices and if so, whether they then had any purpose in their leadership style. Teachers' views of a good leader and how much influence students have on the teaching, enter into these issues. The survey is based on a qualitative research approach, based on interviews with four active teachers. Although observations were made they did not play any major role in this investigation. They did however provide me with an important context for the interviews conducted. The theoretical basis is drawn from Christer Stensmos books Leadership styles in the classroom and Classroom management. From these books, I have picked out what’s relevant for my essay and summarized it. The democratic and the authoritarian leader, six different leadership styles and their effect on the five dimensions of tasks Mr. Stensmo have written about, has been the foundation of this essay. These five dimensions are: control, motivation, grouping, individualization and planning. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believed that their management has an important significance in the classroom, but the teachers, however, may be insecure in their leadership style. The majority of the teachers interviewed had not made conscious choices of leadership styles. One conclusion that has been drawn is that teachers can work with leadership issues, without being fully aware of them.