I den nationella utvärderingen (2003) går det att läsa att det är en markant skillnad mellan pojkar och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är betydligt fler pojkar som når de högre betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar från åtta lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa, analysera varför detta fenomen existerar.   Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken används som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen.   Även denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa fortfarande existerar ute på skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning är att undervisningens innehåll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som därför främjar deras möjligheter till ett högre betyg. Från denna undersökning kan även utläsas att tävlings- och föreningsidrottens påverkan på ämnet är stark och att detta kan ha betydelse för hur lärare bedömer flickor och pojkar. En ytterligare aspekt som kan vara av betydelse för genusskillnader i betyget för idrott och hälsa är enligt lärarna i denna undersökning de diffust utformade betygskriterierna i styrdokumenten.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad. Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p? Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad? Metod I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad. Till grund för enkäten ligger skolverkets nationella mål för kursen Idrott och hälsa A 100 poäng. Målen konkretiserades till frågor där eleverna fick skatta sin kunskap på en sexgradig skala. Resultat Resultaten visar att knappt 50 % av eleverna upplever att de har de kunskaper som står utskrivna i målen. De frågor som skiljde sig mest från de övriga frågorna var gällande friluftsliv och dans. Den enkätfråga som eleverna skattade sig ha lägst kunskap i, var frågan beträffande huruvida eleverna var förtrogna med några utvalda danser, såsom bugg, salsa och vals. Uppnåendemålet som flest självskattar sig ha kunskap om är målet: hur olika faktorer påverkar människors hälsa. Slutsats Slutsatsen sammanfattas med att det råder tydliga brister när det handlar om elevernas självskattade måluppfyllelse. Om denna studie speglar verkligheten är det uppenbart att någon förändring krävs, då 50 % av eleverna i studien självskattar att de inte når uppnåendemålen. Det krävs enligt oss en diskussion om vart idrottsämnet är på väg, ska det vara ett kunskapsämne eller är det enbart ett avlastningsämne från den teoretiska undervisningen? / Aim The aim of this study is to examine students' estimates of knowledge in regards of the goals in the national curriculum, in the course Physical Education A, as well as to examine whether there is a difference when comparing a big city and a smaller town. Are students´ real knowledge equal to the national goals to be achieved after completing the course in Physical Education A 100 p? How does self-rated knowledge differ from students in a big city versus students in a small town? Method In our thesis, we have used a quantitative method in form a questionnaire.  A quantitative study was suitable for this study because it considered a relatively broad view of students´ self-rated knowledge regarding the achievements of goals in the course Physical Education A. A total of 170 students from eight classes - four classes from a big city, and four from a smaller town - participated in the study. The basis for the survey is the National School Board's goals for the Physical Education course. The goals were made to question and the students rated their knowledge on a six-point scale.   Results The results showed that about 50 % of the students felt that they have the knowledge which is printed in the National School Board's goals. The subject that differed most from the other questions were outdoor life and dance. The survey question that students are estimated to have a minimum knowledge of was the question as to whether the students were familiar with some selected dances, such as jive, salsa and waltz.  The goal that most students estimate that they have knowledge in was the goal: how different factors affect human health. Conclusion The conclusion is that there is a clear weakness regarding students' goals achievement. If this study reflects reality, it is obvious that a change is required, when 50 % of all pupils do not estimate that they achieve the National School Board's goals. It requires a discussion of where physical education is heading; should it be a knowledge-topic or is it only to be viewed as a relief from the substance of the theoretical teaching?

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur regelbunden massage i skolan påverkar elevers upplevelse av det sociala klimatet i klassen.  Vilka förändringar kan ses i elevernas sinnesstämning efter fyra veckors massage i skolan?  Upplever eleverna någon påverkan på det sociala klimatet i klassen efter genomförd massageperiod?  Hur upplever den enskilde eleven regelbunden massage i skolan? Metod Denna undersökning har genomförts med en aktionsstudiedesign där vi på plats har genomfört en förändring i elevers vardag för att se om det ger någon påverkan på det sociala klimatet. Urvalet för studien gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket baserades på elever i årskurs 5-7 i Stockholmsområdet. Totalt deltog fem klasser fördelat på tre skolor, fyra klasser i årskurs 7 och en klass i årskurs 5. Datainsamlingen har varit kvantitativ då för- och efterenkäter har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Totalt deltog 91 elever i för- och efterenkäterna. Då aktionsforskning utförs på plats sker det hela tiden saker som kan påverka resultatet men som inte fångas upp i enkäterna. Därför gjordes utöver enkäterna även fortlöpande fältanteckningar för att ge en bredare bild av vad som skedde under studiens gång. Resultat Enkätsvaren visade signifikanta förbättringar av det sociala klimatet i klasserna, minskad irritation hos eleverna samt att eleverna kände sig mindre ensamma. Detta kunde även observeras på plats då vi i fältanteckningarna såg ett ökat lugn hos eleverna samt att de som valde att inte massera visade mer respekt för de som aktivt deltog. Trots detta ansåg drygt hälften av eleverna att det inte hade skett en förändring, troligtvis beror det på att eleverna inte själva klarade av att avgöra detta på egen hand. Vi såg även indikationer på att eleverna ville fortsätta med massage, dock inte på lektionerna i Idrott och Hälsa där de hellre vill vara aktiva och röra på sig. Slutsats Den förbättring av det sociala klimatet som studien gav upphov till kan inte enbart härledas till massagen då en rad bakomliggande faktorer såsom grupprocesser, att eleverna vande sig vid vår närvaro samt att det brukar lugna sig i en klass några veckor in på terminen kan ha påverkat resultaten. Vår slutsats är dock, baserat på tidigare forskning tillsammans med våra egna observationer, att massagen har bidragit till dessa processers positiva utveckling på det sociala klimatet i klasserna. / Aim The aim of this study was to investigate how regular massage in school affects students' perception of the social climate in class. • What changes in students' frame of mind can be found after four weeks of massage in school? • Do students notice any impact on the social climate in class after completing the massage session? • How does the individual student react on regular massage in school? Method This study was carried out with an action study design in which we have introduced a change in the students’ everyday lives to see if it provides any impact on the social climate in class. The sample for the study was based on a convenience sample, which was based on students in grades 5-7 in the Stockholm area. A total of five classes spread over three schools, four classes in year 7 and a class in year 5. The data collection was quantitative where pre- and post questionnaires were collected and analyzed the statistical program SPSS. A total of 91 students participated in pre-and post questionnaires. Since action research is performed on site things will occur that can influence the result which will not be seen in the surveys. Therefore in addition to the surveys we have also made observations and written field notes during the study. Results The results show an improvement of the social climate in the classes. This could also be observed on sight. We saw in our field notes that there was an increased calm among the students and those who chose not to participate in the massage showed more respect for those who chose to do so. Just over half of the students did not experience that there had been any change due to the massage. Our interpretation is that the students could have difficulties to determine the improvement of the social climate on their own. We also saw indications that the students wanted to continue with massage, but not during lessons in physical education where they would rather be active. Conclusion The improvement of the social climate that we see in the results can not be attributed solely to the massage when a number of confounding factors such as group processes, the fact that the students got used to our presence and the fact that a class tends to calm down a few weeks into the semester, may have influenced the results. However, based on previous research pointing to positive effects of massage in addition to our own observations, we believe that massage has helped these processes to evolve.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur olika lärare implementerar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningar: -Vad innebär, för lärare i Idrott och hälsa, begreppet hälsa i undervisningen? -Hur bedriver lärare i Idrott och hälsa sin hälsoundervisning? -Har lärare i Idrott och hälsa några mål med sin hälsoundervisning, i så fall vilka? Metod Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i skolämnet Idrott och hälsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga på gymnasienivå och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nämnda ämnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hälsa A. Intervjuerna transkriberades av båda författarna och analyserades sedan med hjälp av diskurser. Diskurserna används även som hjälp i resultatframställningen. Resultat/Slutsats Hälsa implementeras hos våra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, träningslära, ergonomi och konfliktlösning. De teoretiska momenten kopplas av somliga lärare till de praktiska. En del informanter hade uppfattningen att fysisk aktivitet leder till en god hälsa, både fysisk och psykisk. Det framkom att en stor målsättning är att få de nu inaktiva eleverna att börja med träning samt skapa inspiration till fortsatt rörelse efter gymnasietiden. De diskurser som tydliggjorts under intervjuerna är fysiologi-, tränings-, må-bra-, osäkerhets- och särskiljandediskurs. Fysiologi- samt träningsdiskurserna är dominerande hos informanterna.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar. Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms? Metod: Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund. Två elever och två idrottslärare intervjuades i varje skola. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 9. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval. Resultat – Elever med utländsk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten av eleverna hade svensk bakgrund.– Elever med svensk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten är eleverna hade utländsk bakgrund, men skillnaden var marginell. – Idrottslärare A anser inte att utländsk bakgrund påverkar prestationen i ämnet idrott och hälsa, medan idrottslärare B säger att utländsk bakgrund påverkar prestationen och deltagandet negativt, samtidigt som han motsäger sig själv. – Båda eleverna betonar idrottslärarens och föräldrarnas roll som en viktig faktor för elevernas prestation. Slutsats: Studiens slutsats är att skolans etniska sammansättning har inverkan på genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa för elever med utländsk bakgrund. För elever med svensk bakgrund hade skolans etniska sammansättning endast en marginell inverkan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: • Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa? • Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda? Metod De metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag. Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm. Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp. Enkätstudien hade ett totalt bortfall på 38 %. Den kvalitativa intervjun genomfördes med idrottsläraren till dem som läser idrott och hälsa i mindre grupp. I analysen av data användes genomgående en signifikansnivå på 5 %. Spearmans korrelationstest, Chi2-test och Mann Whitney U-test användes för att mäta samband och finna likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna. Resultat Den mindre gruppen upplevde idrottsundervisningen, både på gymnasiet och på grundskolan, som mer negativ än den ordinarie gruppen. Den största skillnaden mellan grupperna angående upplevelser i idrottsundervisningen kunde ses från tiden i grundskolan, skillnaden är statistiskt säkerställd. Omklädning och duschning är de två största faktorerna till varför eleverna har negativa upplevelser av idrottsämnet. Eleverna i båda grupperna har en positiv inställning till idrott, motion och träning på fritiden. Den mindre gruppens elever är mycket mer missnöjda med sitt allmänna hälsotillstånd och sin kropp än den ordinarie gruppen. De flesta som väljer bort den vanliga idrotten gör det, enligt respondenten, på grund av psykiska besvär då de på något sätt känner ångest, oro eller ovilja att delta. Idrottsläraren i sig kan vara ett direkt skäl till varför många elever får psykiska besvär med idrottslektionerna. Slutsats Vår studie visar att många elever som har möjlighet att delta i idrottsundervisningen ändå väljer av olika anledningar att inte vara med. En förändring av idrottsundervisningen måste göras då den tappar mark mot övriga ämnen och på så sätt förlorar status. Vidare visade denna undersökning att det är främst psykiska orsaker som gör att eleverna inte deltar i undervisningen. Anledningen till att vissa elever känner på detta sätt kunde bero på flera olika faktorer men vi tycker oss se två stora variabler som sticker ut från de övriga. Dessa två är lärarens påverkan och undervisningsformen på den individanpassade idrottsundervisningen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den aktuella studien var att undersöka inställning till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 2 på det naturvetenskapliga programmet. • Vilka är de vanligaste motivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa? • Hur ser sambandet ut mellan elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp? • Finns det några skillnader i inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp mellan könen? Metod För att samla in data till undersökningen användes en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen bestod av 122 gymnasieelever i årskurs två som studerade på det naturvetenskapliga programmet. Eleverna valdes ut från två gymnasieskolor i Stockholm. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05). Resultat Analysen av enkätsvaren visade att den främst förekommande anledningen till att de motiverade eleverna deltar i idrott och hälsa utgörs av faktorn upplevelse. Resultaten visar på ett starkt negativt samband mellan amotivation och inställning, vilket innebär att elever med en hög amotivation med största sannolikhet även har en negativ inställning till idrott och hälsa. Den inre- samt yttre motivationen har ett positivt samband i förhållande till inställningen. Detta innebär att elever med en hög inre- eller yttre motivation med största sannolikhet har en positiv inställning till idrott och hälsa. Det fanns en statistiskt säkerställd skillnad mellan könen gällande inställning och motivationstyp till ämnet idrott och hälsa, där en större andel pojkar var positivt inställda och en större andel flickor var amotiverade. Slutsats Studiens resultat pekar på centrala faktorer som lärare i idrott och hälsa kan få nytta av i sin undervisning. Undersökningen visar vilka faktorer som är viktiga för att kunna bibehålla motivation hos elever som har en inre- eller yttre motivation, samt vilka faktorer som är väsentliga för läraren att ta hänsyn till för att skapa motivation hos de amotiverade eleverna och därmed bygga upp en positiv inställning till idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Frågeställningar ● Vilken typ av feedback ges? ● På vilket sätt ges feedbacken? ● Vad är lärarens syfte med feedbacken? Metod I studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt. Resultat Feedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet. Syftet med den feedback som förmedlas av läraren är flerfaldigt, då den både kan fungera som generell uppmuntran och motivationshöjare, för att skapa ett gynnsamt arbetsklimat, förbättra elevernas teknik i olika övningar eller för att guida dem på vägen mot betyget i ämnet idrott och hälsa. Slutsats Feedback förekommer i en mängd former där olika typer och tillvägagångssätt kombineras för att uppnå ett syfte. När läraren har ett mål med lektionen eller situationen kan olika kombinationer av feedback framföras på ett sådant sätt och med en sådan avsikt att detta mål förhoppningsvis närmas eller uppfylls. Även när feedbacken kommer spontant från lärarens sida fyller den ett syfte och påverkar lektionen.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur kränkande handlingar kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: I vilka situationer uppstår kränkande handlingar? Vilka olika typer av kränkande handlingar förekommer? Skiljer sig kränkande handlingar åt beroende på kön? Om så är fallet - på vilket sätt? Vilka utsätter andra respektive blir utsatta för kränkande handlingar? Metod Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och strukturerade observationer. Fyra observationer genomfördes i Stockholmsområdet på två olika skolor och i fyra olika klasser. Sedan genomfördes intervjuer med de två idrottslärarna som arbetade på respektive observerad skola. Därefter sammanställdes intervjuerna och observationerna för att få fram ett resultat som sedan analyserades utifrån den franske organisationssociologen Michel Croziers strategianalys. Resultat Resultatet visade på att kränkande handlingar och dess förekomst främst kan kopplas till de aktiviteter som utförs, det vanligaste är när eleverna står på led, i tävlingsmoment eller i omklädningsrummet. Verbala kränkande handlingar ansågs som vanligast förekommande mellan eleverna men även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar existerar på idrottslektionerna. Båda könen använder sig av verbala kränkande handlingar, däremot använder sig pojkar mer av fysiska kränkningar medan flickor använder mer tysta kränkningar. En av lärarna uppfattade att de som utsätts för kränkande handlingar är avvikande eller annorlunda medan den andra inte kunde se något mönster i dem. De som utsätter andra för kränkande handlingar gör det för att de själva är osäkra eller otrygga i sig själva. Slutsats Kränkande handlingar i idrott och hälsa kommer främst till uttryck genom verbala handlingar, men det förekommer även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar. Dessa olika kränkande handlingar kan även kopplas till ett genusperspektiv, då flickor och pojkar använder sig av skiljda handlingar för att kränka.

Dagens skola ska arbeta för att bli ”en skola för alla”. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ”svagare”. Syftet med detta arbete är att undersöka hur integreringen av elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa uppfattas av berörda elever och lärare. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med 4 stycken lärare i ämnet idrott och hälsa. Könsfördelningen var 2 män och 2 kvinnor. 3 stycken elever intervjuades och uppdelningen var två pojkar och en flicka. Resultatet visar att integrering inte alltid är positivt. Som idrottslärare måste du lyssna på vad eleven vill och inte bara integrera utan eftertanke. Integrering i praktik ute på skolorna kan anpassas på olika sätt och därför är det svårt att sätta fingret på vad för aktioner som görs vid en integreringsprocess. Det mest återkommande ordet i integreringsdiskussionen i detta arbete var anpassning. Idrottslärarna lade mycket tyngd vid att alla människor idag behöver idrott och hälsa och det uppnås genom anpassning av aktiviteter så att alla kan vara med. Eleverna kände inte sig utanför när de hade idrott tillsammans med sin klass eller vid tillfällena med sin specialidrottslärare.