Denna studie är inriktad mot motorisk träning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkas den motoriska förmågan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hälsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna? Frågan besvaras genom att jämföra den motoriska förmågan hos två grupper förskolebarn. En försöksgrupp, där undervisning präglas av motorisk träning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp där verksamheten leds av ordinarie lärare och där observationsresultat visar att få motoriska moment är inkluderade. Motivet bakom studien utgår ifrån förskolebarns särskilda behov av motorisk träning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning” (Lpo 94). Inför studien lät vi båda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgångspunkt. Därefter följde en sjuveckorsperiod där båda grupperna hade undervisning i idrott & hälsa två gånger i veckan. Vid periodens slut genomförde grupperna återigen testerna och jämförde utvecklingen. Det resultat som framkom pekar mot att motorisk träning förbättrar barns motoriska förmågor, då försöksgruppen vid andra mättillfället uppvisade en större förbättring i samtliga tester. Det ska dock tilläggas att det inte går att generalisera dessa resultat på en större population, då urvalsgrupperna i den aktuella studien var små.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter. Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning. Undersökningen gjordes med en kvalitativ studie där sex lärare i ämnet Idrott och hälsa intervjuades. Resultatet visar att lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär men det används olika i praktiken. Vanligtvis beror det på bristande kunskap hos lärarna men det kan också bero på att resuserna tryter i form av specialpedagoger eller extra personal. Problematik angående lärarnas möjligheter till att arbeta för en inkluderande undervisning ute på skolorna är även tillgängligheten där faciliteter inte har den anpassning som krävs till elever i behov av särskilt stöd. Ett hinder är även de ekonomiska aspekterna som ständigt har en avgörande roll i vilka kapaciteter skolan har att nå målet "en skola för alla"

Syftet är att undersöka idrottslärares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hälsa går till och vad det är som bedöms. Vidare undersöks lärares och elevers uppfattningar av ämnet idrott och hälsa och även lärarnas tankar om kursplanen. Eftersom ämnet genomgått stora förändringar de senaste åren ligger intresset i att undersöka hur ämnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet är också att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt, både ur lärare- och elevperspektiv. Metoden består av enkäter med elever från två skolor, intervjuer med tre lärare och intervjuer med fyra elever. Resultatet har ordnats utifrån fyra rubriker; synen på ämnet idrott och hälsa, vad som bedöms i idrott och hälsa, vad som bedöms i relation till betygskriterierna och hur bedömning och feedback går till. Studien visar att det huvudsakligen råder samstämmighet mellan vad läraren betygsätter och vad eleverna tror att läraren betygsätter. Både lärarna och eleverna lyfter fram aktivitet, närvaro och socialt samspel som betydande vid bedömning och betygsättning. I diskussionsdelen tas bland annat problematiken kring rättvis bedömning och betygsättning upp. Vi problematiserar även kring begreppen målstyrning och skolornas frirum.

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande: Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på: • begreppet hälsa? • hälsa i ämnet idrott och hälsa? • hälsoundervisning? • hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori? Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar. Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa. Det framkommer också att respondenterna har en relativt överensstämmande bild av vad som är hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Vilket kan härledas till fysiologisk/medicinsk diskurs gällande vad undervisningen innefattar och en psykisk/social diskurs gällande hur undervisningen bedrivs. Hälsoundervisning inom ämnet anser respondenterna i första hand skall handla om att ge eleverna rörelseglädje. Respondenterna visar sedan upp en skild åsikt om vad hälsoundervisning är, dels inom ämnet och dels inom hela skolans verksamhet. Synen på styrdokumenten är likartad respondenterna emellan, de menar på att styrdokumenten är relativt fria och tolkningsbara i sin utformning.

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg än killar i samtliga ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa. När det gäller elevers betyg i idrottsämnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. Då skolan, enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjligheter är det intressant att ta reda på vad snedfördelningen av betygen kan bero på. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsättningen i ämnet Idrott och hälsa reproducerar ojämlikhet, och i så fall hur. För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, såsom betyg i förhållande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhållande till undervisningens innehåll, har vi gjort en enkätundersökning med elever i år 9. Vi har även gjort intervjuer med idrottslärare för att få en djupare förståelse för hur bedömningen och betygsättningen sker i ämnet Idrott och hälsa. Vår studie visar att bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa är starkt fokuserad på elevers färdigheter. Den visar också att tjejer, i vissa moment, inte behöver uppnå samma resultat som killar för att erhålla ett visst betyg. Vi har även funnit samband mellan elevers betyg i förhållande till föreningsidrott. Vår studie visar att ämnet Idrott och hälsa, genom bedömning och betygsättning, tenderar att upprätthålla de rådande könsmönster som finns i samhället.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen.   Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar.   Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare. Attityderna till friluftsliv tenderar dock att skifta och undervisningens utformning ser olika ut. Alla lärare finner både ett flertal vinster och hinder med friluftsliv i undervisningen och upplever att förutsättningarna för att bedriva friluftsliv har förändrats.

Aim and question at issue: The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school. What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A. What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. Method: A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %. Results: The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A. The result shows a significant difference between the students in the two groups. The students in the higher education preparatory program show higher motivation (86%) towards participation in the course Idrott och hälsa A than the students in the vocational program (65%). The types of motivational factors are defined as external and internal. The students in the higher education preparatory program show higher extent of internal and external motivational factors than students in the vocational program. The factors mentioned by the students that would have a positive effect on their motivation to participate in the course Idrott och hälsa A were highest in the categories activity based (24%) and lesson content (24%). Conclusion: The conclusion of the study is that the students in both programs have a high level of motivation for the course Idrott och hälsa A. The motivation level is significantly higher for the students in the higher education preparatory program than for the students in the vocational program, this is the case for both internal and external motivational factors. According to the students the kind of motivational factors that could increase their motivation are lesson content and activity based factors. One of the interesting findings in this study is the strong correlation between the lack of motivation towards the subject and the lack of interest in further study. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att göra en jämförelse mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram i avseende på motivation till deltagande i Idrott och hälsa A. Vilken motivationsgrad har eleverna till deltagande i Idrott och hälsa A utifrån programinriktning? Vilken typ av motivationsfaktorer motiverar elever på studie- respektive yrkesförberedande program till deltagande i Idrott och hälsa A? Vilka motivationsfaktorer anser eleverna själva skulle kunna öka motivationen till deltagandet i Idrott och hälsa A? Metod: Data har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning genomförd på 13 slumpmässigt utvalda gymnasieklasser i Stockholms län, sex klasser med en studieförberedande inriktning och sju klasser med en yrkesförberedande. Enkäten besvarades av 158 elever som går ett studieförberedande program och 120 elever som går ett yrkesförberedande program. Totalt besvarades enkäten av 278 elever av 301 möjliga, vilket innebar en total svarsfrekvens på 92 procent. Resultat: Resultatet visar att majoriteten (77 %) av samtliga elever har en hög motivationsgrad till Idrott och hälsa A. En signifikant skillnad visades i jämförelse av motivation utifrån studieinriktning. Bland elever på studieförberedande program kategoriserades 86 procent som motiverade till Idrott och hälsa A vilket kan jämföras med 65 procent av eleverna på yrkesförberedande program. De två motivationstyperna definieras som inre och yttre motivation. Eleverna på studieförberedande program visade sig ha högre grad av inre och yttre motivation än elever på yrkesförberedande program. De faktorer som eleverna mest frekvent nämnde som faktorer de själva anser skulle öka motivationen till Idrott och hälsa A tillhörde kategorierna aktivitetsbaserade (24 %) och lektionsupplägg (24 %). Slutsats: Resultatet visar på en hög motivationsgraden bland eleverna inom de båda studieinriktningarna dock har motivationsgraden visat sig vara signifikant högre bland elever på studieförberedande program. Likaså har elever på studieförberedande program signifikant högre grad av motivation som grundar sig på både inre och yttre faktorer. De faktorer som eleverna själva ansåg kunde öka motivationen till Idrott och hälsa A var framförallt faktorer tillhörande kategorin aktivitetsbaserat och lektionsinnehåll.

I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering. Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande. Det är lärarna som skall skapa förutsättningar för att eleverna skall känna sig inkluderande i undervisningen. De skall anpassa aktiviteterna utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Inkludering kan ses på många olika sätt beroende på vilken författare man ser till. Någon författare skriver att det räcker att eleverna är med i undervisningen, medan andra anser att det är en känsla som finns hos eleven och att det inte räcker med att bara vara integrerad i aktiviteterna. Arbetet har inspirerats utefter det sociokulturella perspektivet, relationella perspektivet och hermeneutiken. För att få fram data har vi gjort intervjuer på tre lärare i Idrott och hälsa och observerat dem på en idrottslektion. Resultatet har visat sig vara att lärarna i Idrott och hälsa ser på inkludering som att eleverna är med i undervisningen. De anpassar sin undervisning utefter Aspergers eleverna och försöker vara extra tydliga i sina instruktioner. Idrottshallarna är relativt anpassade och skolbyggnaderna är inte lika anpassad utefter elever med Aspergers syndrom. Det är lärarna som får anpassa sig efter miljön och skapa förutsättningar för Aspergers eleverna att kunna vara integrerade och bli inkluderade. Idrottshallarna är anpassade på sätt att de har få fönster och få dörrar, vilket är bra för elever med Aspergers.

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år. I studien framkommer det att den nya kursplanen, Lgr 11, har en tydligare struktur och att den innehåller en ny betygsskala. Lärarnas uppfattningar är att kursplanen har blivit tydligare, men att de saknar delar från den tidigare kursplanen. I textanalysen framkommer det att delar har försvunnit, medan andra har tillkommit. I resultatet kan man se att förekomsten av ämnesdiskurser i textanalysen stämmer till viss del med resultatet av intervjuerna.

Denna uppsats behandlar elever med lågt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Tio elever på två gymnasieskolor har intervjuats om varför de har låg närvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet är att undersöka vad i ämnet Idrott och hälsa som gör att vissa elever väljer att inte delta. Fokus ligger på vilka skäl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förändra undervisningen i Idrott och hälsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar på att de skäl eleverna anger för läraren inte alltid stämmer överens med de faktiska skäl som eleverna har. Anledningarna till att eleverna inte vill vara med varierar, men i stora drag handlar det om att eleverna tycker att de traditionella föreningsidrotterna och tävlingsmomenten tar för stor plats. När det gäller förändringar så är det mest frekventa att eleverna vill vara mer delaktiga i att forma sin egen undervisning. De vill också se att de traditionella boll- och lagsporterna får stå tillbaka för fler alternativ i undervisningen. Om företrädarna för ämnet Idrott och hälsa i större utsträckning vill nå alla elever bör ämnet förändras. Kanske behöver ämnets popularitet sättas på spel och ämnets fokus flyttas längre bort från den traditionella föreningsidrotten än vad som idag är fallet.