No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lärares arbetssätt, ämnets lektionsinnehåll och om vad som motiverar dem till att delta i ämnet idrott och hälsa. Det un-dersöktes även om det fanns några eventuella skillnader mellan könen, det vill säga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frågorna. Enkäter användes och delades ut på en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som läste idrott och hälsa 1. Ele-verna som deltog i enkäten valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då kontakter på skolan fanns sedan tidigare. Teorin som används genom studien är Deci & Ryans motivationsteori ”Self-Determination Theory”. Resultatet visade att flickor och pojkar motiveras olika mycket av lärarens arbetssätt. Flickor värderar lärarens arbetssätt högre än pojkar. Även vilket lek-tionsinnehåll eleverna motiveras av till att delta på lektionerna samt varför de deltar i under-visningen skiljer sig åt mellan könen. Flickor motiveras mer av faktorer som leder till inre motivation i jämförelse med pojkar exempelvis som att förbättra/upprätthålla hälsan. Pojkarna drivs mer av yttre motivationsfaktorer än flickorna, att vinna på lektionerna eller att få betyg är två faktorer som motiverar dem till att delta. En gemensam motivationsfaktor som får både pojkar och flickor att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa är glädjen till ämnet.

Vårt syfte med denna studie är att titta på hur lärare uppfattar elevers motivation på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa. Därtill ska vi undersöka hur dagens lärare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta på vilka faktorer som lärarna anser spelar roll för att motivera eleverna i ämnet. Vårt teoretiska perspektiv som vi utgår från i uppsatsen är Organismic Integration Theory, men vårt resultat av studien är även kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut på att vi kontaktade sex stycken idrott och hälsa-lärare som arbetar på gymnasiet, och frågade dem angående hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfället. Resultatet vi kom fram till var att lärarna såg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det är flera faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa-undervisningen, där betyg och stimulans är huvudfaktorerna enligt lärarna. Hur man som lärare arbetar för att motivera elever fick vi spridda svar på, men en gemensam faktor som majoriteten av lärarna ansåg var att relationen mellan lärare och elev samt innehållet spelar störst roll.

I ett flertal rapporter har det framkommit att det är vanligare med ohälsa bland individer med utvecklingsstörning än hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsättningen i sig oftast inte var den påverkningsfaktor som bidrog till ohälsan. Istället handlade det om faktorer som kunde åtgärdas med hjälp av mer fysisk aktivitet och bättre hälsomedvetenhet. Därför riktades fokus mot skolan och ämnet idrott och hälsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gällande hälsoundervisning. Syftet med studien blev således att undersöka hälsoundervisningen i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de beståndsdelar som kunde försvåra eller befrämja hälsoundervisningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där urvalet utgjordes av sex lärare vilka undervisar idrott och hälsa i gymnasiesärskolan. Studiens empiri bearbetades genom en tematisk analys med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkom fyra övergripande teman som tillsammans gav en bild av hur lärare resonerar kring och bedriver hälsoundervisning. Lärarna uttryckte en viss oro om elevers rådande och framtida hälsa men yttrade sig positivt gällande elevers möjlighet till hälsoförståelse. Vidare ansåg lärarna deras utbildning vara bristfällig, information gällande elevers funktionsnedsättningar otillräcklig och att samarbetet mellan lärare i idrott och hälsa och särskolan lämnade mycket övrigt att önska. För att öka delaktigheten, aktivitetsnivån och hälsoförståelsen använde sig lärarna av olika stödjande strategier som assisterade elever i deras kunskapsutveckling. Dessutom användes olika verktyg och redskap för att bättre konkretisera undervisningen samt höja delaktigheten, aktivitetsnivån och elevmotivationen. Slutligen framkom i resultatet att lärare uppfattade det sociala samspelet emellan eleverna vara viktigt och att de försökte utforma en undervisningsmiljö som främjade det sociala samspelet. / In several reports it has been shown that illness is more common among individuals with intellectual disabilities then with the general population. The reports also showed that the disability in itself usually did not constitute the influential factor which contributed to illness. Instead, the factors which were emphasized on could all be resolved with more physical activity and better health awareness. Due to these findings the focus was directed towards the school environment and the physical education subject in order to uncover what was being done in this arena regarding health education. Therefore, the study aimed to investigate health education in the field of physical education in the upper secondary special school from a sociocultural perspective, and to study the elements which may hinder or promote health education. A qualitative approach, based on interviews with six teachers who teach physical education at special upper secondary schools was used as it provided the most conductive way to answer the questions established in the aim of the study.   The empirical data of the study was processed through a thematic analysis on the basis of the sociocultural perspective. The result revealed four broad themes that together illustrated how teachers reason about and conduct health education. The teachers expressed some concern about students’ current and future health, but were positive about the outlook regarding students’ ability to understand health. Furthermore, the teachers found their educational background to be inadequate and information regarding students’ disabilities insufficient, also the cooperation between physical education teachers and special schools left much to be desired. To increase participation, activity level and health understanding, various supporting strategies were used which assisted students in their knowledge acquirement. Different tools were also used to concretize teaching and raise participation, activity level as well as students’ motivation. Lastly, the results showed that teachers were aware of the positive effects that social interaction between the students could generate and that they tried to create a learning environment that promoted social interaction.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.   Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att motivera elever till ämnet idrott och hälsa, samt se vilka eventuella svårigheter de kan stöta på i motivationsarbetet. Studien undersöker även om, och i så fall hur, den grad av motivation som lärarna anser att eleverna uppvisar till ämnet, påverkar upplägget av lektionerna.   Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på frågorna. Inför intervjutillfället skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge väl genomtänkta och heltäckande svar. Det var fem lärare, som alla vid intervjutillfället undervisade i idrott och hälsa 1, som deltog i studien. Lärarna, både kvinnor och män verksamma i nordvästra Skåne, är alla utbildade lärare i idrott och hälsa men med olika lång arbetslivserfarenhet.   Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion användes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory. Även tidigare forskning som är relevant för studiens syfte användes i arbetet, exempelvis forskning kring motivationsfaktorer och hur feedback påverkar motivationen.   Studiens resultat visar att lärarna arbetar aktivt med att med att motivera eleverna till idrott och hälsa, på olika sätt och på olika platser. Bland de faktorer som lärarna nämner som extra viktiga är elevernas möjlighet att få välja aktivitet och aktivitetsnivå, att eleverna förstår att de bör utöva fysisk aktivitet och lära sig mer om hälsa samt vikten av att lärarna har regelbundna samtal och goda relationer med eleverna. De lärarna som ingått i studien vittnar alla om att de stött på svårigheteri motivationsarbetet med eleverna. Avslutningsvis visar studien även att den grad av motivation läraren upplever att eleverna har till ämnet idrott och hälsa, påverkar både planering och upplägg av lektionerna, men även lärarnas prestationer.

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen.   Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven. Analysen av resultatet kopplas till vårt teoretiska perspektiv som baseras på läroplansteori samt tidigare forskning.