Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket är ämnesövergripande undervisning inom skolämnena matematik och idrott och hälsa. Där idrotten ska ses som medlet för att nå fram till målet som är matematiken. Det vill säga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg. Syftet med examensarbetet är att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikområdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom ämnet idrott och hälsa. Undersökningens data samlades in genom ett tillvägagångssätt som benämns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens två infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkät (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data. Fallstudien genomfördes i en 6: e klass bestående av 24 elever där alla elever genomförde diagnoserna och tre av eleverna och två lärare intervjuades. Resultatet från intervjuerna både med elever och med lärare visar på uppfattningar om att laborativ matematik i denna form kan vara ett bra didaktiskt verktyg samtidigt som diagnosresultaten visar på varierad kunskapsutveckling bland eleverna.

Syftet med vår undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som påverkade elevers möjligheter att nå kursmålen i idrott och hälsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmål, betygsättning och undervisning i idrott och hälsa på grundskolan. Frågeställningarna gällde: 1. Vad som utmärker en skola med en hög andel godkända elever i ämnet idrott och hälsa med avseende på betygskrav, undervisningens innehåll och lärmiljö? 2. Vad kännetecknar en skola där flickor i minst lika hög grad som pojkar når betyget Godkänd i idrott och hälsa? 3. Vilka mål är vanligast att elever inte uppnår, bland de elever som inte blir godkända i ämnet idrott och hälsa? Undersökningen som omfattade 428 elevenkäter, nio lärarintervjuer samt granskning av betygsjournaler genomfördes vid fem grundskolor. Resultatet visade att en variationsrik undervisning och en positiv och stödjande lärmiljö var viktiga faktorer för att skolan ska få en hög andel godkända elever. För flickorna var gemenskapen, att undervisningssituationen blev betydelsefull ur ett socialt perspektiv, viktig. Kulturella och religiösa orsaker gjorde deltagandet svårt för vissa flickor. För låg aktiv närvaro var den enda orsaken till uteblivet betyg. Godkändnivån i betyget idrott och hälsa har därmed i praktiken blivit ett ordningsbetyg

Aim: The purpose of this study is to, referring to Shulman’s pedagogical content knowledge theory (PCK), examine how selected Physical Education teachers, educated in GIH and with a maximum of two years' work in upper secondary school, pursue their education in training theory. Moreover, another purpose is to examine how their education at GIH has prepared them for teaching in this subsection.   Questions to be answered:• What are teachers' attitudes to training methods as part of physical education and health in upper secondary school?• In what way, referring to PCK-theory, are teachers working with training theory?•In what way do the teachers think that their education at GIH has contributed to their teaching in training theory, referring to the pedagogical content knowledge theory?Method: The study has a qualitative approach and study design consisting of five semi-structured interviews with teachers working with Physical Education in upper secondary school. The selection was made considering that all teachers have been educated at GIH and had a maximum of two years working experience. The interviews were conducted in each teacher's school, in a private room and were recorded with a dictaphone. All interviews were transcribed.Results: All five teachers are teaching training theory in the gym and in the classroom. They perceive the moment as an important part of the subject, both from a curriculum perspective, as well as from a personal conviction of the effect on students' health in a lifelong perspective. The teachers teaching method is virtually the same on the basis of teaching lectern in the form of PowerPoint. The teachers feel that they have entrenched themselves enough pedagogical content knowledge in order to conduct adequate teaching of training theory, with the exception of knowledge about alternative methods and available textbook literature. The teachers say they have been provided with a sufficient content knowledge from GIH but that the teaching of how knowledge can be passed on to students has been nonexistent. Conclusion: When it comes to the education at GIH, we can draw the conclusion that Sweden's top university for sport and health has some problems when it comes to education in training theory. The teachers feel well prepared factually, but the pedagogical content knowledge (PCK) is virtually nonexistent when they start working. Teachers solve this by taking the help of experienced colleagues while they continually develop their teaching based on personal experience. They feel, therefore, that they possess enough PCK to implement their education in a good way. However, there are some dangers with this. There is a risk when the teachers come out to the schools that there aren’t any colleagues that will be able to help them. In addition, the risk is imminent that pupils, taught by teachers working directly after their education, may suffer from an inadequate education. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån Shulmans pedagogiska ämneskunskapsteori (PCK) undersöka hur idrottslärare, utbildade på GIH med maximalt två års arbete på gymnasiet, bedriver sin undervisning i momentet träningslära. Vidare har ett syfte varit att utifrån deras pedagogiska ämneskunskaper undersöka hur deras utbildning på GIH har förberett dem för undervisning i detta moment.   Frågeställningar: Vad är lärarnas inställning till träningslära som en del av ämnet Idrott och hälsa i gymnasieskolan? På vilket sätt, utifrån PCK-teorin, arbetar lärarna med momentet träningslära? Hur upplever lärarna att utbildningen på GIH har bidragit till deras undervisning i träningslära utifrån ett kunskapspedagogsikt perspektiv?   Metod: Studien har en kvalitativ ansats och studiedesignen bestod av fem halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar med Idrott & Hälsa på gymnasiet. Urvalet gjordes mot bakgrund av att samtliga lärare har fått sin utbildning på GIH samt maximalt varit ute i arbetslivet i 2 år. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares skola i ett avskilt rum och bandades med diktafon. Samtliga intervjuer transkriberades.   Resultat: Samtliga fem lärare undervisar i träningslära både i idrottshallen men också i klassrummet. De uppfattar momentet som en viktig del av ämnet, både utifrån ett kursplansperspektiv såväl som en personlig övertygelse om momentets inverkan på elevernas hälsa i ett livslångt perspektiv. Lärarnas undervisning ser i stort sett likadan ut med utgångspunkt i katederundervisning i form av PowerPoint. Lärarna upplever att de har tillförskansat sig tillräckligt med pedagogisk ämneskunskap för att kunna bedriva adekvat undervisning i momentet, undantaget kunskap om alternativa metoder samt tillgänglig lärobokslitteratur. Lärarna uppger att de har försetts med en tillräcklig faktakunskap från GIH i ämnet men att undervisningen kring hur kunskapen kan föras vidare till eleverna har varit obefintlig.  Slutsats: När det kommer till utbildningen på GIH kan vi dra slutsatsen att Sveriges kanske främsta högskola inom Idrott och hälsa dras med vissa problem när det gäller den pedagogiska dimensionen i utbildningen i träningslära. Lärarna känner sig väl förberedda faktamässigt men den pedagogiska ämneskunskapen (PCK) är i stort sätt obefintlig när de kommer ut i arbetslivet. Lärarna löser detta genom att ta hjälp av erfarna kollegor samtidigt som de hela tiden utvecklar sin undervisning utifrån egna erfarenheter. De upplever därför i nuläget att de besitter tillräckligt med PCK för att kunna bedriva sin undervisning på ett bra sätt. Det finns dock en del faror med detta. Risken finns att man som lärare kommer ut till en skola utan kollegor att ta hjälp av. Dessutom är risken överhängande att eleverna som lärarna har direkt efter sin utbildning kan bli lidande av en bristfällig undervisning.

Studiens syfte är att identifiera olika hälsodiskurser i läromedel för idrott och hälsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga män respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med läromedlen.Med en diskursanlytisk utgångspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterära kontext analyseras bilder och den litterära kontexten bilderna existerar i, från fem olika läromedel till idrott och hälsa. Det meningserbjudande bilderna innehåller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hälsosamma kvinnor och män definieras olika. Den hälsosamma mannen är vältränad och muskulös. Han tränar framför allt styrka i överkroppen och uthållighet och träningen innehåller manliga element som fart och kraft. Den ohälsosamma mannen är inaktiv och misslyckas därmed med att vara en man.Den hälsosamma kvinnan är smal och vältränad. Hon tränar styrka i ben och rumpa, uthållighet och rörlighet. Träningen innehåller kvinnliga element som rörlighet, koordination, rytm och takt samt estetik. Kvinnan framställs som problematisk då en stor del av kvinnan existerar i en riskdiskurs genom att kvinnnan tränar för att förebygga och rehabilitera skada. Hon framställs även som psykiskt och mentalt ömtålig genom att stress och stresshantering är en stor del av kvinnans hälsodiskurs. Den hälsosamma kvinnan tränar, men endast på måttlig intensitet då hon riskerar att bli skadad eller drabbas av ohälsosamma skönhetsideal. Samtidigt undviker den hälsosamma kvinnan att äta fel då detta kan leda till ohälsa.Både hälsosamma män och kvinnor är fysiskt attraktiva, och den hälsosamma naturliga människan är i naturen tillsammans med det motsatta könet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter. Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment? Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment? Metod Utifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes. Resultat Resultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta. Det visar också att såväl pojkar som flickor har en högre uppmätt HF under det maskulina momentet än under det feminina momentet. Slutsats Det finns ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickors uppmätta HF under maskulint och feminint klassade moment. Det finns således ingen större utmaning i att tillgodose såväl pojkars som flickors behov och förutsättningar när en lektion i idrott och hälsa konstrueras. Om syftet med lektionen är att uppnå en högre nivå i HF för att få större hälsoeffekter, är maskulina aktiviteter att föredra då både pojkar och flickor hade en högre uppmätt HF under detta moment. Detta är ett område med utvecklingspotential där arbetet att finna ”de rätta” övningarna blir en process för att skapa en bra lektion i idrott och hälsa som stimulerar elever till fysisk aktivitet.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området. Insamling av artiklar har skett genom sökningar via databaserna Pubmed och Academic Search Elite. Studiens urval innehåller tio artiklar som fokuserar på barn mellan 6-12 år och skolans åtgärder för att öka deras fysiska aktivitet. Relevanta artiklar för studien har kritiskt granskats och bedömts efter en vedertagen mall. Materialet bearbetades systematiskt för att nå det väsentliga och kunna identifiera mönster och tematisera dessa. Resultat: Studien resulterade i tre teman som skolor kan arbeta med för att främja fysisk aktivitet hos barn. Skolor kan förändra schema och undervisning, påverka barnens transport till och från skolan samt utveckla skolans omgivning. Tidigare studier har visat att genom att fördubbla antalet idrottslektioner, integrera fysisk aktivitet i undervisningen, uppmana elever att aktivt transportera sig till skolan samt utveckla omgivning kring skolan har varit bra metoder för att främja fysisk aktivitet hos skolbarn. Implikation: Den praktiska nyttan av studien är att skolor kan arbeta vidare mot att förbättra barns fysiska aktivitet. Detta genom att ta del av föreliggande studiens resultat och implementera dessa i sin ordinarie verksamhet. För vidare forskning kan en kvalitativ studie genomföras för att undersöka vad skolan som verksamhet gör för att främja fysisk aktivitet för barn. Ett tillvägagångssätt skulle kunna vara att besöka skolor i olika delar av landet för att intervjua rektor eller andra lämpliga informanter som arbetar med hälsofrämjande frågor. Detta för att få en inblick i hur skolorna arbetar med dessa frågor. En möjlighet är att utifrån studiens resultat skapa en intervention som kan implementeras för att påvisa de eventuella positiva effekter som kan ge barnen en ökad fysisk aktivitet.

SammanfattningDenna uppsats består av en fenomenografisk intervjustudie där 6 lärare i idrott och hälsa intervjuats. I fokus står idrottslärarnas tolkning av den nya ämnesplanen i idrott och hälsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter från skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av lärare i idrott och hälsas tolkning av styrdokument.Lärarna har i denna studie fått besvara frågor om hur de ser på begreppen ”kroppslig förmåga” och ”goda rörelsekvalitéer”. Begreppen är hämtade från den nya ämnesplanen i idrott och hälsa i GY11. Den forskning som presenteras i relation till denna studie fokuserar på tolkningar och uppfattningar hos lärare i idrott och hälsa samt på definitioner av kroppsliga begrepp.Syftet med studien är att hitta kategorier i lärarnas utsagor om kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer. De frågeställningar som vi ämnar besvara är i hur hög utsträckning man kan hitta likheter och skillnader i lärarnas utsagor, om utsagorna går att kategorisera och hur kategorierna i sådana fall skulle se ut?Metoden som används är intervjumetod som utgår från en öppen intervjuguide i samtalsintervjuform. Analysen skedde i fenomenografisk anda via upprepade genomläsningar av transkriberade intervjuer där belysande citat sedan införts i en analystabell. Studiens huvudresultat utgörs av tre kategorier. De kategorier som presenteras i resultatet är ”fysiska egenskaper och handlingar”, ”aktivitetsanknytning” och ”självkänsla”. Begreppen kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer definieras här utifrån olika typer av fysiska egenskaper som till exempel kondition och styrka, knutna till aktiviteterna bollsport och dans eller som att vara tätt knutna till en persons självkänsla och fysiska självkänsla. Studiens huvudresultat är alltså att de intervjuade idrottslärarna kopplar de eftersökta begreppens betydelse till fysiska handlingar, aktiviteter och självkänsla.Detta resultat diskuteras sedan utifrån den litteratur som pressenteras innan och även utifrån didaktiska aspekter.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla.   Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola – idrott – hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! – Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla. Båda dessa mätinstrument är sedan tidigare beprövade.   Resultatet i studien visar att det finns en signifikant skillnad mellan de deltagande programmen inom undersökningsområdena idrottslig förmåga, fysisk kondition, kroppsattraktivitet, fysisk styrka, fysisk självkänsla samt global självkänsla. Där Idrottsprogrammet visade sig vara mer aktiva och skatta sin självkänsla högre än IT- programmet, däremot visade resultatet att IT-eleverna var mer stillasittande framför datorn. Resultatet visar sig överensstämma med EXSEM- modellen vars teori är att fysisk aktivitet leder till en ökad självkänsla (Lindwall 2011, s.244).   I studien framkom svaga skillnader mellan flickor och pojkar då de båda grupperna svarade ungefär likvärdigt inom de båda del undersökningarna. Pojkarna skattade sig lite högre men dock utan signifikans. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar i större utsträckning än flickor är fysiskt aktiva samt skattar sin självkänsla högre (Raustorp 2005, s.30). Denna studie uppvisar dock ett resultat som kan ha influerats av flickornas fysiska aktivitetsvanor och pojkarnas inaktivitetsvanor som EXSEM- modellen styrker (Lindwall 2011, s.244). Studien vill dock understryka att den inte är generaliserbar i genomskärning för den Svenska befolkningen, men trots denna begränsning har resultaten i studien föranlett utvecklingsarbete för framtida forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare beskriver att de betygsätter sina elever, samt hur de resonerar kring bedömning av eleverna. Uppsatsen har även som syfte att undersöka hur elever upplever att lärare resonerar vid betygsättning av dem. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie som baserats på sex stycken intervjuer genomförda med lärare och 51 enkäter besvarade av elever. Anledningen till att vi valde att behandla detta ämnesområde är för att vi ansåg att det fanns en komplexitet i bedömningen och betygsättningen då ämnet består av både praktiska och teoretiska moment. Sammanfattningsvis visar vår studie att lärarna anser att betygkriterierna är otydliga och därmed öppna för olika tolkningar. I enkätresultatet framgår att eleverna inte sätter ämnet i relation till att uppnå något särskilt kunskapsmässigt för betyget godkänt. Alla elever verkar även kunna uppnå ett godkänt betyg om man är närvarande och gör sitt bästa, vilket i viss mån överenstämmer med lärarnas svar. Däremot lägger lärarna ett stort fokus på att eleven  ska uppnå färdighetsmässiga mål för just MVG.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar: På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt? Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen? Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa? Metod De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval. För att få en djupare förståelse för lärarnas resonemang valde vi att genomföra alla observationer före intervjutillfällena. Vi utformade vårt observationsschema samt vår intervjuguide utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystem. Denna teori har också legat till grund för hur vi har tolkat resultatet. Resultat De lärare vi studerat använder sig av ett könsneutralt språk och förhållningssätt vilket också återspeglas i elevernas respons. Lärarna har olika strategier för att utmana den rådande genusordningen, exempelvis gruppindelning och ett förtydligande av läraransvaret. Trots att lärarna uppvisar en stor förståelse för hur genussystemet tar sig uttryck och verkar återskapas föreställningarna om kvinnligt och manligt genom små omedvetna processer hos lärarna. De uppvisar en öppenhet för att se genusstrukturer, dess verkan i idrottsundervisningen och påtalar vikten av utbildning inom genus. Slutsats Lärarna i vår studie ser sina elever som personer med olika förmågor och erfarenheter. De menar att den individuella spridningen hos eleverna har större betydelse för prestation än vad kön har i ämnet idrott och hälsa. Kurser inom genus är viktigt under lärarutbildningen tillsammans med en kontinuerlig fortbildning för att kunna realisera de teoretiska kunskaperna inom genusfältet i sin idrottsundervisning.