Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Utifrån idrottslärarnas beskrivningar har vi kunnat utläsa, att dessa har en blandning av de båda synsätten. Den teoretiska synen på elever i behov av särskilt stöd speglar ett individorienterat synsätt där eleven ses som bärare av problemet, medan det praktiska arbetet kan hänföras till ett interaktions- och relationsorienterat synsätt där undervisningen är individanpassad och eleven inkluderad.

Syftet med uppsatsen är att diskutera hur lärare i idrottsämnet från Åland och Sverige förhåller sig till hälsa i undervisningen samt till ämnet i stort. En jämförelse kommer även att göras mellan styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning där fyra åländska lärare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten. Resultatet visar att både lärarna i Sverige och på Åland främst kopplar hälsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hälsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som påverkar hälsan positivt. Lärarna arbetar i stort sett på samma sätt med hälsa i undervisningen, då främst genom den fysiska aktiviteten. Den svenska kursplanen och den åländska läroplanen tar upp samma innehåll i undervisningen i hälsa, men skillnaden finns i texterna som helhet. Den svenska kursplanen nämner hälsa genom hela texten medan den åländska läroplanen tar upp hälsa vid ett tillfälle som ett av alla moment som räknas upp. Den övergripande slutsatsen är att trots att styrdokumenten på Åland och i Sverige som helhet skiljer sig från varandra, i hur hälsa kommer till uttryck, så verkar inte lärarnas undervisning eller förhållningssätt till hälsa göra det. De svenska lärarnas undervisning i idrottsämnet borde genomsyras mer av hälsa än de åländska, om man ser till skillnaden i styrdokumenten, men så verkar inte fallet.

Kursplanen i grundskolan för ämnet idrott och hälsa säger att ”Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor.” (Skolverkets hemsida, 2007). Syftet med detta arbete har varit att försöka undersöka hur två rörelsehindrade barn i olika åldrar upplever ämnet idrott och hälsa samt vilka faktorer som bidrar till eller försvårar ett intresse som främjar deras egen hälsa.   För att få tag på intervjupersoner så vände jag mig till olika organisationer som RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), SHIF (svenska handikappidrottsförbundet) och även olika sorters skolor. Det visade sig dock vara svårt att hitta personer som var villiga att ställa upp så därför fick mitt arbete stödja sig på bara två personer, en pojke som var nio år och en flicka som var nitton år.   Som metod användes standardiserade intervjuer med två stycken rörelsehindrade personer i olika åldrar. Jag förklarade för intervjupersonerna vad för sorts arbete jag höll på med och att deras deltagande i arbetet skulle vara helt anonymt. Därefter informerades personerna i fråga om att jag skulle spela in intervjuerna och om detta var okej. Slutligen så bestämdes plats för intervjun, en plats som de själva fick välja för att känna sig trygga i miljön som de valt.   Tidigare forskning som gjorts inom området visar på hur man kan få en lyckad undervisning med en rörelsehindrad i klassen och i detta arbete har den tidigare forskningen fungerat som analytiska verktyg som jag stödjer mig på i resultatet och diskussionen.   Resultatet av detta arbete visar att det finns en skillnad i hur dessa två personer upplever ämnet idrott och hälsa. Skillnaden tycks dock ligga i hur planeringen av lektionerna är uppbyggda, och inte barnens ålder. Det som framkommer är att elever med rörelsehinder måste få chansen till att få vara med på idrottslektionerna som alla andra men även med ändringar som passar just deras idrottsbeteende.

Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund: Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv. Syfte: Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext. Frågeställningar: Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa? samt Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor? Teori och metod: Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro. Resultat: Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen. Summerande analys: Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen? Metod Metoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna varade i 30-40 minuter. Samtliga respondenter är anställda som lärare i idrott och hälsa. Som teoretiskt ramverk har Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori använts. Resultat Den sammantagna bilden över lärarnas definition av begreppet ledarskap lyder; ledarskap är något som utövas praktiskt i en grupp eller med en individ för att nå ett gemensamt mål. Lärarna anser att ledarskapet är en självklar del av lärarskapet. De utövar mer ledarskap än lärarskap i undervisningssammanhang och de värderar även ledarskapet högre än lärarskapet. De faktorer som påverkar ledarskapet är bakomliggande faktorer, ledarens beteende och konsekvenser. Det som främst påverkar ledarskapet enligt lärarna är de bakomliggande faktorerna; situationens karaktär samt medlemmarnas (dvs. elevernas) karaktär. Slutsats Ledarskap är komplext och svårt att definiera, dock stämmer lärarnas definition av ledarskapets innebörd överens med tidigare forsknings definition. Ledarskapet i lärarskapet är beroende av olika faktorer. Interaktionen mellan dessa faktorer gör ledarskapet till en dynamisk process. Ledarskapet värderas högt eftersom att det har en avgörande betydelse för elevers prestation och tillfredsställelse. / Aim The purpose of this study has been to investigate female physical education teachers’ perceptions  of leadership in physical education. To fulfill this aim, three questions were designed: (1.) How do female teachers in physical education define leadership? (2.) What factors affect the leadership according to female teachers in physical education? (3) How do female teachers in physical education value leadership in their teaching profession?  Method The method used was qualitative and based on interviews. Data has been gathered through semi structured interviews with six female physical education (PE) teachers in the Stockholm area. The sample of teachers was based on a convenience selection. The interviews lasted for 30-40 minutes. All respondents are currently employed as PE teachers. As theoretical frame Chelladurais multidimensional leadership model has been used. Results The teachers defines leadership overall as; leadership is something that is practiced in a group or towards an individual to achieve a common goal. The teachers believe that leadership is an integral part of the teaching profession. They exert more leadership than teachers’ knowledge of teaching and they also value leadership greater than the teaching profession itself. The aspects that affects the leadership are the underlying factors, the behavior of the leader and the consequences of the behavior of the leader. The main aspect that affects the leadership according to the female PE-teachers are underlying factors: the situation and the members. Conclusions Leadership is complex and difficult to define, but the teachers’ definition of leadership and consistency with previous research. The leadership of the teaching profession is dependent on many different factors. The interaction of these factors makes the leadership to a dynamic process. Leadership is highly valued because it has a significant impact on student achievements and satisfaction.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet arbetar med och tolkar kunskapskraven i idrott och hälsa samt se utifrån kunskapskraven vilka betygsmoment lärarna anser viktiga och hur betygsättningen ska ske. Studien har också undersökt hur lärare uppfattar stödet från skolan och Skolverket i sitt arbete med att tolka kunskapskraven.  Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa från tre olika skolor i tre län i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade sig att lärarnas arbete har varit svårt då de bland annat inte fått mycket stöd från skolan och Skolverkets material har inte varit till stor hjälp med tolkningen av kunskapskraven och begreppen. De har arbetat kollegialt där de gemensamt har diskuterat kunskapskraven och vilka betygsmoment de vill bedöma eleverna i. Resultatet vi fick bearbetades utifrån läroplansteorin som Linde (2012) har vidareutvecklat från Bernsteins (2000) begrepp: Framing och Classification vilket analysen också grundar sig på. Analysen visade på att idrott och hälsa är ett ämne som är svagt inramat, men starkt avgränsat i transformeringsarenan.

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hälsobegreppet används i kursplanerna i idrott och hälsa. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka olika synsätt kring hälsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgår från en kvalitativ textanalys där kursplaner från Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrån en framtagen analysmodell.   Den teoretiska utgångspunkten i studien är Aaron Antonovskys teori kring KASAM, känslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hälsan är dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hälsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jämfört med den svenska kursplanen.

Under hösten 2012 genomfördes en enkätundersökning med syfte att undersöka pojkars och flickors inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa i olika åldrar. Syftet var även att undersöka inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa hos elever som är fysiskt aktiva respektive inaktiva på fritiden. Totalt ingick 124 elever i årskurs 5, 7 och 9. Dessa valdes ut på två skolor i en kommun i södra Sverige. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor för att på så vis ge utrymme för elevernas tankar. Resultatet visade en övervägande positiv inställning samt inre motivation för ämnet idrott och hälsa. Elever i årskurs 5 och 7 visade en något mer positiv inställning än elever i årskurs 9. Av resultatet framgick även en högre grad av yttre motivation hos elever i årskurs 9. Resultatet visade slutligen att det finns en tendens till samband mellan en positiv inställning samt en hög inre och yttre motivation.

Den här studien behandlar elevers motivation till ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Syftet  med studien är att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet motiverar de lågpresterande  eleverna och de elever som riskerar att få betyget F i idrott och hälsa. Kvalitativa intervjuer  genomfördes med idrottslärare i Uppsala för att undersöka hur de arbetade med att nå de  elever som inte uppnår målen för ett godkänt betyg. Självbestämmandeteorin och KASAM  är de motivationsteorier som använts som utgångspunkt när resultatet har analyserats.  Analysen av resultatet visar att det som de intervjuade lärarna fokuserade på var att skapa  goda relationer till eleverna för att kunna nå dem. Miljön på lektionerna var en stor  faktor som påverkade elevernas inställning till ämnet. Kunskapskraven för att nå betyget  E är tillräckligt hanterbara för alla elever, att det inte är på grund av bristande förmåga som  gör att eleverna blir underkända. Det är bristande närvaro som gör att lärarna inte kan bedöma elevernas förmåga som nästan uteslutande är anledningen till betyget F.

Denna uppsatts består av en kvantitative enkät studie som genomfördes på två högstadieskolor i mellan Sverige under våren 2012. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och då mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och då främst ämnet idrotts och hälsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer från formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med ämnet är att främja Idrott och hälsa ämnets uppgift att främja fysisk aktivitet på fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som används i rapporten är bland annat från venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten. Enkätstudien omfattar drygt 300 respondenter och kompletteras med 3 samtals intervjuer med elevernas idrotts och hälsa lärare för att även ge lärarnas syn på ämnet.