Inledning: Relationen mellan fysisk aktivitet och elevers skolresultat har diskuterats under senare tid. Lärare i ämnet idrott och hälsa har som uppgift att uppmuntra elever till att vilja ägna sig åt fysisk aktivitet. Flera skolor runt om i Sverige har infört projekt där eleverna får utökad fysisk aktivitet med syfte att förbättra elevernas förutsättningar att koncentrera sig på lektionerna och att få bättre skolresultat, däribland i ämnet matematik. Jag har fått höra positiva åsikter om att eleverna får utökad fysisk aktivitet men har också hört att det finns satsningar som är viktigare att göra i skolan. Syfte: Studiens syfte är att belysa om fysisk aktivitetsnivå och självförtroende påverkar elevers prestationer i matematik och idrott och hälsa samt om självförtroende och deltagande i idrottsföreningar har någon påverkan på elevers attityd gentemot idrott på fritiden, idrott i skolan och matematik. Metod: I denna studie användes enkäter i pappersform för att samla in data. Enkäten delades ut till elever på två olika skolor där det i årskurs 6 fanns 89 elever totalt. Enkäten besvarades av 56 elever (25 flickor och 31 pojkar) vilket betyder att bortfallet var 37%. Resultat: Resultatet visar att elever som i högre omfattning tränade på fritiden hade högre betyg i idrott och hälsa än elever som tränade i mindre omfattning på fritiden. Studien fick däremot inte stöd avseende omfattning av träning och betyg i matematik. Elever som var medlemmar i en eller flera idrottsföreningar var mer positiva till idrott på fritiden än elever som inte var medlemmar i några idrottsföreningar. Elever med högt självförtroende hade också en mer positiv attityd gentemot matematik och idrott i skolan än elever med lågt självförtroende. Avslutningsvis hade pojkarna i studien ett högre självförtroende än flickorna.

Inledning: Relationen mellan fysisk aktivitet och elevers skolresultat har diskuterats under senare tid. Lärare i ämnet idrott och hälsa har som uppgift att uppmuntra elever till att vilja ägna sig åt fysisk aktivitet. Flera skolor runt om i Sverige har infört projekt där eleverna får utökad fysisk aktivitet med syfte att förbättra elevernas förutsättningar att koncentrera sig på lektionerna och att få bättre skolresultat, däribland i ämnet matematik. Jag har fått höra positiva åsikter om att eleverna får utökad fysisk aktivitet men har också hört att det finns satsningar som är viktigare att göra i skolan. Syfte: Studiens syfte är att belysa om fysisk aktivitetsnivå och självförtroende påverkar elevers prestationer i matematik och idrott och hälsa samt om självförtroende och deltagande i idrottsföreningar har någon påverkan på elevers attityd gentemot idrott på fritiden, idrott i skolan och matematik. Metod: I denna studie användes enkäter i pappersform för att samla in data. Enkäten delades ut till elever på två olika skolor där det i årskurs 6 fanns 89 elever totalt. Enkäten besvarades av 56 elever (25 flickor och 31 pojkar) vilket betyder att bortfallet var 37%. Resultat: Resultatet visar att elever som i högre omfattning tränade på fritiden hade högre betyg i idrott och hälsa än elever som tränade i mindre omfattning på fritiden. Studien fick däremot inte stöd avseende omfattning av träning och betyg i matematik. Elever som var medlemmar i en eller flera idrottsföreningar var mer positiva till idrott på fritiden än elever som inte var medlemmar i några idrottsföreningar. Elever med högt självförtroende hade också en mer positiv attityd gentemot matematik och idrott i skolan än elever med lågt självförtroende. Avslutningsvis hade pojkarna i studien ett högre självförtroende än flickorna.

Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 2 uppfattar ämnet idrott och hälsa. Dels hur eleverna uppfattar ämnets syfte och vad de anser att ska lära sig men samtidigt vad de egentligen lär sig i ämnet. I arbetets inledning beskrivs några olika framställningar av ämnet där betoning ligger på hur kunskap och lärande kommer till uttryck och de utmaningar dessa kan medföra för mig som blivande lärare i ämnet. Vidare presenteras en historisk bakgrund över hur kunskapsbilden har utvecklats i ämnet från tidigare och nuvarande styrdokument. Men också hur ämnet och kunskapsbilden har påverkats av olika diskurser som Lingiaismen, idrottsrörelsen, fysiologi och hälsa. Tidigare forskning presenteras där nationella utvärderingar och studier där elever och lärare från olika målgrupper ger sina framställningar av lärande och kunskap i ämnet. Undersökningens teoretiska bakgrund lyfts sedan fram genom PJ Arnold och hans tre teorier om kunskap och dess förhållande till ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvantitativ. Metoden fastställdes till enkät som delades upp i två för att anpassas till mina frågeställningar. Enkäten består i majoritet av frågor med fasta svarsalternativ med hög grad av standardisering och fast struktur samt tre frågor av öppnare karaktär. Frågorna bygger på framställningar från styrdokument, tidigare forskning samt generella diskussioner som rör idrott, hälsa och träning utifrån personliga erfarenheter. Antalet elever som deltog i undersökningen var 50 stycken vilket gör det svårt att generalisera resultatet mot avsedd målgrupp. Undersökning och resultatet lider samtidigt av bristande tillförlitlighet då eleverna troligtvis påverkats av mig som presentatör vid genomförandet. Resultatet visar att eleverna har en god uppfattning om syftet i idrott och hälsa och vad de anser att de ska lära sig i ämnet. Samtidigt håller eleverna i huvudsak med om att det de lär sig överensstämmer med Lgr 11 och kursplanen. Trots detta hävdar eleverna att lärare endast ibland redogör för syftet med undervisningen/ämnet. Eleverna anser även att de lär sig mest kring kunskaper som berör social och fysisk utveckling. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet kring betydelsen av tävlingsmoment i förhållande till bedömning. Det var svårt att få fram konkreta mönster i elevernas svar utifrån mitt teoretiska perspektiv. Dock visade de öppna frågorna på enkäten att de betonar moment och aktiviteter som härrör från kategorin kunskap i rörelse och ämnets centrala innehåll. Undersökningens slutsatser blev att de kunskaper och lärande som eleverna ser i ämnet är troligtvis förknippat till själva aktiviteterna och momenten som genomsyrar ämnet. Av de sociala och fysiska förmågorna som eleverna betonar att de lär sig kan detta ses utifrån den sociala miljön och de praktiska moment som dominerar undervisningen. Lärare behöver bli tydligare i sitt synliggörande av syftet i undervisningen där större tonvikt på reflektion kan vara en typ av metod. Den fortsatta forskningen skulle kunna ta avstamp i genus för att utläsa likheter och skillnader för ämnet i fråga. För att öka generaliseringen kan större urval och större geografiska skillnader tillämpas. För att få en mer nyanserad undersökning kan kvalitativa intervjuer eller metod användas. Slutligen skulle syftet och frågeställningen kunna anpassas till lärare och en ännu yngre målgrupp som åk 1 och förskoleklass.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare undervisar i och arbetar med praktiska och teoretiska bedömningstillfällen i friluftsliv i idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Studien ämnar undersöka hur lärarna upplever arbetet med styrdokumentet och om lärarna kan utläsa vilket lärande som ska ske i friluftslivsundervisningen? Frågeställningar: Vad får elever lära sig i friluftsliv i kursen idrott och hälsa 1? Vilka metoder används för att bedöma elever? Upplever lärare att de har förutsättningar för att bedriva friluftslivsundervisning? Metod: Insamlingen av empiriskt material utgick från en webbaserad enkätundersökning med 51 responderande lärare i idrott och hälsa. Enkäten lades upp i idrottslärarforum på sociala medier samt skickades till rektorer och enhetschefer på gymnasieskolor i olika delar av landet. Kravet för att besvara enkäten var att ha arbetat utifrån Lgy 11. Data bearbetades genom Excel, där frekvenstabeller och diagram skapades för att kunna analysera resultatet på ett rättfärdigt och korrekt sätt utifrån syfte och frågeställning. Resultat: Resultatet i studien påvisar att det är överhängande fokus på aktivitetscentrerad undervisning och färdighetsträning på aktiviteter av friluftslivsmässiga inslag. Den bedöms teoretiskt genom skriftliga prov och individuella inlämningsuppgifter och praktiskt genom elevens planeringsförmåga, förflyttningsteknik och färdigheter i friluftslivsteknik. Vissa lärare uppfattar svårigheter med vilken typ av lärande som är målet med undervisningen, hur synen på friluftsliv som rekreation kan omvandlas till ett lärande och arbetet mot hur elevernas olika förmågor skall främjas genom friluftslivsundervisningen. Slutsats: Den slutsats som kan göras av studien är att lärarna lägger ned relativt lite andel av den totala undervisningstiden på friluftsliv. Lärarna tycks uppleva det svårare att utforma undervisning som ska utveckla elevernas förmågor än att anpassa undervisningen så att den inrymmer det centrala innehållet, vilket tyder på att de har svårt att se vilket lärande som ska ske i undervisningen i friluftsliv. Lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i friluftsliv tycks vara lokalt förankrade och går således inte att koppla till geografiska förutsättningar eller skollednings stöd utan är mer en fråga om resurser och tid. / Abstract Aim: The aim of the study is to explore how teachers teach and assess, practically as well as theoretically, friluftsliv in physical education and health (PEH) in upper secondary school. The study aims to examine how teachers experience working with the curriculum in their mission to mediate and teach what they consider should be taught in their interpretation of the curriculum from 2011. It also intends to examine how much time the teachers devote to friluftsliv, if the work is affected by geographical circumstances, resources and support from the head of the school. Also finding out what possibilities and difficulties, according to the teachers, exist in teaching of friluftsliv. Research questions: What should pupils learn in friluftsliv according to teachers and what methods are used to assess it? Does the curriculum format provide conditions for teachers that enable them to understand what should be taught in friluftsliv? Method: The empirical material was gathered through a web-based survey with 51 responding teachers in PEH. The survey was posted in forums for teachers in PEH on social media as well as emailed to the principals of upper secondary schools throughout the country. The demand for answering the survey was having taught under the curriculum from 2011. Processing of the data was performed in Excel, where tables and diagrams of frequency was created for analysing the results as correctly as possible based on the aim of the study. Results: The results of the study indicate that the main focus is activity centred teaching and skill training of activities with elements of friluftsliv. The theoretical assessments are based on written tests and individual assignments and the practical on the ability to plan, movement techniques and skills in techniques connected to friluftsliv. Some of the teachers experience difficulties with what the learning purpose of friluftsliv is, how the view of friluftsliv as recreation can be integrated and the goal to develop the pupils abilities in the teaching of friluftsliv. Conclusions: The teachers assign a relatively small part of the total time for PEH to teaching of friluftsliv. The goal to develop abilities is considered harder than working with the central content. Teachers opinions on possibilities and difficulties seems to be varied locally and can’t be related to geographical circumstances in a wider sentence or the support from the head of the school, but rather resources and time have the greatest impact.

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen idag. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Attityden till ämnet är grunden till elevernas deltagande i undervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång . Syftet med mitt examensarbete är att belysa hur idrottslärare på grundskolan arbetar för att öka och utveckla motivationen hos elever då det gäller deltagandet i idrottsundervisningen. Jag vill också belysa hur de arbetar för att motivera elever till ett livslångt intresse för fysisk. För att man som lärare ska kunna utveckla sina undervisningsmetoder bör läraren reflektera och diskutera de olika behoven för att så bra som möjligt kunna hjälpa och motivera eleverna. Att läraren utvecklas som person och i sin ledarroll har dessutom betydelse för våra elevers utveckling. I arbetet använde jag mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade tre högstadielärare i olika åldrar. Resultatet av de intervjuade lärarna, framkom det att de har en betydande roll för elevernas fysiska aktiviteter men också fortsatt fysisk aktivitet efter avslutad skolgång. Motivation har en mängd olika faktorer som spelar en betydande roll för elevernas fysiska aktivitet så som relationer, tillit, samtal och engagemang. Det är viktigt att man har en varierad och nivåanpassad undervisning för att tillgodose så många som möjligt. För att man ska lyckas i sitt motivationsarbete bör man använda sig av nyckelfaktorer som beröm, feedback, engagemang och uppmuntran. Slutligen är det så att motivation och motivationsarbete inte är en lätt sak att bedriva, men använder man sig av faktorer som ovan nämns blir det en framgångssaga .

Sammanfattning Vid Skolinspektionens (2010) flygande inspektion visade det sig att nästan 75% av lektionerna i idrott och hälsa innehöll någon typ av bollaktivitet. Aktiviteter som orientering, friluftsliv och dans förekom nästintill inte alls. I läroplanen står förmågan att kunna orientera sig utskrivet både som ett centralt innehåll i ämnet, men även som betygskriterier eleverna ska uppnå (Skolverket, 2016). Det övergripande syftet med uppsatsen är i vilken omfattning idrottslärare på högstadieskolor i Sverige bedriver orienteringsundervisning. Uppsatsen syftar även till att undersöka vad som påverkar omfattningen samt vilka faktorer lärarna upplever som fördelar respektive nackdelar i samband med undervisningen i orientering. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till 196 rektorer utspridda i Sverige. 169 enkäter samlades in och analyserades. Enkätsvaren visade att lärare i genomsnitt genomför orienteringsundervisning sju tillfällen per år och klass. Det finns inga skillnader mellan omfattningen gällande lärarnas ålder eller kön, men däremot bedriver de lärare som är behöriga som idrottslärare orientering i större omfattning än de som är obehöriga. Inte heller finns det några skillnader i vilken del av landet lärare arbetar eller hur långt avstånd det är till skog eller parkmiljö där undervisningen bedrivs. De nackdelar som flest lärare upplever är tidsaspekten samt planeringsmässigt. När det kommer till fördelarna upplever de flesta lärarna att orienteringsundervisningen är en aktivitet som är bra när det kommer till möjligheterna till lärande samt att det en aktivitet som lämpar sig med fokus på det livslånga perspektivet.

Sammanfattning Inledningen och avslutningen är ofta två moment av lektionen som hamnar i skymundan av innehållet. Idrottsämnet har traditionellt upplevts mer som ett ”göra-ämne” än ett kunskapsämne. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur idrottslärare motiverar inledningen och avslutningen av idrottslektioner och vad som kommuniceras till eleverna i samband med målkommunikation och feedback inom undervisningens inramning. Studien var av kvalitativ karaktär. Datainsamlingsmetoden som användes för att få fram empirin innefattade tre intervjuer och nio observationer. Empirin analyserades utifrån Hudsons (2002) didaktiska triangel och Hatties och Timperleys (2007) feedback-modell. Den didaktiska triangeln användes för att belysa lärarens relation att guida eleven mot ett visst innehåll. Feedback-modellen innebar användandet av de tre begreppen feed up, feed back och feed forward och visade mot vilket innehåll läraren guidar eleverna. Resultatet visade en ambivalens av hur lärarna ville att lektionen skulle uppbyggd mot hur den praktiskt genomfördes. Under intervjuerna berättade lärarna att de ville förmedla information om lektionen samt ge eleverna ett meningsskapande syfte under inledningen. Under avslutningen ville lärarna återkoppla mot genomförandet och lärandet av lektionen. Dessutom ville lärarna ge eleverna information om vad som kommer hända under nästa lektion. I praktiken visade videoobservationerna att aktiviteten tog över och lärandet hamnade i periferi. Inledningen riktades främst mot att endast informera eleverna om hur lektionen kommer gå till eller ett syfte med fokus på ett görande. Avslutningen återkopplades mot själva genomförandet av lektionen och inte mot ett lärande som lärarna förespråkade. Slutsatsen som drogs var att lärarna ville ha med ett lärande under lektionerna men problematik som tidsbrist, koncentrationssvårigheter och att ställa bra diskussionsfrågor gjorde det svårt för lärarna.

Sammanfattning Dans och rörelse till musik är en av elva punkter i det centrala innehållet för kursen idrott och hälsa I på gymnasiet och är därför ett moment som ska inkluderas i undervisningen. Dock så tyder tidigare forskning på att momentet får begränsat utrymme, vilket till viss del har att göra med en rad olika dilemman som idrottslärare ställs inför i samband med dansundervisningen. Dansens roll i idrottsundervisningen har även förändrats över tid då estetiska inslag har ersatts med mer fysiskt riktade aktiviteter. En förklaring kan vara att dansen passar sämre in i de maskulina normer som skapats för idrottsämnet. Studien syftar till att undersöka idrottslärares didaktiska val av innehåll i dansundervisningen på gymnasiet. Arbetet behandlar didaktikens tre huvudområden lärare, elev och innehåll, kopplat till dansundervisningen. Det sker även en diskussion av resultatet av lärarnas valda innehåll för dansundervisningen utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Datainsamling har skett genom semi-strukturerade intervjuer på sex idrottslärare som undervisar i kursen idrott och hälsa I på gymnasiet. Resultatet visar att den indelningsgrund som lärarna föredrar är dans som träningsform. Det är också den form av dans som oftast erbjuds eleverna. Den expressiva dansformen glöms bort eller prioriteras bort, och den kulturella dansformen anses förlegad och inte särskilt meningsfull för eleverna. Didaktiska möjligheter som lärarna ser med dansundervisningen är att den kan bidra till utvecklingen av elevers kroppsliga kompetens, samt frambringa glädje och positiv energi. Dilemman med dansundervisningen som lärarna lyfter är att elever ofta känner sig utsatta i samband med momentet och att det finns så mycket annat i kursen som också måste hinnas med utöver dansen. Ytterligare ett dilemma med dansundervisningen är att lärarna själva har bristande kunskaper inom området och har svårt för att undervisa dans.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa och hur de arbetar för att dessa ska utvecklas utifrån deras förutsättningar. Undersökningen har följande frågeställningar:  Hur definierar lärare begreppet särskilt begåvade elever inom ämnet idrott och hälsa? Hur utvecklar lärarna särskilt begåvade elever i ämnet idrott och hälsa? Metod: Metoden som använts är en kvalitativ intervjumetod där sex lärare på gymnasienivå i Stockholm intervjuats, spelats in och lärarnas utsagor kategorisats. Intervjuerna var halvstrukturerade med färdigformulerade huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor. Resultat: Utifrån våra intervjuer har vi funnit att lärarna upplever en osäkerhet kring begreppet särskilt begåvad och har därmed svårt att definiera vad en sådan elev är. Lärarna definierar särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa på fyra olika sätt. En akademiskt särskilt begåvad elev vilken är duktig inom den teoretiska delen av ämnet. En elev vilken är särskilt begåvad inom en specifik gren eller idrott, till exempel fotboll eller dans. En elev vilken är särskilt begåvad inom alla praktiska moment vilka utförs under kursens gång. En särskilt begåvad elev inom den teoretiska delen samt alla praktiska moment under kursens gång. Lärarnas sätt att arbeta med särskilt begåvade elever blir oftast att de får en extralärarroll i undervisningen. Ett annat resultat är att de flesta lärarna fokuserar sin feedback till de elever som behöver hjälp med att klara av momenten, det vill säga inte till de som bedöms vara särskilt begåvade.  Slutsats: Forskningen tillsammans med de intervjuade lärarna vittnar om att det finns ett flertal definitioner på vad en särskilt begåvad elev kan vara i idrott och hälsa.  Det saknas en gemensam metod för att utveckla särskilt begåvade elever i ämnet, dock fanns ett återkommande svar bland intervjuerna då dessa elever fick agera hjälplärare under vissa lektioner. / Aim: The purpose of this paper is to examine how teachers look for exceptionally gifted students in physical education and how the teachers work to develop them based on their qualities. The essay asks these questions: How do teachers define the concept of especially gifted pupils in physical education? How to teachers develop especially gifted students in physical education? Method: The method used is a qualitative interview method, six secondary school teachers in Stockholm were interviewed and the interviews were recorded and the teacher's statements were classified. The interviews were semi-structured with fully formulated main issues which were followed by supplementary questions. Results: Based on our interviews, we found that teachers have an uncertainty about the concept especially gifted and for that reason find it difficult to define what such a student is. Teachers define especially gifted pupils in physical education and health in four ways. An academically gifted pupil who is especially good in the theoretical part of the subject. A student which is particularly gifted in a specific branch or sport, such as soccer or dance. A pupil which is particularly gifted in all practical part which are performed in the subject. A particularly gifted student in the theoretical part as well as all the practical parts of the subject. Teacher's way to work with particularly gifted students are usually by giving them an extra teaching role in education. Another finding was that most teachers focus their feedback to the students who need help to cope with the subject that is not the particularly gifted ones Conclusions: The research and the interviewed teachers testify that there are several definitions of what a particularly gifted pupil can be defined as. There is no common approach to developing especially gifted pupils in physical education, however, there was a recurring response among the interviews that these students acted as assistant teachers in some classes.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka när, hur och varför lärare i idrott och hälsa inom grundskolan använder, relaterar samt refererar, eller inte, till idrottshjältar och elitidrottshändelser i undervisningen. Studiens frågeställningar är: Vilken funktion har idrottshjältar och elitidrottshändelser i lärarnas undervisning? I vilka undervisningssammanhang brukar lärarna i idrott och hälsa använda sig av idrottshjältar samt elitidrottshändelser? Vad har de idrott och hälsa lärarna som väljer att inte använda, relatera eller referera till idrottshjältar och elitidrottshändelser under sina lektioner för ståndpunkt kring området? Utöver detta undersöks det om lärarnas sociala kategorier kan kopplas samman med deras ställningstagande, på grund av att tidigare forskning visar att kvinnor till större del inte kan relatera till idrottshjältar för att begreppet oftast är förknippat med manliga idrottare.     Metod: För att besvara frågeställningarna har det utförts kvalitativa intervjuer med fyra män och fyra kvinnor som arbetar inom ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Urvalet är baserat på lärarnas kön samt deras ställningstagande kring att applicera begreppen. Vid intervjutillfällena följdes en intervjuguide som är baserad på studiens teoretiska ramverk.   Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att när lärarna använder sig av idrottshjältar och elitidrottshändelser sker det spontant i undervisningssammanhang, som genomgångar eller ”när som helst” under dagen. Resultatet om hur lärarna använder samt vad begreppen har för funktion skiljer sig åt bland dem. Antingen används det för att relatera och referera eller för att använda till exemplifiering i undervisningen. Varför samt vilken funktion begreppen bör ha är sammankopplat med att lärarna betraktar dessa som ett pedagogiskt verktyg vid motivation, inspiration samt kontakt med eleverna. De lärare som anser att dessa begrepp inte ska vara med i undervisningen, har denna åsikt främst för att det inte finns beskrivet i läroplanen. Den slutats som kan dras är att lärarnas ställningstagande kring om dessa begrepp ska utgöra en del av undervisningen eller inte är kopplad med deras kön, idrottsliga bakgrund samt personliga intresse. De lärare som anser sig använda dessa begrepp är främst män som själva har ett intresse för elitidrott. De lärare som inte anser sig använda begreppen är främst kvinnor, som inte har något större intresse för elitidrott samt har kunskaper om läroplanens formuleringar. / Purpose and set of questions: The purpose of this study is to ascertain, when, how and why teachers within the field of, sport and health, in elementary school, use as well as relate, refer, or not, to distinguished, so called sport heroes and elite sport events in their teaching. The questions in the study, are as follows: What purpose serves the mention of sport heroes and elite sporting events, in teaching of sports? In what context do teachers make use of sport heroes, as well as elite sport events? What standpoint do teachers take when deciding not to refer and relate to the concept of elite events and sport heroes? Furthermore, studies show that female teachers generally do not, refer to sport heroes and elite events in their teaching. This is because such concept is mainly associated with male sportsmen. Method: Qualitative research has been undertaken, with four men and four women, whose subject is sport and health in elementary school. The selection is based on the sex of the teachers, as well as their position in applying the concept in their teaching. An interview guide was followed, based on the theoretical framework. Conclusion and results: The study shows that teachers use the concept of sport heroes and elite events, spontaneously during the day, and in lessons. How it is applied and what function it has varies. It is either used to relate and refer, or to exemplify during lessons. The educational value, needs to be connected by the teacher's belief in the concept, in order to motivate and inspire. Therefore, making a connection with the pupils. Teachers that do not believe such concept should be used for educational purposes, do so because, it is not part of the curriculum. Teachers who apply the concept in their lessons, are foremost male, with interest in sport. Teachers who do not relate to it, tend to be women with less interest in sport, as well as having knowledge of the curriculum. Therefore, the study shows the standpoint regarding the use of such a concept for educational purposes, is connected to their sex, sporting background and personal interests.